Nationella provs grad av samband med betyg presenteras
oftast på gruppnivå. Det innebär att måttet på samband faktiskt inte gäller
alla elever, utan att vissa elever får höga betyg och låga poäng på proven och
andra elever låga betyg och höga provpoäng. Det är så att alla kombinationer av
höga, medelhöga och låga betyg och höga, medelhöga och låga NP-poäng
förekommer. Detta beror naturligtvis delvis på att ett enda prov inte kan ge
uttryck för måttet på hela den komplexa kunskapsmängden som elever ska ha tillgodogjort
sig i ett visst ämne. Inom testteori menar man, åtminstone i seriösa
sammanhang, att ett enda test inte kan ge vägledande besked om var en individ
befinner sig på kunskapsspektret. Däremot kan NP-resultaten mycket väl ge en
bild av kunskapsläget i stort och även användas för att jämföra skolor, län och
städer. Förändringar i det allmänna kunskapsläget över tid kan också urskiljas
klart.
Lärarna betygsättning speglar en längre tids erfarenhet av
elevers förtrogenhet i ett visst ämne, medan NP-resultaten ger en
snapshotsliknande bild av läget vid ett visst tillfälle i ett visst prov.
Elever som presterar bättre än normalt på NP kommer automatiskt att statistiskt
motverkas av sådana som presterar sämre än normalt, enligt vedertagna
testteoretiska antaganden.
Låt oss därför i framtiden inte oroa oss över låga samband
mellan NP och betyg. I stället bör man alltså betrakta NP-resultaten som ett
allmänt mått på kunskapsläget i ett visst ämne och betyg som mätare av främst
individuella prestationer. En annan fråga, orelaterad till den tidigare, blir
då hur betyg ska kunna göras likvärdiga. Jag tror inte att försök till ökad
samjämkning av NP med betyg leder oss någonstans eftersom de båda sätten att
bedöma mäter olika aspekter. En bättre väg till säkrare betygsättning är bättre
utbildade lärare och bättre hantering av skrivnings- och provbedömningar under
läsåret. Helst bör vid viktigare prov fler lärare oberoende av varandra göra
bedömningar. Mycket viktigt är då att bedömarna inte ”snackar sig” samman utan
att var och en själv gör sina självständiga bedömningar.
