tag:blogger.com,1999:blog-13729680726057555652024-02-08T10:54:53.431+01:00Kritisk insynIdéer och panoreringar över tillvarons risker, fällor,
fallgropar och lyckostunder.Bertil Törestadhttp://www.blogger.com/profile/09979693066719837672noreply@blogger.comBlogger323125tag:blogger.com,1999:blog-1372968072605755565.post-89889751332604733422014-01-01T18:32:00.002+01:002014-01-01T18:32:43.201+01:00Se upp med stressen!<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="activity-content" style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #444444; font-family: ProximaNova, 'Helvetica Neue', Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; line-height: 22px; margin: 0px 0px 18px; orphans: auto; outline: 0px; padding: 0px; text-align: left; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<div style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-family: inherit; font-size: 16px; font-style: inherit; font-weight: inherit; line-height: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px;">
I denna fråga gäller det att se upp!<br />
När facket gör undersökningar av stressnivån blir resultatet alltid att stressnivån är för hög, oberoende av yrke, Man ska komma ihåg att dessa stressiffror utgör en del av en facklig kamp. Det finns nog få arbetstagare som, när facket frågar, uppger att de har en lugn och trivsam arbetsplats utan stress.<br />
Begreppet stress används också odefinierat. Stressbarometern börjar mäta stress redan från siffran 1, till 100. Stress är inte det samma som oro eller "för mycket att göra". Begreppet stress överanvänds i dag.</div>
<div style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-family: inherit; font-size: 16px; font-style: inherit; font-weight: inherit; line-height: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px;">
Den sköterska som i tidningen rapporterar vad hon gör under en arbetsdag har stora fria hål i arbetet som inte rapporteras. En hel del av de uppgifter hon gör utförs i stället av undersköterskor. Arbetsbeskrivningar brukar, som här, alltid vara fyllda med uppgifter som tar lång tid och sådana som knappast tar någon tid alls. Så är fallet även här.</div>
<div style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-family: inherit; font-size: 16px; font-style: inherit; font-weight: inherit; line-height: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px;">
LIta aldrig på sådana här rapporter från facket. De har samma trovärdighet som en skådespelare som uttalar sig om sin senaste film!</div>
</div>
<ul class="activity-meta" style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #93989e; font-family: ProximaNova, 'Helvetica Neue', Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 12px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; line-height: 26px; list-style: none; margin: 0px 0px 14px; orphans: auto; outline: 0px; overflow: hidden; padding: 0px; text-align: left; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;"><br class="Apple-interchange-newline" /></ul>
</div>
Bertil Törestadhttp://www.blogger.com/profile/09979693066719837672noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-1372968072605755565.post-35942492388684681552014-01-01T18:19:00.000+01:002014-01-01T18:19:26.650+01:00Lärarutbildningens svarta hål<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<span style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: white; color: #444444; display: inline !important; float: none; font-family: ProximaNova, 'Helvetica Neue', Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; line-height: 22px; orphans: auto; text-align: left; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">MInst ett pekfinger måste riktas mot lärarutbildningen. De tar emot en hel del svaga elever, möter dem med låga krav under utbildningen, har en världsfrånvänd syn på teoretisk kunskap, där didaktik sätt före ämneskunkaper . "Toppläraren" Gunilla Hammar Säfström uttryckte det så här: "I pedagogiken syns kunskaperna". Vi får alltså ut en hel del underutbildade lärare i skolan. De blir legitimerade som andra,</span><br style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: white; box-sizing: border-box; color: #444444; font-family: ProximaNova, 'Helvetica Neue', Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; line-height: 22px; orphans: auto; text-align: left; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;" /><span style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: white; color: #444444; display: inline !important; float: none; font-family: ProximaNova, 'Helvetica Neue', Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; line-height: 22px; orphans: auto; text-align: left; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">kunniga lärare och försvinner i massan. Vetenskapssynen är också en akilleshäl i och med att postmodernistiskt gods ofta förekommer.</span></div>
Bertil Törestadhttp://www.blogger.com/profile/09979693066719837672noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-1372968072605755565.post-19165352046931881982014-01-01T18:13:00.000+01:002014-01-01T18:13:44.503+01:00Attt bedöma folk ät ine lätt<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #444444; font-family: ProximaNova, 'Helvetica Neue', Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; line-height: 22px; margin: 0px; orphans: auto; outline: 0px; padding: 0px; text-align: left; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
Rekryterare tillhör de jobb där man inte kan lära av erfarenheter. De som inte rekommenderas till anställning och många av dem som anställs vet man inte någonting om på längre sikt. Man kan ha missat en toppkandidat! Man kanske tillsatte en som klarar jobbbet men det fanns bättre kandidater. Det vet man aldrig. Man får, som man ofta säger i branschen, "gå på magkänsla". Denna magkänsla anses utvecklas mer för varje åt varför en rekryterare med många år bakom sig betraktas med respekt eftersom han har erfarenhet.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #444444; font-family: ProximaNova, 'Helvetica Neue', Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; line-height: 22px; margin: 0px; orphans: auto; outline: 0px; padding: 0px; text-align: left; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
I själva verket är branschen i mycket ett gebiet för lycksökare, självsäkra psykologer, och ekonomer som tror att de kan rekrytera andra ekonomer. Felrekryteringar tillstås sällan.</div>
</div>
Bertil Törestadhttp://www.blogger.com/profile/09979693066719837672noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1372968072605755565.post-78029345703304781622014-01-01T17:51:00.000+01:002014-01-01T17:51:07.262+01:00Utbildning och kvalitet<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="activity-content" style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #444444; font-family: ProximaNova, 'Helvetica Neue', Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; line-height: 22px; margin: 0px 0px 18px; orphans: auto; outline: 0px; padding: 0px; text-align: left; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<div style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-family: inherit; font-size: 16px; font-style: inherit; font-weight: inherit; line-height: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px;">
<br /></div>
<div style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-family: inherit; font-size: 16px; font-style: inherit; font-weight: inherit; line-height: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px;">
<br /></div>
<div style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-family: inherit; font-size: 16px; font-style: inherit; font-weight: inherit; line-height: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px;">
Bubblan har redan spruckit. De som nu får ut fil. kand.-examina kan inte räkna med att den får någon som helst betydelse i fortsättningen. Nu blir det likadant med fil. mag.-examina och även de högre examina. Samtliga har devalverats kraftigt under de senaste åren. Detta har i sin tur inneburit att vi fått ett antal docenter och professorer som måste betraktas som en slags sekunda varor. Speciellt inom humaniora är det väldigt lätt att kvalificera sig till högre titlar. I pedagogik och didaktik vimlar det av professorer. Sådant ger inget, men drar en hel del kostnader.</div>
<div style="border: 0px; box-sizing: border-box; font-family: inherit; font-size: 16px; font-style: inherit; font-weight: inherit; line-height: inherit; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px;">
Minska antalet högskolor och öka kraven för inträde. Låt inte universitetsadjunkter undervisa i åratal utan flitigt påbörja doktorandstudier. Lås oss behålla kvalitetem i den högre utbildningen!</div>
</div>
<ul class="activity-meta" style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: white; border: 0px; box-sizing: border-box; color: #93989e; font-family: ProximaNova, 'Helvetica Neue', Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 12px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; line-height: 26px; list-style: none; margin: 0px 0px 14px; orphans: auto; outline: 0px; overflow: hidden; padding: 0px; text-align: left; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;"><br class="Apple-interchange-newline" /></ul>
</div>
Bertil Törestadhttp://www.blogger.com/profile/09979693066719837672noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1372968072605755565.post-43466746147667826962013-11-28T16:12:00.000+01:002013-11-28T16:12:57.872+01:00Prov och betyg i skolan? Några svar.<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
panose-1:0 0 0 0 0 0 0 0 0 0;
mso-font-charset:128;
mso-generic-font-family:roman;
mso-font-format:other;
mso-font-pitch:fixed;
mso-font-signature:1 134676480 16 0 131072 0;}
@font-face
{font-family:"Cambria Math";
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-size:10.0pt;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-fareast-language:JA;}
@page WordSection1
{size:612.0pt 792.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:36.0pt;
mso-footer-margin:36.0pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
-->
</style>
<br />
<div class="MsoNormal">
1. Det finns en mängd studier som relaterar stress (test
anxiety) till prestation på prov.<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>Resultaten är lite förvirrande men det man kan märka är att stress
(testängslan) kan ge upphov till kognitiva störningar som tendenser till distraktion
o dyl. Stress är ett överanvänt ord, anser jag. Nuförtiden kallas allt från
lätt oro till svår ångest och hårda påfrestningar för stress, vilket gör
begreppet svåranvänt. Man ser det då fackförbund gör undersökningar av sina
medlemmars arbetssituation (t.ex. lärarorganisationerna). Man får då en mängd
svar som<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>antyder att man är stressad.
