Prov och betyg i skolan? Några svar.

1. Det finns en mängd studier som relaterar stress (test anxiety) till prestation på prov.  Resultaten är lite förvirrande men det man kan märka är att stress (testängslan) kan ge upphov till kognitiva störningar som tendenser till distraktion o dyl. Stress är ett överanvänt ord, anser jag. Nuförtiden kallas allt från lätt oro till svår ångest och hårda påfrestningar för stress, vilket gör begreppet svåranvänt. Man ser det då fackförbund gör undersökningar av sina medlemmars arbetssituation (t.ex. lärarorganisationerna). Man får då en mängd svar som  antyder att man är stressad. Den mening man då inlägger i ordet är nog ofta ”mycket att göra”. Få anställda vill ju uppge att det inte har så mycket att göra.

Sedan får man inte glömma att det ofta är de testängsliga som presterar väl. Man talar ju ofta om prestationsångest (främst flickor brukar tillskrivas sådan). Dessa elever vill lyckas och mår dåligt när det någon gång möjligen går dåligt för dem. Ofta är det dessa elever som alltså ängslas inför prov och även efter dem, då man bäst minns vilka fel man tror sig ha gjort.

Svaret blir alltså inte så enkelt. Inställningen till att utvärderas skiftar starkt mellan individer och därav de olika resultat man få när man undersöker kopplingen mellan stress och prestation i skolan.

2. När jag gick i skolan fick vi betyg från första terminen i första klass i skolan. Jag tror det är viktigt att eleverna tidigt får betyg i akt och mening att göra de senare mindre dramatiska. Både prov och betyg bör alltså förekomma tämligen tidigt och bli avdramatiserade. Man säger att vissa elever bli ”stressade” av betyg och att dåliga betyg slår ner deras mod. Jag tror att den oro dessa elever kan känna är en del av livet. De flesta barn är redan tidigt van vid idrottstävlingar, tävlingar i TV etc. De elever som får sämre betyg vet i alla fall att de inte är lika bra som andra elever. Tydlighet bör vara en genomgående princip när det gäller elever, lärare och föräldrar.

3. Svaret på denna fråga är i mångt och mycket inbyggt i svaren ovan. Om vi nu ska ta ner deras vilja att prestera (och därmed förknippad oro) så bör vi tidigt vänja dem vid prov och betyg. Det viktiga i prov är ju just att elever då tvingas bearbeta (processa) information kring lärostoffet, vilket stärker det inlärda påtagligt. Prov kan ju naturligt ingå i den formativa bedömningsprocessen och dessa prov kan sedan delvis ligga till grund för terminsbetyget.

Fler prov i skolan ger bättre lärande !

Diskussionen om formativ och/eller summativ bedömning har pågått rätt länge nu inom skolans värld.  En del lärare förespråkar formativ bedömning och är ganska tveksamma till nationella prov och betyg, som då anses vara summativa bedömningar. Andra menar att betygen spelar en viktig roll. Skolverket menar att vissa elever gynnas medan andra missgynnas av betyg. Forskningsresultaten är dock motstridiga i ett internationellt perspektiv. När Skolverket har gjort studier av överensstämmelsen mellan nationella prov och betyg har man i stort funnit att resultaten överensstämmer rätt väl. Betygen däremot uppvisar betydande likvärdighetsproblem där vissa skolor verkar övervärdera eleverna vid betygssättningen i jämförelse med nationella prov.

Prov eller kunskapstester har ofta ansetts negativa för lärandet. Den formativa bedömningen som sker under det att undervisningen pågår anses av många vara bättre än prov för att kunskaper ska konsolideras. Formativ bedömning hyllas främst av s.k. progressiva pedagoger.

I debatten hänvisas ofta till forskning men uppenbarligen på ett ganska selektivt sätt. Det finns nämligen betydande forskningsinsatser internationellt som tydligt pekar på att prov eller kunskapstester är ett mycket effektivt sätt att öka konsolideringen och hågkomster av de kunskaper man inhämtat. Nedan anger jag några relevanta referenser från 2000-talet, som ingående och på olika sätt studerat hur kunskapstester står sig i jämförelse med t.ex. ytterligare studietillfällen. Prov eller tester visar sig, främst i det långa loppet, vara helt överlägsna ytterligare instuderingsansträngningar när det gäller hur väl kunskaperna stannar i minnet under en längre tid. Vid traditionellt lärande uppträder glömska mycket snabbare medan prov och tester i hög utsträckning minskar effekter av glömska. Resultaten kan tyckas kontraintuitiva och förvånade nog även forskarna, men de står sig vid ytterligare prövningar.

Det material som används vid studierna har dels varit faktamaterial dels innehållsrika texter av samma slag som ingår i skolundervisningen. Traditionell inlärning, inläsning och bearbetning av material som vid hemskrivningar  skapar inte samma kognitiva aktivitet hos eleven som uppgifter vid ett prov. Då måste eleven själv hämta fram sina kunskaper ur långtidsminnet, bearbeta dem och formulera dem. Allt detta gör att överblick och områdeskännedom ökar och vidmakthålls. Dessutom är prov eller tester mer tidsbesparande än annan inlärning och ger därmed utrymme för andra aktiviteter.

För att sammanfatta: Upprepade studier visar att ett eller flera tester eller kunskapstest på ett

visst ämnesområdes vidmakthåller kunskapsmassor bättre och under längre tid än upprepade studier av samma text. Kunskapsprov mäter inte bara kunskaper utan befäster dem också. Detta går på tvärs med rådande ideologier om betyg, prov och tester i svensk skola.

Här är några referenser som ovanstående inlägg bygger på:

Karpicke, J.D. & Roediger III, H.L. (2007).  Repeated retrieval during learning is the key to long-term retention. Journal on Memory and Language , 57, 151-162

Roediger III, H.L. & Karpicke, J.D. (2006). The Power of Testing Memory. Basic Research and Implications for Educational Practice. Perspectives on Psychological Science, 1, 181-210

Roediger III, H.L. & Karpicke, J.D. (2005). Test-Enhanced Learning. Taking Memory Tests

Improves Long-term Retention. Psychological Science, 17, 250-255