Lärarutbildningens svarta hål

MInst ett pekfinger måste riktas mot lärarutbildningen. De tar emot en hel del svaga elever, möter dem med låga krav under utbildningen, har en världsfrånvänd syn på teoretisk kunskap, där didaktik sätt före ämneskunkaper . "Toppläraren" Gunilla Hammar Säfström uttryckte det så här: "I pedagogiken syns kunskaperna". Vi får alltså ut en hel del underutbildade lärare i skolan. De blir legitimerade som andra,
kunniga lärare och försvinner i massan. Vetenskapssynen är också en akilleshäl i och med att postmodernistiskt gods ofta förekommer.

Forskning om kunskap eller...?

En avhandling från Södertörns högskola försöker sig på det omöjliga. Den vill förenkla för studenter som kan tycka att kunskap är för relativistisk och författaren och författaren förordar därför  ett synsätt på kunskapen som perspektivisk. Detta innebär att man kan röra sig mellan sinsemellan motstridiga ställen, topos, för att sålunda få ihop en sammansatt bild som visserligen är relativistisk men ändock......perspektivisk.
Eller som författaren själv uttrycker det:
 Ett exempel är lärandets karaktär av förhandling där olika synsätt möts och bryts mot varandra och går förändrade därifrån utan att nödvändigtvis landa i samsyn eller horisontsammansmältning för att det ska vara meningsfullt, säger Maria Wolrath Söderberg.

Ledarskap i skolan inte så viktigt

Ledarskapets betydelse i skolan diskuteras ständigt och är ju fortfarande föremål för en oblyg popularisering av konsultkulturens utövare. Det finns nog en hel del problem förknippade med att koncentrera alltför mycket energi på frågor om ledarskap i skoldebatten. Utbildningar i ledarskap har visat sig ge tämligen dåliga resultat att döma av en hel del tillgänglig forskning. Till stor del är det nog så att vissa människor är goda ledare i vissa sammanhang och när dessa lyckliga sammanträffanden äger rum är det svårt att sia om. Det är då bättre att se efter om man inte i stället kan betona det goda medarbetarskapet. I skolorna behöver samarbetet kolleger emellan bli livligare och tätare och skolorna måste i högre utsträckning bli ”lärande organisationer”. Det är verkligen en paradox att en sådan uppmaning ska behöva riktas just till utbildningsvärldens viktigaste aktörer. Bättre än att satsa på ledarskapskurser är att med olika metoder söka efter bättre samverkansformer mellan kolleger.

Ibland kopplas ledarskap och även den nya teknikutvecklingen samman med en ny syn på kunskap. Kunskap kommer alltid att vara fakta, sammanhang mellan fakta och förståelsen av faktabaserade idéer. Den relativisering av kunskaps- och vetenskapsbegreppet som mycken modern skolforskning står för får inte vinna ytterligare insteg i den svenska skolan. Lärarutbildningens slappa syn på forskningsmetodik  och vetenskap hjälper till på ett olycksaligt sätt. Det har kanske redan gått för långt.

Erfarenheter är inte kunskap !

Det är välkänt att människor som är dåligt insatta i ett ämne saknar just de viktiga verktyg som behövs för att kunna överblicka hela det kunskapsfält som då är aktuellt. Det gäller inom alla verksamhetsområden och ger upphov till flera paradoxer. Eftersom kunskaper ofta blandas samman med erfarenhet (summan av upplevelser inom ett visst område) kan erfarna människor ofta ganska högljutt åberopa sina ´kunskaper´. En som just nu gör det är Juholt. Han har varit med om (upplevt) mycket inom politiken, men han har inte lyckats utvinna kunskap ur sina upplevelser utan agerar på stundens ingivelse.

Detsamma gäller inom andra yrkesgrupper. Somliga uttalar sig där  tvärsäkert även om de borde veta att deras erfarenheter är ytterligt begränsade i plats och tid. Inom lärakåren uttalar man sig ofta generellt om lärares skicklighetsgrad i hela landet, om hur det förhåller sig rent  allmänt i skolor i hela landet. Man åberopar då den kunskap (egentligen upplevelser eller erfarenheter) man har av lärare i sin omgivning och från media.

Denna ovana hos människor att uttala sig, grundat på bristande informationer kallas inom psykologin  för tillgänglighetsbias. Det innebär att man går på den smala bas av informationer som står till buds för tillfället.

Om vi till detta lägger att människor helst förbiser information som inte stämmer med våra tidigare erfarenheter utan hellre tar till oss sådant som är i samklang med våra upplevelser förvärras ju sitiationen än mer.