Den mening man då inlägger i ordet är nog ofta ”mycket att göra”. Få anställda
vill ju uppge att det inte har så mycket att göra.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Sedan får man inte glömma att det ofta är de testängsliga
som presterar väl. Man talar ju ofta om prestationsångest (främst flickor
brukar tillskrivas sådan). Dessa elever vill lyckas och mår dåligt när det
någon gång möjligen går dåligt för dem. Ofta är det dessa elever som alltså
ängslas inför prov och även efter dem, då man bäst minns vilka fel man tror sig
ha gjort. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Svaret blir alltså inte så enkelt. Inställningen till att
utvärderas skiftar starkt mellan individer och därav de olika resultat man få
när man undersöker kopplingen mellan stress och prestation i skolan.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
2. När jag gick i skolan fick vi betyg från första terminen
i första klass i skolan. Jag tror det är viktigt att eleverna tidigt får betyg
i akt och mening att göra de senare mindre dramatiska. Både prov och betyg bör
alltså förekomma tämligen tidigt och bli avdramatiserade. Man säger att vissa
elever bli ”stressade” av betyg och att dåliga betyg slår ner deras mod. Jag
tror att den oro dessa elever kan känna är en del av livet. De flesta barn är
redan tidigt van vid idrottstävlingar, tävlingar i TV etc. De elever som får
sämre betyg vet i alla fall att de inte är lika bra som andra elever. Tydlighet
bör vara en genomgående princip när det gäller elever, lärare och föräldrar. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
3. Svaret på denna fråga är i mångt och mycket inbyggt i
svaren ovan. Om vi nu ska ta ner deras vilja att prestera (och därmed
förknippad oro) så bör vi tidigt vänja dem vid prov och betyg. Det viktiga i
prov är ju just att elever då tvingas bearbeta (processa) information kring
lärostoffet, vilket stärker det inlärda påtagligt. Prov kan ju naturligt ingå i
den formativa bedömningsprocessen och dessa prov kan sedan delvis ligga till
grund för terminsbetyget.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
</div>
Bertil Törestadhttp://www.blogger.com/profile/09979693066719837672noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1372968072605755565.post-35553188367811080712013-10-24T16:19:00.000+02:002013-10-24T16:19:11.886+02:00Flum och inte flum<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; border: 0px; color: #242424; font-family: Merriweather, Georgia, 'Times New Roman', Times, serif; font-size: 14.545454025268555px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; line-height: 24px; margin: 0px; orphans: auto; padding: 6px 0px; text-align: left; text-indent: 0px; text-transform: none; vertical-align: baseline; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
Det är alltid intressant när lärare förklarar vad de gör i klassrummet. Det är lika intressant att få veta vad vissa lärare anser att begreppet flum står för. Enligt dessa skulle flum ha att göra med elevförståelse och mötet med eleverna. Läraryrket är ett socialt yrke, vilket tydligen försummats av dem som varit emot flumpedagogiken.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; border: 0px; color: #242424; font-family: Merriweather, Georgia, 'Times New Roman', Times, serif; font-size: 14.545454025268555px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; line-height: 24px; margin: 0px; orphans: auto; padding: 6px 0px; text-align: left; text-indent: 0px; text-transform: none; vertical-align: baseline; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
Kunskap ställs mot fostran sägs det ofta och det är oklart om man då menar att man själv står för fostran eller kunskap. Kunskap är det absolut viktigaste i skolan och ordet fostran används sällan i skoldebatten. Däremot menar flummare att major Björklund skulle bedriva någon slags osund exercis med skoleleverna.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; border: 0px; color: #242424; font-family: Merriweather, Georgia, 'Times New Roman', Times, serif; font-size: 14.545454025268555px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; line-height: 24px; margin: 0px; orphans: auto; padding: 6px 0px; text-align: left; text-indent: 0px; text-transform: none; vertical-align: baseline; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
Det som behövs är en verklig koncentration på kunskapsinhämtning. För att lärare i samspel med eleverna ska nå goda resultat fordras verklig kompetens i gruppdynamik och sociala relationer, vilket lärarstudenter får försvinnande lite av i sin utbildning. Goda kunskaper i socialpsykologi ger läraren en bättre orientering i hens plats i klassrummet.</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; border: 0px; color: #242424; font-family: Merriweather, Georgia, 'Times New Roman', Times, serif; font-size: 14.545454025268555px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; line-height: 24px; margin: 0px; orphans: auto; padding: 6px 0px; text-align: left; text-indent: 0px; text-transform: none; vertical-align: baseline; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
Nej, det är inte flummigt att visa förståelse för elever, eller att ge ifrån sig små ljud när man högläser. Men att knappt nämna ordet kunskap i längre artiklar är i alla fall lite småflummigt.</div>
</div>
Bertil Törestadhttp://www.blogger.com/profile/09979693066719837672noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-1372968072605755565.post-82074048555683128172013-06-21T13:40:00.000+02:002013-06-21T13:43:28.426+02:00Om lärares twittrande och bloggande<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
panose-1:0 0 0 0 0 0 0 0 0 0;
mso-font-charset:128;
mso-generic-font-family:roman;
mso-font-format:other;
mso-font-pitch:fixed;
mso-font-signature:1 134676480 16 0 131072 0;}
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
panose-1:0 0 0 0 0 0 0 0 0 0;
mso-font-charset:128;
mso-generic-font-family:roman;
mso-font-format:other;
mso-font-pitch:fixed;
mso-font-signature:1 134676480 16 0 131072 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";}
span.msoIns
{mso-style-type:export-only;
mso-style-name:"";
text-decoration:underline;
text-underline:single;
color:teal;}
span.msoDel
{mso-style-type:export-only;
mso-style-name:"";
text-decoration:line-through;
color:red;}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-size:10.0pt;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-fareast-language:JA;}
@page WordSection1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
</style>
-->
<br />
<div class="MsoNormal">
Ute på nätets alla möjliga mötesplatser träffas människor som
också har olika skäl att vara där. Somliga vill bara visa upp sig, andra främst
framhäver sina förtjänster och låter sig bokas </div>
<div class="MsoNormal">
så att allmänheten ännu närmare kan bekanta sig med deras
utmärkta person. Återigen andra försöker får till stånd diskussioner men möts i
skoldiskussionerna av skyttegravsliknande åsiktsdiken där var och en bara ser
sin egen åsikt. Ser man en mening motsatt den egna blockerar man eller stänger
ute eller svarar med klyschiga, väl inövade svar.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<div style="text-align: left;">
Själv gör jag mig skyldig det vissa av dessa fel ibland men
jag försöker faktiskt att föra ut mina synpunkter och bemöta sådana som jag
anser felaktiga. Bemötandet från <span class="msoIns"><ins cite="mailto:Bertil%20T%9Arestad" datetime="2013-06-21T13:35">skol-</ins></span><span class="msoIns"><ins cite="mailto:Bertil%20T%9Arestad" datetime="2013-06-21T13:36">
</ins></span>och twitt<span class="msoIns"><ins cite="mailto:Bertil%20T%9Arestad" datetime="2013-06-21T13:36">erbloggare </ins></span>blir ofta icke-argument som
”påhopp” och att man inte förstår. Oviljan att gå in i diskussion är stor.
