Fler prov i skolan ger bättre lärande !

Diskussionen om formativ och/eller summativ bedömning har pågått rätt länge nu inom skolans värld.  En del lärare förespråkar formativ bedömning och är ganska tveksamma till nationella prov och betyg, som då anses vara summativa bedömningar. Andra menar att betygen spelar en viktig roll. Skolverket menar att vissa elever gynnas medan andra missgynnas av betyg. Forskningsresultaten är dock motstridiga i ett internationellt perspektiv. När Skolverket har gjort studier av överensstämmelsen mellan nationella prov och betyg har man i stort funnit att resultaten överensstämmer rätt väl. Betygen däremot uppvisar betydande likvärdighetsproblem där vissa skolor verkar övervärdera eleverna vid betygssättningen i jämförelse med nationella prov.

Prov eller kunskapstester har ofta ansetts negativa för lärandet. Den formativa bedömningen som sker under det att undervisningen pågår anses av många vara bättre än prov för att kunskaper ska konsolideras. Formativ bedömning hyllas främst av s.k. progressiva pedagoger.

I debatten hänvisas ofta till forskning men uppenbarligen på ett ganska selektivt sätt. Det finns nämligen betydande forskningsinsatser internationellt som tydligt pekar på att prov eller kunskapstester är ett mycket effektivt sätt att öka konsolideringen och hågkomster av de kunskaper man inhämtat. Nedan anger jag några relevanta referenser från 2000-talet, som ingående och på olika sätt studerat hur kunskapstester står sig i jämförelse med t.ex. ytterligare studietillfällen. Prov eller tester visar sig, främst i det långa loppet, vara helt överlägsna ytterligare instuderingsansträngningar när det gäller hur väl kunskaperna stannar i minnet under en längre tid. Vid traditionellt lärande uppträder glömska mycket snabbare medan prov och tester i hög utsträckning minskar effekter av glömska. Resultaten kan tyckas kontraintuitiva och förvånade nog även forskarna, men de står sig vid ytterligare prövningar.

Det material som används vid studierna har dels varit faktamaterial dels innehållsrika texter av samma slag som ingår i skolundervisningen. Traditionell inlärning, inläsning och bearbetning av material som vid hemskrivningar  skapar inte samma kognitiva aktivitet hos eleven som uppgifter vid ett prov. Då måste eleven själv hämta fram sina kunskaper ur långtidsminnet, bearbeta dem och formulera dem. Allt detta gör att överblick och områdeskännedom ökar och vidmakthålls. Dessutom är prov eller tester mer tidsbesparande än annan inlärning och ger därmed utrymme för andra aktiviteter.

För att sammanfatta: Upprepade studier visar att ett eller flera tester eller kunskapstest på ett

visst ämnesområdes vidmakthåller kunskapsmassor bättre och under längre tid än upprepade studier av samma text. Kunskapsprov mäter inte bara kunskaper utan befäster dem också. Detta går på tvärs med rådande ideologier om betyg, prov och tester i svensk skola.

Här är några referenser som ovanstående inlägg bygger på:

Karpicke, J.D. & Roediger III, H.L. (2007).  Repeated retrieval during learning is the key to long-term retention. Journal on Memory and Language , 57, 151-162

Roediger III, H.L. & Karpicke, J.D. (2006). The Power of Testing Memory. Basic Research and Implications for Educational Practice. Perspectives on Psychological Science, 1, 181-210

Roediger III, H.L. & Karpicke, J.D. (2005). Test-Enhanced Learning. Taking Memory Tests

Improves Long-term Retention. Psychological Science, 17, 250-255