Skolorna ska förmedla en demokratisk syn till eleverna. Den
inbegriper allas lika värde, respekt för andras åsikter, en positiv syn på
mångfald och andra goda dygder. Detta är också inskrivet i skolans värdegrund
vilken hyllar demokratin. Till demokrati hör även mötesfrihet och rätten att
fritt få uttrycka sina åsikter.
Men hurudan gestaltar sig den demokratiska verkligheten för
en elev som läser Dagens Nyheter av idag (14/10 i nådens år 2012)?
I en ledare menar man att Sveriges television gjorde fel som
”problematiserade ” kvinnors rätt till fri abort genom att låta en
antiabortanhängare att delta i en debatt. Att tillåta fler röster än en om fri
abort anser DN är att ”trivialisera” debatten. I stället föreslår man att andra
inslag där kvinnors rätt till fri abort beskärs borde ha visats istället. DN
menar uppenbarligen att vissa åsikter inte bör få förekomma i svt. Rubriken för
ledaren antyder att antiabortmotståndaren i debatten ”skojade till den”, en märklig
åsikt för att komma från en påstått liberal tidning.
I en upprörd nyhetsartikel i samma tidning kritiseras
Armémuseum för att man lät en extrem högerorganisation hyra lokaler för en
konferens. I artikeln nämns att museet arbetar för mångfald men, som en
ansvarig säger: ”…vi har trott att de som hyr av oss är seriösa, bra förlag……..det
har fungerat bra”. Hon avslutar med att
säga att hon måste nu kolla upp alla som hyr ”för att se till att det
inte händer igen.”
Så mycket för den fria debatten!
Så mycket för den mångfalden!
Och så säger folk att det är fint att vara PK.
Vad säger lärarna? Vad säger eleverna?
Den här frågan är nog lite större än att kräva att lärare och/eller elever ska lösa den. Den är det demokratiska idealets inneboende konflikt, som många filosofer ägnat sig åt, exempelvis Bauman och Ulrich Beck. Att ha ett ideal om demokrati (som i värdegrunden) är nämligen inte värdeneutralt på så vis att alla åsikter är lika mycket värda, tvärtom bedöms demokratiska åsikter vara bättre än icke-demokratiska, åsikten om allas lika värde är bättre än åsikten att allas värde kan vara olika osv. Det uttrycker sig exempelvis i Skolverkets regler mot att vissa symboler inte får användas i skolan. Att försvara demokrati innebär då i sin yttersta konsekvens också att kämpa emot icke-demokrati. Det är en större fråga än att bara ha med lärare att göra.
SvaraRadera
SvaraRaderaEtt sätt att slippa tala om demokrati i praktiken är att höja den till en så stor fråga att att lärare och elever inte kan lösa den.
För det första har jag inte skrivit det och för det andra är det just en diskussion med ställningstagande om konkreta yttrandefrihetsfrågor jag vill få till stånd. Inte citat ur Skolverkets samlade normidéer.