Girigheten tar död på skolan

Många applåderar entreprenörernas intåg på skolmarknaden i Sverige. Man bör nog tänka lite framåt och se vart girigheten drar svensk skolverksamhet. I USA har "utvecklingen" gått än längre.
Läs noga denna artikel från Huffington Post.

Lärarstudenter och kravnivåer

 Skolverket stöder en blogg som är avsedd att locka fler till lärartbildningen (fordetvidare.se). En av bloggarna där är Anne-Marie Körling, som  riktar dessa  ord till förhoppningsvis blivande lärarstudenter:

Jag har lärt mig en sak om lärarutbildningen. Det svänger ganska rejält. Om några år är läraryrket attraktivt igen och då kommer söktrycket öka och man kommer att få slåss om de platser som finns. Varför inte passa på att söka nu?

Läget på lärarfronten är just nu bedrövligt. Skolresultaten försämras. Utbildningen till lärare har så låga krav på förkunskaper att nästan alla sökande kommer in. I ett sådant läge har Körling mage att uppmuntra studenter att passa på innan det blir för höga krav igen.

Kan man göra läraryrket och skolan en större björntjänst?

Erfarenheter är inte kunskap !

Det är välkänt att människor som är dåligt insatta i ett ämne saknar just de viktiga verktyg som behövs för att kunna överblicka hela det kunskapsfält som då är aktuellt. Det gäller inom alla verksamhetsområden och ger upphov till flera paradoxer. Eftersom kunskaper ofta blandas samman med erfarenhet (summan av upplevelser inom ett visst område) kan erfarna människor ofta ganska högljutt åberopa sina ´kunskaper´. En som just nu gör det är Juholt. Han har varit med om (upplevt) mycket inom politiken, men han har inte lyckats utvinna kunskap ur sina upplevelser utan agerar på stundens ingivelse.

Detsamma gäller inom andra yrkesgrupper. Somliga uttalar sig där  tvärsäkert även om de borde veta att deras erfarenheter är ytterligt begränsade i plats och tid. Inom lärakåren uttalar man sig ofta generellt om lärares skicklighetsgrad i hela landet, om hur det förhåller sig rent  allmänt i skolor i hela landet. Man åberopar då den kunskap (egentligen upplevelser eller erfarenheter) man har av lärare i sin omgivning och från media.

Denna ovana hos människor att uttala sig, grundat på bristande informationer kallas inom psykologin  för tillgänglighetsbias. Det innebär att man går på den smala bas av informationer som står till buds för tillfället.

Om vi till detta lägger att människor helst förbiser information som inte stämmer med våra tidigare erfarenheter utan hellre tar till oss sådant som är i samklang med våra upplevelser förvärras ju sitiationen än mer.

Hur man sänker en utbildnings status - några tips

Det talas om att utbildningars status sänks. Hur går det till? Är det så enkelt som många tror? Till er som har möjlighet och viljan att bidra till det allmänna förfallet kommer här några nyttiga tips.

Släpp in elever och studenter på utbildningar som du från början vet att de inte kommer att klara av. Sänk därför vartefter kraven på utbildningen genom att dra ner på kursinnehåll, ge lättare kunskapsprov och inflatera betygen. Låt dessutom lärarna ha stora kunskapsmässiga brister och låt också dem som ska bli nya lärare komma in på utbildningarna med knappt godkänt i de viktigaste ämnena. Avvakta sedan några få år.

När du sedan är legitimerad lärare kan du delta i bloggdiskussionerna om det märkliga i att skolan har så låg status och att din lön är så låg. Skyll gärna tillståndet på SKL, kommunerna, sossarna eller Björklund. Stryk det som ej önskas.

Antalet skoltimmar oviktigt

I Finland anser man att antalet timmar eleverna får i skolan är ganska oväsenligt. Är lösningen i Sverige bättre lärare?

http://www.ot.fi/Story/?linkID=171083