Detta är synd eftersom <span class="msoDel"><del cite="mailto:Bertil%20T%9Arestad" datetime="2013-06-21T13:36"></del></span><span class="msoIns"><ins cite="mailto:Bertil%20T%9Arestad" datetime="2013-06-21T13:36">debatten </ins></span>om
ett ämne bara kan föra oss fram mot en sanning om meningsmotsättningar får
mötas och brytas mot varandra. Att undandra sig </div>
</div>
<div class="MsoNormal">
diskussion är <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>inte
bara fegt utan också ett gott tecken på att man själv inte har tänkt igenom
sina ståndpunkter ordentligt.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
De frågor som i skoldebatten väcker mest känslor är frågor
om lärares arbetstid, bedömning och betyg, ”flumpedagogik” eller ej, lärares
ev. ansvar i nuvarande skolkris och lärarutbildningen kvalitet.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Skolan och dess lärare vill med rätta nå högre status. En
sådan kan inte uppnås genom att förskansa sig bakom en palissad av färdigsnickrade
men ogenomtänkta åsikter utan genom att tankar förs fram och möter andra
tankar. Först då framstår lärarkåren som mogen att möta omvärlden med högburet
huvud och kan erhålla den respekt den då förtjänar.</div>
</div>
Bertil Törestadhttp://www.blogger.com/profile/09979693066719837672noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-1372968072605755565.post-40563158766213065892013-05-26T19:55:00.000+02:002013-05-26T19:55:53.672+02:00Om barns motoriska utveckling - fast några knepigheter<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
panose-1:0 0 0 0 0 0 0 0 0 0;
mso-font-charset:128;
mso-generic-font-family:roman;
mso-font-format:other;
mso-font-pitch:fixed;
mso-font-signature:1 134676480 16 0 131072 0;}
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
panose-1:0 0 0 0 0 0 0 0 0 0;
mso-font-charset:128;
mso-generic-font-family:roman;
mso-font-format:other;
mso-font-pitch:fixed;
mso-font-signature:1 134676480 16 0 131072 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-size:10.0pt;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-fareast-language:JA;}
@page WordSection1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
-->
</style>
<br />
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Mats Niklasson, Karlstads universitet, har skrivit <a href="http://kau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:615272">en licentiatavhandling.</a>. Den består av en kvantitativ studie och kvalitativ,
mindre. Hans avsikt har varit att dels utvärdera ett program för att träna barn
i sensorisk förmåga och uppmärksamhet.. Tre grupper barn i olika åldrar
undersöktes och deras sensoriska förmåga mättes på ett rikhaltigt sätt före och
efter behandlingen. Den huvudsakliga träningen utfördes av föräldrarna i hemmet
och tog 15 minuter i anspråk varje dag under cirka tre år. En mängd jämförelser
gjordes mellan för- och eftermätningarna. I stort bekräftas författarens
förmodanden om att barnen skulle förbättras till eftermätningen. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Avhandlingen vittnar om en teoretisk beläsenhet och formuleringskonsten
är god. Lite lätt avfärdas Niklasson det faktum att han inte hade någon
kontrollgrupp att ställa resultaten mot. Kanske var det också kanske den ständiga
uppmärksamheten som gjorde barnen bättre? Detta fenomen är väl känt inom
forskningen men diskuteras inte alls i avhandlingen.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Tilsammans med sin fru Irene driver Mats Niklasson sedan år
1989 företaget Vestibulares som just arbetar med sensomotorisk träning rent
kommersiellt. Den behandlingsmetod som utvärderas positivt i avhandlingen är
den som Niklassons egna företag använder. Paret Niklasson är gymnastiklärare i
botten. Forskningsetiska frågor uppkommer här naturligt. Kan man blanda ihop sitt privata föetag</div>
<div class="MsoNormal">
och universitetsforskning på detta flagranta sätt? Jag ställer mig mycket undrande till detta. En sådan här utvärdering borde sannerligen ha gjorts av några utomstående.</div>
</div>
Bertil Törestadhttp://www.blogger.com/profile/09979693066719837672noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-1372968072605755565.post-78446518272413213702013-04-12T08:10:00.004+02:002013-04-12T08:10:57.153+02:00Skolans utveckling och lärarnas<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="preamble" style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; color: black; font-family: Verdana, Arial, Helvetica, Geneva, sans-serif; font-size: medium; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; line-height: normal; margin: 0px; orphans: auto; padding: 0px; text-align: start; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<div style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 0.75em; font-weight: bold; line-height: 1.45em; margin: 0px 9px 15px 8px; padding: 0px 0px 4px;">
Åren 2000–2005 arbetade jag som nyhetsreporter med inriktning på skolfrågor. Jag mötte en tystnadskultur. Många lärare var kritiska till hur ”moderna och progressiva” arbetssätt dikterades uppifrån och sänkte elevernas kunskapsnivå. Men lärarna viskade fram kritiken, efter att jag lovat dem fullständig anonymitet.</div>
</div>
<div style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; color: black; font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 0.687em; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; line-height: 1.5em; margin: 0px 9px 15px 8px; orphans: auto; padding: 0px; text-align: start; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
Ibland frågade jag om de inte var nervösa i onödan, så farligt kunde det väl inte vara med en öppen debatt om pedagogiska metoder?<br />Lärarna suckade. De visade mig lokala lönekriterier där det stod att lärare inte bara skulle engagera sig i skolutvecklingen utan dessutom vara ambassadörer för den, berättade om kollegor som blivit ”övertaliga” efter att ha undervisat på ett traditionellt sätt, och luftade sina misstankar att de påtvingade ”arbetslagen” var ett förtäckt kontroll- och angiverisystem; progressiva lärare skulle se till att kollegor som jobbade traditionellt ändrade arbetssätt eller lämnade yrket.<br />Utbildningsforskaren John Hatties sammanställning av drygt 50 000 skolstudier underkänner det mesta av det vi förknippar med ”modern reformpedagogik”. Problembaserat lärande och ålderblandade klasser har inga positiva effekter på elevernas resultat utan kan tvärtom vara skadliga. Traditionell undervisning, när läraren förklarar och går igenom, leder till bättre resultat. Allra viktigast är lugn och ro i klassrummet (DN 2/4).<br />John Hatties forskningssammanställning ger alltså upprättelse åt de tystade lärare jag mötte i början av 2000-talet.<br />Jan Björklund har drivit igenom reformer för mer traditionella undervisningsformer och mer lugn och ro i klassrummen. Trots att Björklunds inriktning alltså får stöd av Hatties forskning är kritiken mot Björklund just nu hård, DN:s Peter Wolodarski kräver att han avgår den 7 april.<br />Men sannolikt har Björklunds politik inte satt särskilt djupa avtryck i de svenska klassrummen. De kritiska men rädda lärarna jag intervjuade brukade nämligen avsluta med att säga ”jag spelar med i förnyarhysterin inför rektor och kollegor, men med eleverna jobbar jag på mitt sätt – jag måste ju ge dem kunskap”. Dessa lärare fick sin utbildning under 1960- och 1970-talen, handledarna vid deras lärarpraktik var födda under 1900-talets första decennier.<br />Om lärare präglas av idealen som råder när de genomgår sin lärarutbildning så blir liknelsen mellan att vända skolutvecklingen och en oceanångare en underdrift. Att min svensklärare på mellanstadiet lärde oss mer grammatik än hon skulle enligt då gällande läroplan beror troligen på att hon förlitade sig på en tidigare läroplan.<br />Politikernas försök att avskaffa traditionell undervisning och ett gemensamt kunskapsstoff motarbetades alltså av lärare som fortsatte att göra ungefär som de alltid gjort. Därför rasade inte elevresultaten förrän senare, när den stora 1940-talistgenerationens lärare började gå i pension och ersattes av lärare som tror på problembaserat lärande och elevens eget kunskapssökande.<br />Många av dessa lärare motarbetar sannolikt i sin tur Björklunds försök att strama upp skolan. De har ju lärt sig att det blir bäst när eleverna själva bestämmer vad, när och hur de lär sig.<br />Reformpedagogiska flumskoleideal predikades under fyra decennier, och på slutet fick de över huvud taget inte ifrågasättas. Det är naivt att tro att Björklund ska kunna vända detta på sju år. Många av lärarna som 2005 var livrädda för att tala öppet har gått i pension, men rektorerna och skolpolitikerna som skrämde dem till tystnad jobbar fortfarande. Avgår Björklund är risken att munkavlarna åker fram igen.</div>
<div style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; color: black; font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 0.687em; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; line-height: 1.5em; margin: 0px 9px 15px 8px; orphans: auto; padding: 0px; text-align: start; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<br /></div>
<div style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; color: black; font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 0.687em; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; line-height: 1.5em; margin: 0px 9px 15px 8px; orphans: auto; padding: 0px; text-align: start; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
Ovanstående är hämtat ur tidningen Barometern, Marika Formgren, politisk redaktör. </div>
</div>
Bertil Törestadhttp://www.blogger.com/profile/09979693066719837672noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-1372968072605755565.post-20458559844524994352013-04-10T15:52:00.000+02:002013-04-10T15:52:42.234+02:00Så här ser skolans verklighet ut!<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
Ett salt i skoldebatten har alltid <a href="http://ekonomistas.se/2008/05/26/usel-utbildning-krav-for-att-satta-betyg/">ekonomen Jonas Vlachos varit.</a><br />
Den här artikeln om skolan, lärarna, legitimationen och lärarutbildningen förtjänar att läsas om och tas på allvar. Det har blivit för mycket kringsnack i skoldebatten, uppenbarligen avsett att dölja den bistra verklighet som resultatnedgången för svenska elever uppvisar.<br />
<br /></div>
Bertil Törestadhttp://www.blogger.com/profile/09979693066719837672noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1372968072605755565.post-75303595211980752192013-04-04T19:42:00.001+02:002013-04-04T23:11:03.977+02:00Kan lärare sätta betyg?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
panose-1:0 0 0 0 0 0 0 0 0 0;
mso-font-charset:128;
mso-generic-font-family:roman;
mso-font-format:other;
mso-font-pitch:fixed;
mso-font-signature:1 134676480 16 0 131072 0;}
@font-face
{font-family:"Cambria Math";
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1107305727 0 0 415 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-size:10.0pt;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-fareast-language:JA;}
@page WordSection1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
</style>
-->
<br />
<div class="MsoNormal">
I Dagens Nyheter (4 april 2013)<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>diskuteras betygssättning och betygssystem.
Det framförs åsikter om att betyg aldrig kan bli objektiva utan är subjektiva
bedömningar. Statistik från mängder av gymnasier i landet presenteras och man
häpnar, minst sagt. På naturvetenskapliga program har 49 % av eleverna fått MVG
med den tregradiga skalan och med den nya femgradiga har nära en fjärdedel (24
%) fått A. Detta är förbluffande och man undrar hur betygsättande lärare
tänker. Om man nu har en differentierad skala så ska ju den användas. Man kan liksom inte hävda att med fem godkända skalsteg så
har hälften det högsta betyget.
