lördag 1 september 2012

Betyg och nationella prov i skolan

 
Nationella provs grad av samband med betyg presenteras oftast på gruppnivå. Det innebär att måttet på samband faktiskt inte gäller alla elever, utan att vissa elever får höga betyg och låga poäng på proven och andra elever låga betyg och höga provpoäng. Det är så att alla kombinationer av höga, medelhöga och låga betyg och höga, medelhöga och låga NP-poäng förekommer. Detta beror naturligtvis delvis på att ett enda prov inte kan ge uttryck för måttet på hela den komplexa kunskapsmängden som elever ska ha tillgodogjort sig i ett visst ämne. Inom testteori menar man, åtminstone i seriösa sammanhang, att ett enda test inte kan ge vägledande besked om var en individ befinner sig på kunskapsspektret. Däremot kan NP-resultaten mycket väl ge en bild av kunskapsläget i stort och även användas för att jämföra skolor, län och städer. Förändringar i det allmänna kunskapsläget över tid kan också urskiljas klart.

Lärarna betygsättning speglar en längre tids erfarenhet av elevers förtrogenhet i ett visst ämne, medan NP-resultaten ger en snapshotsliknande bild av läget vid ett visst tillfälle i ett visst prov. Elever som presterar bättre än normalt på NP kommer automatiskt att statistiskt motverkas av sådana som presterar sämre än normalt, enligt vedertagna testteoretiska antaganden.

Låt oss därför i framtiden inte oroa oss över låga samband mellan NP och betyg. I stället bör man alltså betrakta NP-resultaten som ett allmänt mått på kunskapsläget i ett visst ämne och betyg som mätare av främst individuella prestationer. En annan fråga, orelaterad till den tidigare, blir då hur betyg ska kunna göras likvärdiga. Jag tror inte att försök till ökad samjämkning av NP med betyg leder oss någonstans eftersom de båda sätten att bedöma mäter olika aspekter. En bättre väg till säkrare betygsättning är bättre utbildade lärare och bättre hantering av skrivnings- och provbedömningar under läsåret. Helst bör vid viktigare prov fler lärare oberoende av varandra göra bedömningar. Mycket viktigt är då att bedömarna inte ”snackar sig” samman utan att var och en själv gör sina självständiga bedömningar.

4 kommentarer:


  1. Nu är ju antalet individuella NP mycket stort,
    och om då slutbetygen alltid avviker uppåt
    har vi att göra med ett systemfel. NP måste
    var kvar för normeringen av betygen. Det är
    tydligen redan visat att sambedömning av NP
    håller tillbaka betygsinflationen. anonymisering
    av proven är ett annat grepp.

    SvaraRadera
  2. Om betygen systematiskt avviker uppåt har vi kanske ett systemfel men samtidigt ett högt samband (ju högre NP dess bättre betyg). Nu har vi ju inget samband att alls om vilket innebär att elever med ett visst NP-resultat kan få vilket betyg som helst. Anonymisering är nog inte dumt.

    SvaraRadera
  3. Min erfarenhet av NP för gymnasiets matematik är att elevernas prestationer sällan varierar i betydande grad mellan provtillfällena. Det är väldigt sällan en elev presterar sämre på NP än vad denne gjort tidigare under kursen. Däremot är det vanligare att elever når högre resultat på NP än tidigare, vilket inte är förvånande med tanke på att NP ligger sist i kursen och att vi då hunnit befästa förmågorna bättre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du missar poängen. Det gör inget om NP-poängen varierar eller inte. Det viktiga är att vi inte försöker hoppas på att NP-poäng och betyg ska samvariera.

      Radera