onsdag 1 januari 2014

Lärarutbildningens svarta hål

MInst ett pekfinger måste riktas mot lärarutbildningen. De tar emot en hel del svaga elever, möter dem med låga krav under utbildningen, har en världsfrånvänd syn på teoretisk kunskap, där didaktik sätt före ämneskunkaper . "Toppläraren" Gunilla Hammar Säfström uttryckte det så här: "I pedagogiken syns kunskaperna". Vi får alltså ut en hel del underutbildade lärare i skolan. De blir legitimerade som andra,
kunniga lärare och försvinner i massan. Vetenskapssynen är också en akilleshäl i och med att postmodernistiskt gods ofta förekommer.

2 kommentarer:

  1. Det skulle vara intressant att analysera likheter och skillnader mellan olika meriteringssystem inom å ena sidan grundskolan, gymnasieskolan, å andra sidan universiteten.

    I grundskolan finns det nu Jan Björklunds försorg möjlighet att bli "förste lärare". Björklund vill även införa ämnet "metodik" på schemat och att lärarutbildningen ska sätta graderade betyg på studenternas VFU. Jan Björklund har därmed satt "undervisningsskicklighet" i förgrunden. Något som även har stöd i t.ex. Hatties forskning.

    Samtidigt har Björklund talat sig varm för lektorstjänster på gymnasieskolan, lektorstjänster som bygger på vetenskaplig meritering.

    Inom universitetsvärlden bygger meriteringen i huvudsak på vetenskaplig skicklighet, att publicera sig internationellt. Men även där har det blivit möjligt att meritera sig på grund av pedagogiska och didaktiska meriter.

    Hurivida ovanstående meriteringar bygger på en kunskapssyn som kan kategoriseras som postmodernism, senmodernism eller modernism överlåter jag till vetenskapliga experter att diskutera.

    För att samhällsvetenskapen ska kunna behålla någon form av universalitet gäller det bl.a. att harmoniera t.ex. ett slumpmässigt oberoende urval från det en population med nutida samhällsteorier om en global värld. Globens sex till sju miljarder människor har, på ett eller sannat sätt, kontakt med varandra kulturellt, ekonomiskt och politiskt. Inte dirketkontakt men en indirekt kontakt.

    Genom den ekonomiska förändringen, dels när guldet togs bort 1971 som en gemensam värdeutgångspunkt, dels med en elektronik som möjliggör att pengar, dvs. siffror, förflyttar sig runt jordklotet på någon sekund. Ideer förflyttar sig betydligt långsammare och kanske ännu långsammare förflyttar sig människor.

    De statistiska mätningar som görs inom samhällsvetenskaper bygger inte riktigt på ovanstående förändringar utan utgår från stickprov från en population som tydligt går att avgränsa från en annan population.

    SvaraRadera
  2. Förr, när ordinarie skulle anställas, anordnades provlektioner. Nu
    gäller inte ens förtjänst och skicklighet. Kommuner anställer den
    som anses mest lämplig. Magkänsla eller nätverk bestämmer.

    SvaraRadera