</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Lärarna efterlyser fortbildning i hur man sätter betyg
enligt den nya skalan. Det jag efterlyser är en skvätt sunt förnuft. Man kan
helt enkelt inte börja utnyttja de högsta skalstegen på ovanstående sätt. Då har
vi bäddat för en betygsinflation utan dess like där betyget C snart (?) kommer att bli
upplevt som underkänt. Kan det vara flathet eller feghet som gör att lärare
lägger sig så högt upp när de ska bedöma elever? Vågar man inte skilja elever
åt med olika betyg bara för att man tidigare var van att klumpa ihop hälften
med MVG, som i exemplet ovan. För okunnighet kan det väl inte vara...?</div>
</div>
Bertil Törestadhttp://www.blogger.com/profile/09979693066719837672noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-1372968072605755565.post-35281558607498304222013-04-04T15:22:00.001+02:002013-04-04T15:22:19.675+02:00Se upp med skolforskarna!<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
panose-1:0 0 0 0 0 0 0 0 0 0;
mso-font-charset:128;
mso-generic-font-family:roman;
mso-font-format:other;
mso-font-pitch:fixed;
mso-font-signature:1 134676480 16 0 131072 0;}
@font-face
{font-family:"Cambria Math";
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1107305727 0 0 415 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-size:10.0pt;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-fareast-language:JA;}
@page WordSection1
{size:612.0pt 792.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:36.0pt;
mso-footer-margin:36.0pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
-->
</style>
<br />
<div class="MsoNormal">
Socialdemokraterna tänker ju skapa <b style="mso-bidi-font-weight: normal;">ett forskningsinstitut för lärande</b>. Jag har under några år följt
forskningen om skolan i vid bemärkelse och funnit att den har föga att skaffa
med praktiska ting som metodik i skolan och annat viktigt för yrkesverksamma
lärare. På min blogg, Newsmill och andra fora har jag i ett antal inlägg
berättat om detta.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Det som kännetecknar forskningen av idag är dess avsaknad av
kontakt med skolverksamheten. Många professorer i pedagogik finns här i landet
men deras bidrag till </div>
<div class="MsoNormal">
relevant skolverksamhet är minimal. Ett exempel på sådan
forskning som har finansierats rikligt är Tomas Kroksmarks (Jönköping) s.k.
skolnära forskning som på ett snarast skolfjärran sätt beskriver elevers
upplevelsevärld i skilda avseenden. Den metod, fenomenografi, som han
representerar bygger på att ett mycket litet antal individer intervjuas eller
observeras och sedan kategoriseras dessa intervjusvar och i olika grupper.
Detta har inspirerat ett mängd intervjuundersökningar av bristfällig kvalitet
runt om på universitet och högskolor i samband<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>med studenters examensarbeten. (t.ex på lärarutbildningar).</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Det vore synnerligen olyckligt om forskare som är involverade
i denna typ av forskning sätts i ledningen för detta nyinrättade institut.Vi har sett tillräckligt av föga meningsfull forskning nu.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
</div>
Bertil Törestadhttp://www.blogger.com/profile/09979693066719837672noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1372968072605755565.post-40446871994140918932013-04-02T13:30:00.001+02:002013-04-02T13:30:23.085+02:00Ifrån lärarkårens dunkla vrår<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<a href="http://www.newsmill.se/artikel/2012/03/26/fenomenografin-riskerar-att-leda-fel"></a><div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Så här skriver en lärare på en lärarutbildning om sin
verksamhet i Sverige i dag:</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="background: #F4F2E7; color: #666666; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">Nej,
vi kan inte både anpassa vår utbildning efter studenter som har det svårt och
bibehålla kvaliteten. Och om utbildningen har så låga krav, som man hela tiden
basunerar ut, borde inte någon få svårigheter. Däremot kan man arbeta för att
didaktiskt vara flexibel så att alla har möjlighet att komma över
svårigheterna, vilken typ det nu skulle vara. </span></i></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: #F4F2E7; color: #666666; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">Citatet är en fin illustration av hur
förvirrad argumentationen kan bli för lärarutbildarhåll, när man upplever sig vara
under attack. Många andra myndigheter är vana att argumentera och debattera med
både politiker och allmänhet men lärarkåren försätter sig ofta i en slags
defensiv position.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>I citatet ovan menar
utbildaren att om kritiken nu har rätt och utbildningen håller låga krav så
borde ju inga elever få några svårigheter. Samtidigt kan inte kvaliteten hållas
uppe samtidigt som de lågpresterande lärarstudenterna tillfredsställs, menar
hen. <span style="mso-bidi-font-weight: normal;">Hen fortsätter:</span><b style="mso-bidi-font-weight: normal;"> Däremot kan man didaktiskt se till
så att alla kan klara sig! </b></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: #F4F2E7; color: #666666; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">Det är klart att det blir svårt att diskutera
på ett mer djuplodande sätt när de motargument man möts av blir så splittrade
och motsägelsefulla. Den mening som står med fetstil ovan skriker verkligen ut
någon slags desperation i sin motsägelsefullhet. Dessa inkonsekvenser och
inadvertenser är mycket vanliga hos dem som tillhör den s.k. proggskolan bland
pedagogerna. </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: #F4F2E7; color: #666666; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">När man ska argumentera och debattera med
dessa möts man ofta av en oerhörd ansamling av ord där man ofta förstår vart
och ett av dem men inte det avsedda sammanhanget.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: #F4F2E7; color: #666666; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">Talande exempel på denna otydlighet i text
och i handling finns både i vissa proggares böcker</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: #F4F2E7; color: #666666; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">som t.ex. <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Anne-Marie
Körlings </i></span><span style="background: #F4F2E7; color: #666666; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><a href="http://torestad.blogspot.se/2012/02/nu-ler-nog-korling-och-vygotskij.html">Nu ler Vygotski</a> och i <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Tomas
Kroksmarks</i> s.k. </span><span style="background: #F4F2E7; color: #666666; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><a href="http://www.newsmill.se/artikel/2012/03/26/fenomenografin-riskerar-att-leda-fel">skolnära forskning</a>
som betecknande nog i sitt fenomografiska dunkel snarast är att betrakta som
fjärran från skolans vardagsvärld.</span><span style="font-size: 10.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
</div>
Bertil Törestadhttp://www.blogger.com/profile/09979693066719837672noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-1372968072605755565.post-22585126093759919802013-03-27T12:57:00.000+01:002013-03-27T12:57:27.028+01:00Skolan, lärarutbildningen och politikerna<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
<br />
<br />
<br />
<a href="http://lottaedholm.wordpress.com/2013/03/27/antagningskraven-till-lararutbildningen-maste-hojas/">I dag skriver Lotta Edlund i sin blogg</a> att kraven på lärarutbildningen måste höjas. Det är något jag skrivit om i några år. Nästan varje gång jag andats något om att lärarna ofta inte håller måttet har detta av lärarbloggare kallats för påhopp. Det är viktigt och bra att politikerna nu efter en lång sömn äntligen vaknat men jag vill inte bara se ord utan även handling. Från lärarfackets sida betonas vikten av högre löner till lärarna (bl.a. för att höja statusen på yrket). Frågan är dock om statusen kan höjas utan att lärarkvaliteten ökas.<br />
<br />
Diskussionen om skolan måste nu mer koncentrera sig på hur vi ska få en bättre lärarutbildning som väl tillgodoser framtidens krav på kritiskt tänkande människor i en multimedial värld. Vi kan inte längre förfäkta att demokratifostran ska gå före kunskaper under skolåren.<br />
<br /></div>
Bertil Törestadhttp://www.blogger.com/profile/09979693066719837672noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1372968072605755565.post-52096790521973108832013-03-23T19:48:00.003+01:002013-03-23T19:48:32.914+01:00Skolan har förstört våra studenter<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br />
<br />
Jag instämmer tillfullo med <a href="http://www.sulf.se/Universitetslararen/Arkiv/2013/Nummer-5-13/Studenter-pa-13-aringsniva-kraver-nya-arbetssatt/">denna beskrivning av</a> utbildningssituationen i riket.</div>
Bertil Törestadhttp://www.blogger.com/profile/09979693066719837672noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1372968072605755565.post-84951882846652378432013-03-18T17:10:00.002+01:002013-03-18T17:10:29.012+01:00Moralisk indignation räcker inte.<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
panose-1:0 0 0 0 0 0 0 0 0 0;
mso-font-charset:128;
mso-generic-font-family:roman;
mso-font-format:other;
mso-font-pitch:fixed;
mso-font-signature:1 134676480 16 0 131072 0;}
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
panose-1:0 0 0 0 0 0 0 0 0 0;
mso-font-charset:128;
mso-generic-font-family:roman;
mso-font-format:other;
mso-font-pitch:fixed;
mso-font-signature:1 134676480 16 0 131072 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-size:10.0pt;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-fareast-language:JA;}
@page WordSection1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
-->
</style>
<br />
<div class="MsoNormal">
Sverige har drabbats av moralisk nästäppa. Vårt engagemang
för utstötta och fattiga har nått så långt att det blivit svårt att andas några
synpunkter som kan tolkas som motstridiga mot den förhärskande åsiktsmängden.
