Pedagogiskt entreprenörskap är framtiden sägs det och så
räknas en rad förmågor upp som initiativförmåga, nyfikenhet och kreativitet. Det
är sådana egenskaper som ska uppmuntras hos eleverna för att de ska blir goda
företagare och demokratiska medborgare. Svenskt Näringsliv stödjer livligt det
entreprenöriella lärandet och det gör den borgerliga regeringen också. Fler
medborgare ska alltså bli sina egna och anställa folk, så att mer arbete
skapas. Men den ekonomiska sektorn som nu omfamnat skolan bygger inte på
demokratiska principer. Där är pengar makt, som förr i tiden. Det blir alltså
en stor pedagogisk utmaning att undervisa om demokratins principer och
samtidigt gynna en del av samhället där demokratin inte direkt tillämpas.
Eleverna måste väl i undervisningen få reda på att man ser lite olika på
demokratins värde i olika delar av samhället?
Återigen används demokratibegreppet obetänksamt. Demokrati
betyder ursprungligen ´folkstyre´ men begreppets betydelse och dess konnotationer
har gradvis lagt under sig allt som på något sätt kan betecknas som gott, riktigt
och politiskt korrekt. Skolans
värdegrund blandas också samman med demokrati på ett sannskyldigt vettlöst sätt
och allt detta gör att demokrati kan betyda allt gott.
Men nu ska
alltså demokrati samsas med entreprenörskap, företagande, marknadsföring och
reklam. Det går inte ihop. I den ekonomiska sfären samarbetar man bara mot
betalning, kreativiteten används för att skapa reklam som ofta innehåller halvsanningar
och förvrängningar. Nyfikenheten används för att hitta på nya produkter, som
kanske egentligen inte är nödvändiga och initiativförmågan till att hitta nya vägar
att skatteplanera.
Ska vi ska kanske tala tyst om demokrati ibland.
