tisdag 4 oktober 2011

Hur man sänker en utbildnings status - några tips

Det talas om att utbildningars status sänks. Hur går det till? Är det så enkelt som många tror? Till er som har möjlighet och viljan att bidra till det allmänna förfallet kommer här några nyttiga tips.

Släpp in elever och studenter på utbildningar som du från början vet att de inte kommer att klara av. Sänk därför vartefter kraven på utbildningen genom att dra ner på kursinnehåll, ge lättare kunskapsprov och inflatera betygen. Låt dessutom lärarna ha stora kunskapsmässiga brister och låt också dem som ska bli nya lärare komma in på utbildningarna med knappt godkänt i de viktigaste ämnena. Avvakta sedan några få år.

När du sedan är legitimerad lärare kan du delta i bloggdiskussionerna om det märkliga i att skolan har så låg status och att din lön är så låg. Skyll gärna tillståndet på SKL, kommunerna, sossarna eller Björklund. Stryk det som ej önskas.








5 kommentarer:

  1. Vilka är ansvariga för det förfall vi redan sett? Vilka har släppt in utan förkunskapskrav, inflaterat betyg och minskat innehållet som gås igenom .... ?

    SvaraRadera
  2. Läraren Kristian Fredriksson har skrivit en intressant artikel på Newsmill som jag till större delen instämmer med. För just nu slänger vi eventuellt ut bra lärare som har djupa kunskaper inom teknik och naturvetenskap till förmån för behöriga som saknar kunskaper. Har barn som nyligen gått och går i grundskolan och gymnasiet, många gånger har jag blivit beklämd och arg över hur det lärt ut en regel eller metod i matematik i stället för insikt att det finns andra och kanske mer kreativa sätt att nå ett resultat, de har löst problemet och visat hur men ändå fått fel. Det borde ha berömt istället. Tänk om Gauss i skolan gjort som läraren ville dvs. att beräkna summan av alla tal från 1 upp till 100 genom 1+2+3+..osv. så att läraren skulle få tid att läsa sin bok. Nej Gauss hittade ett sätt som gjorde att han var klar långt före alla andra, tänk vilken matematikbegåvning världen skulle gått miste om, det går inte att mäta Gauss betydelse för matematiken och vetenskaperna. Min egen erfarenhet är hellre en ingenjör som lärare i matematik än en behörig lärare. Problemen i skolan är likartad i hela västvärlden,
    Norm Agustine säger, i en artikel i Forbes om att USA har förlorat sitt teknologiska försprång:
    "I’ve always wanted to be a teacher; in fact, I took early retirement from my job in the aerospace industry to pursue a career in education. But I was deemed unqualified to teach 8th-grade math in any school in my state. Ironically, I was welcomed to the faculty at Princeton University, where the student newspaper ranked my course as one of 10 that every undergraduate should take."

    /Nexialisten

    Kristians artikel:http://www.newsmill.se/artikel/2011/05/24/skolans-s-msta-l-rare-har-ofta-l-rarexamen
    Augustine artikel:http://www.forbes.com/sites/ciocentral/2011/01/20/danger-america-is-losing-its-edge-in-innovation/

    SvaraRadera
  3. Tack för din inlägg.
    Jag delar dina synpunkter.

    SvaraRadera
  4. En mycket intressant infallsvinkel på kunskap, status och lärare. En annan infalsavinkel på samma område, men med annan empiri, kan vara att också ta hänsyn till kantitavia aspekter, t.ex. hur många som har doktorerat, blivit profesorer etc. inom ett universitesämne, eller på förändringar över tid på mängden publicerade vetenskapliga artiklar, nationellt och internationellt över tid, eller på en ökning av andelen högskoleutbildade i en stat.
    För 200 år sedan kunde en lärd person, oftast man, ha kunskap om en mängd områden och kunde på så sätt betraktas som en auktoritet. För 50 år sedan behövdes det flera personer för att på motsvarande sätt besitta den mängd kunskap som mänskligheten dittills genererat. Sedan dessa har ökningen ökat. Denna ökning av kunskapsproduktion sker inte endast inom universiteten (vilka dessutom har mångdubblats till antal) utan även inom organisationer och företag. Sammantaget innebär detta att universiteten inte har samma status, vad gäller kunskap, som de hade för t.ex. 50 år sedan. Kan detta vara en, av flera orsaker, till att universitetslärare, gymnasielärare och grundskollärare tycks ha tappat i staus sett över en 50 års period?

    SvaraRadera
  5. Det är en intressant tanke du framför. Nedvärderingen av kunskap har dessutom kanske gått snabbare än tillväxten av den....

    SvaraRadera