Den moraliska indignationen står åtminstone mig högt upp i halsen. Kort sagt:
jag blir skrämd och förvirrad. Jag tycker mig se tre grupperingar runt mig,
grovt sett, i samhället nu. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;">Humanisterna,</i> som
beskriver och skriver om allt elände som invandrare får uppleva i Sverige.
Khemiri och andra författare och krönikörer berättar skickligt och medkännande
om invandrares problem på och en sak har alla eländesbeskrivningar gemensamt,
nämligen att de inte antyder några som helst åtgärder som bot för hur det
besvärliga tillståndet i landet ska kunna hävas. DN går i spetsen och beskriver
vackert de papperslösas och tiggarnas besvär i vårt land. Ska man dra alla
beskrivningar om olyckliga invandrare och tiggare och papperslösa till sin
spets så vore den enda lösningen helt fri invandring. Men då skulle ju i och
för sig ännu fler invandrare få lida av utfrysning och mobbning här i landet,
men ändå.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Men ingen föreslår det. Jag
undrar varför. Humanisterna visar oss alla lidande människor. Men vad göra?
Någon tydlig ställning tas sällan av humanisterna. Man beskriver lidandet.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
En annan grupp skulle jag vilja kalla <i style="mso-bidi-font-style: normal;">realisterna. </i>Jag räknar mig själv dit. Man skulle också kunna kalla
oss <i style="mso-bidi-font-style: normal;">de förvirrade. </i>Vi tycker också
synd om alla människor som har det svårt, här hemma och ute i världen.
Tiggarnas situation är fruktansvärd, de papperslösas lika vidrig. Vi tror på
Khemiris beskrivning och gråter när vi läser den. Men det räcker inte med
litterärt gestaltad ängslan när världen lider. I tiggarnas och de papperslösas
hemländer finns massor av människor som inte ens orkar ta sig hit. Vi som
känner förvirringen gro inom oss undrar hur fri invandring till oss ska kunna
lösa några problem. Eller kan den kanske det? Och om vi inte ska ha helt fri
invandring så måste vi ju ha någon form av reglering som innebär att vissa individer
måste avvisas. Dem kommer det alltid att vara synd om. Ska alltid de som håller
sig kvar i Sverige efter utvisning tas om hand och få stanna i vårt samhälle?
Medan de som lämnar landet efter utvisning aldrig ska få återvända hit? Sverige
och EU har faktiskt en tämligen vänlig politik gentemot dem som begår brott i
ett annat EU-land. För att bli utvisad från Sverige på minst fem år måste
brottet man döms för ha ett straffvärde på ca ett år. De flesta av oss förvirrade
lutar nog mot att lagstiftningen är tämligen välanpassad som den är, men att
tillämpningen i vissa fall kan bli tämligen </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Sedan har vi <i style="mso-bidi-font-style: normal;">fundamentalisterna,</i>
varav många, men inte alla, kan räknas in bland Sverigedemokraterna. De vill
kraftigt begränsa invandringen till Sverige och säger sig i stället vilja öka
hjälpen till de länder varifrån flyktingströmmarna kommer. Ofta förknippas
denna hållning med ett främlingshat och anhängarna kallas rasister. Visst finns
det många sådana i den här gruppen, men det är tveksamt om en sådan svepande bedömning
stämmer in på alla. Det är dock här som de verkliga mörkmännen finns och
fascistiska inslag är legio. Fundamentalisterna har en tydlig lösning på
invandrarproblemet.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
För mig verkar det som om kampen mellan <i style="mso-bidi-font-style: normal;">humanister </i>och <i style="mso-bidi-font-style: normal;">fundamentalister</i>
står om oss,</div>
<div class="MsoNormal">
<i style="mso-bidi-font-style: normal;">de<u> </u>förvirrade
realisterna. </i>Vi kallas än Sverigedemokrater eller fascister än dumliberaler
och världsfrånvända om vi försöker oss på att diskutera de olika
ståndpunkterna. Jag tror att det är dags för oss förvirrade att ställa de
ömtåliga frågorna till båda sidorna i denna debatt och försöka komma bortom det
beskrivande stadiet i invandrarfrågan och nå fram till ett stadium där tydliga
ställningstaganden förs fram. Fundamentalisterna är klara med sina
inställningar, men humanisterna?</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
För vid det här laget vet vi väl hur lidandet ser ut? Men
vad ska vi göra åt det?</div>
</div>
Bertil Törestadhttp://www.blogger.com/profile/09979693066719837672noreply@blogger.com11tag:blogger.com,1999:blog-1372968072605755565.post-48693103094417454242013-03-17T14:53:00.000+01:002013-03-17T14:53:45.821+01:00Skolans värdegrund: Tolerera de intoleranta?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
panose-1:0 0 0 0 0 0 0 0 0 0;
mso-font-charset:128;
mso-generic-font-family:roman;
mso-font-format:other;
mso-font-pitch:fixed;
mso-font-signature:1 134676480 16 0 131072 0;}
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
panose-1:0 0 0 0 0 0 0 0 0 0;
mso-font-charset:128;
mso-generic-font-family:roman;
mso-font-format:other;
mso-font-pitch:fixed;
mso-font-signature:1 134676480 16 0 131072 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-size:10.0pt;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-fareast-language:JA;}
@page WordSection1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
-->
</style>
<br />
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
På lärarutbildningen i Halmstad har Lina Kaikkonen och
Kristoffer Petersson <a href="http://hh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:608334">skrivit en kandidatuppsats</a> betitlad ”Vad är acceptabelt
för en elev att säga i klassrummet? En intervjustudie om paradoxerna i
gymnasieskolans värdegrund”. Mycket kretsar kring <i style="mso-bidi-font-style: normal;">toleransparadoxen</i> dvs. vad som händer om man är tolerant respektive
intolerant mot en intolerant åsiktsriktning. Uppsatsen är skriven av två
studenter och ska ta tio veckor att färdigställa, enligt kursplaner. Att då
bara intervjua fyra lärare, som skett här, är i minsta laget enligt min mening
och dessutom är kravet på självständigt arbete lite avslaget då två studenter
samsas om en och samma uppsats.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Uppsatsen är välskriven och frågeställningarna tämligen
klara. Som brukar vara vanligt intervjuundersökningar består resultatdelen i
uppdelningar av svaren efter teman och av författarna utvalda intervjusvar svar
publiceras i den löpande texten. De fyra utvalda lärarna väljs ur
bekantskapskretsen och de är alla män (!). </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Intervjuundersökningar av detta slag med få respondenter är
generellt sätt av föga värde i termer av kunskapstillskott. De fynd som kan
uppmärksammas här är nästan de förväntande.</div>
<div class="MsoNormal">
Lärarna uppvisar problem med värdegrund och toleransparadoxen.
En lärare säger rent ut att värdegrunden mest låter som ett pretentiöst
middagstal men tillhålls subtilt av författarna </div>
<div class="MsoNormal">
att återgå till den politiskt korrekta vägen. Värdegrunden
får man inte alltför tydligt vara tveksam inför eleverna uppenbarligen. Det är tydligt
att yttrandefrihetstankar på flera håll ses som </div>
<div class="MsoNormal">
motstridiga till värdegrundens toleransbegrepp i långa
stycken. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Man önskar att liknande studier med ett bredare upplägg kunde göras över Sverige. Vi behöver kunskaper om hur praktiken är i svenska klassrum i många avseenden. Den här uppsatsen kan i liten skala visa vägen. </div>
</div>
Bertil Törestadhttp://www.blogger.com/profile/09979693066719837672noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-1372968072605755565.post-72411803481060662592013-03-06T23:33:00.000+01:002013-03-06T23:33:41.608+01:00Att köpa en kvinnas kropp<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="MsoNormal">
<a href="http://www.aftonbladet.se/debatt/article16362486.ab">I dagens Aftonbladet</a>
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
panose-1:0 0 0 0 0 0 0 0 0 0;
mso-font-charset:128;
mso-generic-font-family:roman;
mso-font-format:other;
mso-font-pitch:fixed;
mso-font-signature:1 134676480 16 0 131072 0;}
@font-face
{font-family:"Cambria Math";
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:1;
mso-generic-font-family:roman;
mso-font-format:other;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:0 0 0 0 0 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-size:10.0pt;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-fareast-language:JA;}
@page WordSection1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
--></style>
( 130306) skriver sociologerna Angela Aylward och Christina
Alvelin att surrogatmödrar bör få betalt för sina tjänster att bistå vid
havandeskap. De anser att tjänsten som surrogatmödrar måste få kosta som andra
omsorgstjänster där tid och bekvämlighet offras. Författarna menar att
surrogathavandeskap inte är en fråga om en sådan intimitet att det kan skada
individens förmåga till anknytning och relationer.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Och vad säger de om att utnyttja en kvinnas kropp? Jo, att det
är en paternalistisk syn på vad en ung kvinna ska ägna sin arbetstid åt.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Vad sägs om att köpa sex?</div>
</div>
Bertil Törestadhttp://www.blogger.com/profile/09979693066719837672noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1372968072605755565.post-86874222436521915692013-03-04T15:55:00.002+01:002013-03-04T15:55:40.051+01:00Glada amatörer inom utbildning<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
panose-1:0 0 0 0 0 0 0 0 0 0;
mso-font-charset:128;
mso-generic-font-family:roman;
mso-font-format:other;
mso-font-pitch:fixed;
mso-font-signature:1 134676480 16 0 131072 0;}
@font-face
{font-family:"Cambria Math";
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1107305727 0 0 415 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-size:10.0pt;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-fareast-language:JA;}
@page WordSection1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
-->
</style>
<br />
<div class="MsoNormal">
Vissa områden inom psykologin är så populära att många utan
kunskap inom området vill söka lyckan genom att erbjuda lockande tjänster av
olika slag. Det finns ett otal företag som presenterar sig för potentiella
kunder och ett typiskt sådant företag är STRESSA NER. Det erbjuder föredrag och
kurser inom psykologi och näringslära. En specialitet förefaller vara stress.
Kurserna handlar om vad stress är och tips om hur avspänning uppnås ges. De
tämligen okända sambanden mellan stress och kost uppmärksammas också i en kurs.
Även personlighetspsykologi tycks tangeras i en annan kurs. Till råga på allt
har de utbildningar i yoga, vilket påstås ge smidigare kropp, god nedvarvning
och fördjupad andning. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Vilka är det då som står bakom företaget? Jo, de heter Mette
Bohlin och Eva Robild. Deras uppgivna bakgrund är hälsopedagog respektive
journalist. Robild är intresserad av trädgårdsodling och Bohlin av yoga. Några
kunskaper i psykologi tycker man sig inte behöva utan det räcker tydligen med
de erfarenheter som livet och det egna företagets egna kurser har gett dem. Tre
timmars föredrag kostar 12 000 kronor. Reskostnader mm tillkommer.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Stress är ett komplicerat område som inte borde överlåtas
till glada amatörer. Visserligen har begreppet populariserats på senare år och
nu finns det snart inte en enda yrkesgrupp som inte uppger sig vara stressad.
Men att komma nära andra individer på de sätt som beskrivs i annonseringen bör
man inte hålla på med utan adekvat utbildning. I yogakursen får man dessutom ett
individuellt anpassat program, får kännedom om man har brist på mineraler(!)
och om man behöver lära sig att hantera konflikter på ett bättre sätt. Under
personliga möten får man också vägledning om hur man handskas med problem som
hindrar en från att må bra. Här går man nästan in på legitimerade psykologers
områden, utan den minsta kompetens. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Det är skrämmande med denna utveckling som nu troligen
accentueras genom den betoning av entreprenörskap som något eftersträvansvärt
som ständigt upprepas av politiker och i media. Folk måste börja inse att det
inte bara är att starta ett företag och sedan kasta sig in i vad som helst utan
att ha en djupare kunskap om det man intresserar sig för. Ofta brukar
entreprenörer som Bohlin och Robild åberopa grundlig och långvarig erfarenhet
som tillräcklig grund för sin verksamhet. Man ser tyvärr ofta denna
sammanblandning av erfarenhet med insikter och kunskaper. Att ha hållit på med
en verksamhet under en viss tid innebär verkligen inte att man därför har fått
adekvata kunskaper inom området. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Nu är detta företag ju långt ifrån ensamt om att åberopa
endast erfarenheter och inte kunskaper som bas för sin verksamhet. I själva
verket vimlar det av amatörer som söker sin lycka i andra människors behov av
lugn och trygghet. Vill vi verkligen ha det så här? Själv skulle jag vilja se
en ordentlig genomlysning av denna och besläktade branscher.</div>
</div>
Bertil Törestadhttp://www.blogger.com/profile/09979693066719837672noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1372968072605755565.post-79933573786712524212013-03-04T12:44:00.000+01:002013-03-04T12:44:25.971+01:00Möte med lärarstudenter.<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
panose-1:0 0 0 0 0 0 0 0 0 0;
mso-font-charset:128;
mso-generic-font-family:roman;
mso-font-format:other;
mso-font-pitch:fixed;
mso-font-signature:1 134676480 16 0 131072 0;}
@font-face
{font-family:"Cambria Math";
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:1;
mso-generic-font-family:roman;
mso-font-format:other;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:0 0 0 0 0 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-size:10.0pt;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-fareast-language:JA;}
@page WordSection1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
-->
</style>
<br />
<div class="MsoNormal">
Igår träffade jag fyra lärarstudenter. Det var återigen en
lärorik upplevelse. Om något år är dessa personer ute i skolorna som lärare och
snart är de legitimerade dessutom. Sådana här möten får mig att fundera i vissa
banor. </div>
<div class="MsoNormal">
Hur ska dessa lärare klara av elevernas krav på att ha en
kunnig lärare med överblick över sitt ämnesområde?</div>
<div class="MsoNormal">
Hur ska dessa lärare kunna entusiasmera elever när deras
bildning är så svag och deras ämneskunskaper inte så täta?</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Hur uppfattade jag då dessa fyra studenter? </div>
<div class="MsoNormal">
De hade problem med att stava. De hade uppenbara problem med
meningsbyggnad. Deras allmänna bildningsgrad var alltför låg. Deras
ämneskunskaper var perifera och ytliga.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
En fråga som uppstår är ju om dessa lärares status kan
uppgraderas med högre löner? Nej, om företrädarna för ett yrke allmänt sett
inte uppvisar någon som helst briljans i det de sysslar med så kommer någon
nämnvärd status inte att uppstå.</div>
</div>
Bertil Törestadhttp://www.blogger.com/profile/09979693066719837672noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-1372968072605755565.post-7045383049979204412013-03-04T12:23:00.000+01:002013-03-04T12:23:01.825+01:00Läsmodell a la Leimar på nytt?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
panose-1:0 0 0 0 0 0 0 0 0 0;
mso-font-charset:128;
mso-generic-font-family:roman;
mso-font-format:other;
mso-font-pitch:fixed;
mso-font-signature:1 134676480 16 0 131072 0;}
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
panose-1:0 0 0 0 0 0 0 0 0 0;
mso-font-charset:128;
mso-generic-font-family:roman;
mso-font-format:other;
mso-font-pitch:fixed;
mso-font-signature:1 134676480 16 0 131072 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-size:10.0pt;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-fareast-language:JA;}
@page WordSection1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
-->
</style>
<br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">I dagens DN (4/3 -13) presenteras 70-åringen Lena von Sydow på en av
kultursidorna.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Von Sydow arbetar med
lästräning av barn. Hon har funnit en modell i Nya Zeeland som hon har anpassat
till svenska förhållanden. Hon kallar den läsa på talets och upplevelsens grund
(LTUG). Inte med ett ord berörs Ulrica Leimars modell för läsinlärning från
1970-talet som hon kallade läsning på talets grund (LTG). Den modellen byggde
också på upplevelserna som grund för läsandet. Leimar hittade också sin modell i Nya Zeeland. </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Lite ledsen blir man.</span></div>
</div>
Bertil Törestadhttp://www.blogger.com/profile/09979693066719837672noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1372968072605755565.post-43735452844244561232013-02-25T10:15:00.001+01:002013-02-25T16:43:28.857+01:00Att tro på solidariteten igen<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="mbl notesBlogText clearfix" style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 13px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; line-height: 1.5em; margin-bottom: 20px; orphans: auto; padding: 15px 15px 0px; text-align: left; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px; word-wrap: break-word; zoom: 1;">
<br />
<div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
<span style="font-family: Times,"Times New Roman",serif;"><strong>Jessi Norén, kommunfullmäktig för Socialdemokraterna i Kristianstad, har skrivit nedanstående motion till sitt partis kongress i år. Jag tyckte att den innehöll så många kloka ord att jag återger den här.</strong></span></div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
<br /></div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
<br /></div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
<strong>Återupprätta tron på det solidariska samhället</strong></div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
<br /></div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
<br /></div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
<br /></div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
I en tid av globalisering, individualisering och en allt radikalare kapitalism utmanas de fundamentala och verkliga socialdemokratiska värdena om det goda samhället. Själva grunden i det socialdemokratiska välfärdssamhället –<span class="Apple-converted-space"> </span><em>av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov</em>– undergrävs när solidariteteten blir till valfrihet, när det gemensamma bästa reduceras till individens bästa, när medborgaren har blivit konsument och när den politiska och demokratiska styrningen av samhället har abdikerat till förmån för en marknadsstyrning.</div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
<br /></div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
Motorn i denna upplösning av det socialdemokratiska välfärdssamhället är den marknadsbaserade välfärden. Sverige har på kort tid blivit platsen för ett nyliberalt experiment där avregleringen och marknadsstyrningen av skola, vård, och omsorg saknar jämförelser i västvärlden. Intressena och ideologin bakom detta experiment är så pass starka att vi utan något institutionellt motstånd och utan någon egentlig politisk debatt undanröjt för Sverige traditionellt viktiga demokratiska principer, som t ex offentlighetsprincip och meddelandefrihet. Men vad som är om möjligt än mer uppseendeväckande är att en så pass genomgripande och stor reformering av välfärden landsattes och drivs utan någon, som forskarna påpekat, genomarbetad kunskapsgrund (SNS-rapport om privatisering av välfärden), utan reformen vilar endast på intressen och ideologi.</div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
<br /></div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
Den marknadsbaserade välfärden är med sådana bristfälliga grunder naturligtvis en lukrativ marknad. Riskkapitalbolag tjänar idag stora pengar på skattefinansierad välfärdsverksamhet. Avkastningen på eget kapital för dessa företag i välfärdssektorn är många gånger större än avkastningen på andra marknader och i näringslivet i stort. Det betyder också att koncentrationen av ägandet i välfärdssektorn är monopolliknande, inom äldreomsorgen står två företag för över hälften av den privata marknaden, och även inom skolan är ett fåtal företag dominerande. Den idealiserade bilden av valfrihet med många utövare i välfärden med kooperativ och ideella organisationer ingav en falsk och naiv förhoppning som aldrig kunde förverkligas.</div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
<br /></div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
Socialdemokratin måste stoppa denna utveckling och återreformera välfärden så att den medborgerliga och demokratiska välfärden där människans behov står i centrum återigen blir verklighet. Det marknadsbaserade välfärden är omöjlig att acceptera för socialdemokratin av två skäl. Dels kan vi på goda empiriska grunder ifrågasätta om den vård och omsorg som produceras i en marknadsbaserad välfärd utgår från människans behov och verkligen kan leverera en likvärdig och kvalitativ vård och omsorg. Dels kan vi som socialdemokrater inte acceptera den marknadsbaserade välfärden då den på ett strukturellt plan undergräver förutsättningarna för det socialdemokratiska välfärdssamhället generellt. Vill vi ha ett samhälle med solidaritet, gemenskap, verklig demokrati och emancipation måste också dessa värden finnas i den faktiska organiseringen och styrningen av samhället, de måste helt enkelt vara verkliga och påtagliga för människorna, annars eroderas de och trovärdigheten försvinner. Här är välfärdssektorn avgörande då här hanteras våra grundläggande behov, vård, utbildning och omsorg. Organiserar vi vården, skolan och omsorgen som om de är varor på en marknad och därmed de behövande som konsumenter har vi också tagit bort grunden för tron på det solidariska och emancipatoriska samhället bland människor.</div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
<br /></div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
<br /></div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
<br /></div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
<strong>Med bakgrund av ovanstående föreslås att s-kongressen beslutar</strong></div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
<br /></div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
<br /></div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
<br /></div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
att via lagstiftning omöjliggöra vinstdrivande intressen i vård, omsorg och skola.</div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
<br /></div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
<br /></div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
<br /></div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
<br /></div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
Kristianstad 2012-09-19</div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
<br /></div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
<br /></div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
<br /></div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
<br /></div>
<div style="font-size: 13px; line-height: 1.5em; margin: 0px;">
Jessi Norén</div>
</div>
</div>
<div class="noteFeedback" style="-webkit-text-size-adjust: auto; -webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: white; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 11px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; line-height: 14px; orphans: auto; padding: 0px 15px 10px; text-align: left; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<div class="fbTimelineUFI" style="background-color: white; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; margin-top: -12px; position: relative; top: 12px;">
<form action="http://www.facebook.com/ajax/ufi/modify.php" class="live_10151199748310747_316526391751760 commentable_item autoexpand_mode" data-live="{"seq":"10151199748310747_24195462"}" id="u_jsonp_4_2" method="post" rel="async" style="margin: 0px; padding: 0px;">
<div class="fbTimelineFeedbackHeader">
<br class="Apple-interchange-newline" /></div>
</form>
</div>
</div>
</div>
Bertil Törestadhttp://www.blogger.com/profile/09979693066719837672noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1372968072605755565.post-87065425375757206092013-02-20T06:45:00.000+01:002013-02-20T06:50:50.969+01:00En vetenskaplig förskola?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
panose-1:0 0 0 0 0 0 0 0 0 0;
mso-font-charset:128;
mso-generic-font-family:roman;
mso-font-format:other;
mso-font-pitch:fixed;
mso-font-signature:1 134676480 16 0 131072 0;}
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
panose-1:0 0 0 0 0 0 0 0 0 0;
mso-font-charset:128;
mso-generic-font-family:roman;
mso-font-format:other;
mso-font-pitch:fixed;
mso-font-signature:1 134676480 16 0 131072 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-size:10.0pt;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-fareast-language:JA;}
@page WordSection1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
</style>
-->
<br />
<div class="MsoNormal">
<br />
<a href="http://www.didaktisktidskrift.se/Jenny.pdf"></a></div>
<div class="MsoNormal">
Wolf, Jenny (2013). En förskola på vetenskaplig grund <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Didaktisk tidskrift, vol. 23, no. 1</i>,</div>
<div class="MsoNormal">
<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>s. 417-427 (Sök på didaktisktidskrift.se)</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Jenny Wolf har tagit sig före att i Tomas Kroksmarks <i style="mso-bidi-font-style: normal;">Didaktisk tidskrift </i>söka besvara några
viktiga frågor för förskolans del: Hur uppfattar förskolepedagoger vetenskaplig
grund? Hur tycker de att de får kontakt med vetenskapligt grundad kunskap?
Vilka modeller anser sig pedagogerna ha i sin undervisning?</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Diskussionen om vikten av en koppling mellan skolans
utbildningsinsatser och vetenskapens landvinningar har diskuterats länge. Det
är uppenbart att det funnit en spricka här som varit svår att överkomma. Wolf s
ambitiösa försök måste därför hälsas med glädje. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Wolfs artikel belyser direkt och indirekt forskningens svaga
ställning i förskolan. Hon tassar runt det vetenskapliga och får nästan inga
svar på sina frågor utom de förväntade: Man vill ha mer vetenskap, man tror på
Reggio Emilia och man tycker att ens ”beprövade erfarenhet” väl stämmer med de
vetenskapliga teorier man uppfattat. Men man vill veta mer. Ett uppenbart
hinder i vägen för att pedagogerna ska kunna tillgodogöra sig forskning på ett
effektivt sätt är att det i deras utbildning inte ingår någon högre grad av vetenskapligt
tänkande. Pedagoger som Kroksmark försöker få dem att förstå vetenskaplighet,
men han faller i fällan och gör forskning för enkel och populistisk. Den
fenomenografi han och andra forskare sprider bland sina adepter är alltför
filosofisk och avlägsen från skolvärlden för att ge något väsentligt till
kunskapstörstande pedagogerna. Denna ansats har också sin del av skulden till
att så många uppsatser på olika nivåer i akademien nuförtiden består av
tämligen enkla intervjuundersökningar med ett fåtal informander. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Upplevelsestudier har ersatt mer handfasta
undersökningar även när det gäller så påtagliga ting som klassrumsinteraktion
och lärande. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Jenny Wolf har förmodligen av dåliga rådgivare inspirerats
att göra just en sådan intervjuundersökning med sex förskolepedagoger för att
undersöka de ovan återgivna forskningsfrågorna. Hennes intervju lider av de
svagheter som är så förskräckande vanliga. </div>
<div class="MsoNormal">
Att Wolf själv intervjuar alla sex personer, gör analys och
urval ur intervjuerna för publicering och hur detta systematiskt kan påverka
resultaten diskuteras inte alls. Dessutom menar Wolf uppenbarligen att hon kan
avläsa och tyda kroppsspråk och ansiktsminer hos de intervjuade, vilket närmast
är omöjligt att göra på ett vetenskapligt acceptabelt sätt.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Att deltagarnas förförståelse varierade
starkt tog man inte reda på före intervjuerna.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Att Reggio Emilia felaktigt åberopas som en
forskningsbaserad inriktning av en av de intervjuade visar hur svagt det
kritiska och vetenskapliga tänkande är förankrat. Den vanliga nackdelen med
kvalitativa studier är att omfattande intervjudata till slut ska tvingas in i
ett antal färdiga kategorier som slätar ut studiens fynd. Dessutom är de sex
utvalda pedagogerna<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>knappast representativa
för sin yrkesgrupp. Det är märkligt att den enkla metoden att intervjua och
sedan ordna intervjusvaren i grupperingar kallas fenomenografi.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Jag tycker det är en missvisande benämning.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Jenny Wolf är inte så mycket att klandra. Hon har producerat
en välskriven artikel men begåvad som hon är borde hon tänka om vad gäller den
syn på vetenskaplighet hon fått sig till livs av sina mentorer.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
</div>
Bertil Törestadhttp://www.blogger.com/profile/09979693066719837672noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1372968072605755565.post-267560745122199142013-02-19T12:14:00.000+01:002013-02-19T12:14:19.548+01:00Lärarnas bristande bedömningar<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<!--[if gte mso 9]><xml>
<o:OfficeDocumentSettings>
<o:AllowPNG/>
</o:OfficeDocumentSettings>
</xml><![endif]-->
<!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:TrackMoves/>
<w:TrackFormatting/>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:DoNotPromoteQF/>
<w:LidThemeOther>SV</w:LidThemeOther>
<w:LidThemeAsian>JA</w:LidThemeAsian>
<w:LidThemeComplexScript>X-NONE</w:LidThemeComplexScript>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
<w:SplitPgBreakAndParaMark/>
<w:EnableOpenTypeKerning/>
<w:DontFlipMirrorIndents/>
<w:OverrideTableStyleHps/>
<w:UseFELayout/>
</w:Compatibility>
<m:mathPr>
<m:mathFont m:val="Cambria Math"/>
<m:brkBin m:val="before"/>
<m:brkBinSub m:val="--"/>
<m:smallFrac m:val="off"/>
<m:dispDef/>
<m:lMargin m:val="0"/>
<m:rMargin m:val="0"/>
<m:defJc m:val="centerGroup"/>
<m:wrapIndent m:val="1440"/>
<m:intLim m:val="subSup"/>
<m:naryLim m:val="undOvr"/>
</m:mathPr></w:WordDocument>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" DefUnhideWhenUsed="true"
DefSemiHidden="true" DefQFormat="false" DefPriority="99"
LatentStyleCount="276">
<w:LsdException Locked="false" Priority="0" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Normal"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="heading 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 7"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 8"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 9"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 7"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 8"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 9"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="35" QFormat="true" Name="caption"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="10" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Title"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="1" Name="Default Paragraph Font"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="11" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtitle"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="22" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Strong"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="20" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="59" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Table Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Placeholder Text"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="1" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="No Spacing"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Revision"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="34" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="List Paragraph"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="29" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Quote"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="30" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Quote"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="19" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="21" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="31" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Reference"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="32" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Reference"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="33" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Book Title"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="37" Name="Bibliography"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" QFormat="true" Name="TOC Heading"/>
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]-->
<!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Normal tabell";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:10.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-language:JA;}
</style>
<![endif]-->
<!--StartFragment-->
<br />
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Bedömningsforskaren Victoria Crisp <a href="http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/bedomning-och-betyg/summativ_bedomning/rapporter"> har studerat lärares bedömningar</a> av skriftliga, komplicerade arbeten. Hon har ställt sig frågan ”Hur
går läraren tillväga för att göra bedömningar?”</div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Ca 30 % av lärarna hade redan efter att ha läst halva
arbetet bestämt sig för hur det skulle bedömas, men det vanligaste var att läsa
hela alstren först. Ca 35 % av lärarna inkluderade aspekter som inte ingick i bedömningskriterierna
som självständighet, originalitet och handstil.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Förmodligen är en hel del av fynden direkt överförbara till
svenska förhållanden. Att rättningar av nationella prov inte har en
tillfredsställande interbedömarreliabilitet måste nog delvis tillskrivas de
olika sätt lärare har att närma sig det material de ska bedöma. Förmodligen är
undervisningen i mer komplicerad bedömningslära inte så utvecklad och till
detta kommer att de som under flera år antagits till lärarutbildningen har haft
låga förkunskaper, vilket naturligtvis bidragit till att de senare blivit mer
ängsliga och skakiga i sina bedömningar.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Jag tror att debatten om bedömningar och betyg har blivit så
infekterad bl.a. just på grund av att många lärare inte har kunnat uppöva den
blick som behövs för att göra fördjupade bedömningar av komplexa arbeten.
Sådant skapar osäkerhet och oro i leden.<o:p></o:p></div>
<!--EndFragment--></div>
Bertil Törestadhttp://www.blogger.com/profile/09979693066719837672noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1372968072605755565.post-68849498022976417182013-02-15T10:11:00.001+01:002013-02-15T16:27:24.912+01:00Vad ska man med betyg till?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
panose-1:0 0 0 0 0 0 0 0 0 0;
mso-font-charset:128;
mso-generic-font-family:roman;
mso-font-format:other;
mso-font-pitch:fixed;
mso-font-signature:1 134676480 16 0 131072 0;}
@font-face
{font-family:"Cambria Math";
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:3 0 0 0 1 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:"Times New Roman";
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";}
a:link, span.MsoHyperlink
{mso-style-priority:99;
color:blue;
mso-themecolor:hyperlink;
text-decoration:underline;
text-underline:single;}
a:visited, span.MsoHyperlinkFollowed
{mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
color:purple;
mso-themecolor:followedhyperlink;
text-decoration:underline;
text-underline:single;}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-size:10.0pt;
mso-ansi-font-size:10.0pt;
mso-bidi-font-size:10.0pt;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-fareast-language:JA;}
@page WordSection1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
</style>
-->
<br />
<div class="MsoNormal">
Gunnel Thydell skriver i en Newsmillartikel 130214 om
ovetenskaplighet i skolans värld. Det är bra att någon tar upp kopplingen
vetenskap-skola. Det är nämligen så att om det är något som bedrivs utan
forskningsanknytning så är det utbildningsarbete.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Skälen till det är flera och komplicerade men
några viktiga bidrag till dessa brister finns i lärarutbildningen, där
kunskapsbegreppet urholkas och de nya lärarna därför ofta kommer ut med en
förvrängd syn</div>
<div class="MsoNormal">
på metodologiskt tänkande och på vad som är forskning.
Dessutom har under flera år kraven på lärarstudenterna varit låga och det har
varit mycket lätt att bli antagen till utbildningen.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Till detta kommer en skolforskning som
oftast är så esoterisk och skolfrånvänd att ingen yrkesverksam lärare kan dra
någon nytta av den. Man kan tydligt se den svaga vetenskapliga kopplingen i
lärarkandidaternas examensuppsatser, som ofta är enkla intervjustudier utan
klart syfte. Sällan görs där någon mer forskningsliknande insats och det beror
just på den ringa </div>
<div class="MsoNormal">
kunskap de erhållit under sin utbildning.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Thydell är emot betyg och mätning men absolut för lärarnas
utvärdering av undervisningen. Skälen till betygsmotståndet är att det inte
leder till ökad kvalitet och likvärdighet i skolan. Jag skulle vilja hävda att
betygssättning varken ska länkas till det ena eller det andra utan främst
utgöra en lättbegriplig information för eleven och föräldrarna om hur eleven
ligger till kunskapsmässigt. Ibland får jag uppfattningen av vissa pedagoger att
dåliga prestationer hos en elev ska hemlighållas för elevens bästa. Jag skulle
vilja påstå att Thydells motvilja mot begreppet mätning är egendomlig. När
elever utvärderas kommer de ju alltid att i någon mening rangordnas från bäst
till sämst i olika avseenden. Men det är inte sådant som Thydell håller på med,
menar hon. För henne gäller det ju att utvärdera mer komplex och därmed
djupare(?) kunskap. Hur detta görs får man aldrig reda på, men det är tydligen
fullt görligt. Begreppet kunskap mystifieras av pedagoger som Thydell och samma
sak sker med pedagogisk skicklighet. Thydell menar att skolutvecklingen ska
överlåtas på pedagoger så blir allt bra. Pedagoger följer med i forskningen
säger Thydell och ger ett exempel på svensk forskning. Hon hänvisar då till en
studie av Pia Rosander, men har uppenbarligen inte läst hela avhandlingen utan
gått på ytliga presskommentarer och därmed missförstått avvhandlingens poäng.
Jag har recenserat Rosanders avhandling på min blogg <a href="http://torestad.blogspot.se/2013/01/vad-ger-framgang-i-studierna.html">http://torestad.blogspot.se/2013/01/vad-ger-framgang-i-studierna.html</a>
och där pekat på de självklara och förväntade slutsatserna som till synes
kopplar samman personlighetsdrag med skolframgång. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
För att en sant vetenskaplig skola någon gång ska komma till
stånd behövs en avsevärt förbättrad lärarutbildningen, med sund syn på vad
kunskap och vetenskapligt tänkande egentligen innebär. Läget nu är katastrofalt
om man som mål har att skolan ska vara byggd på vetenskap och beprövad
erfarenhet.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
</div>
Bertil Törestadhttp://www.blogger.com/profile/09979693066719837672noreply@blogger.com0