Betyg och nationella prov i skolan

 

Nationella provs grad av samband med betyg presenteras oftast på gruppnivå. Det innebär att måttet på samband faktiskt inte gäller alla elever, utan att vissa elever får höga betyg och låga poäng på proven och andra elever låga betyg och höga provpoäng. Det är så att alla kombinationer av höga, medelhöga och låga betyg och höga, medelhöga och låga NP-poäng förekommer. Detta beror naturligtvis delvis på att ett enda prov inte kan ge uttryck för måttet på hela den komplexa kunskapsmängden som elever ska ha tillgodogjort sig i ett visst ämne. Inom testteori menar man, åtminstone i seriösa sammanhang, att ett enda test inte kan ge vägledande besked om var en individ befinner sig på kunskapsspektret. Däremot kan NP-resultaten mycket väl ge en bild av kunskapsläget i stort och även användas för att jämföra skolor, län och städer. Förändringar i det allmänna kunskapsläget över tid kan också urskiljas klart.

Lärarna betygsättning speglar en längre tids erfarenhet av elevers förtrogenhet i ett visst ämne, medan NP-resultaten ger en snapshotsliknande bild av läget vid ett visst tillfälle i ett visst prov. Elever som presterar bättre än normalt på NP kommer automatiskt att statistiskt motverkas av sådana som presterar sämre än normalt, enligt vedertagna testteoretiska antaganden.

Låt oss därför i framtiden inte oroa oss över låga samband mellan NP och betyg. I stället bör man alltså betrakta NP-resultaten som ett allmänt mått på kunskapsläget i ett visst ämne och betyg som mätare av främst individuella prestationer. En annan fråga, orelaterad till den tidigare, blir då hur betyg ska kunna göras likvärdiga. Jag tror inte att försök till ökad samjämkning av NP med betyg leder oss någonstans eftersom de båda sätten att bedöma mäter olika aspekter. En bättre väg till säkrare betygsättning är bättre utbildade lärare och bättre hantering av skrivnings- och provbedömningar under läsåret. Helst bör vid viktigare prov fler lärare oberoende av varandra göra bedömningar. Mycket viktigt är då att bedömarna inte ”snackar sig” samman utan att var och en själv gör sina självständiga bedömningar.

Varför misslyckas eleverna på NP?

 

En del lärare blir besvikna när de ser dåliga resultat på de nationella proven. De fruktar med rätt eller orätt att eleverna ska slås ner i skoskaften av de dåliga resultaten.  Det mest konstruktiva är kanske att då ägna en snabbanalys åt var orsakerna till de dåliga resultaten kan tänkas ligga. Nästan alltid finns det flera orsaker till att saker och ting går som de går, även om vi människor, som alltid, vill förenkla och kanske främst urskilja en orsak. Men ställ några frågor till er själva!

Har alla klasser så här dåliga resultat? Är min klass bland de sämsta?

Kan resultaten bero på att de nationella proven är dåligt utformade? Var frågorna svåra att förstå?

Mäter de nationella proven fel sorts kunskaper? Mäter NP bara ytkunskaper?

Är det fel på min pedagogik? Hur är en bra pedagogik om inte min är det?

Är allt i grunden SKL:s fel?  Kan SKL verkligen ta ansvar för lärandet i klassrummet?

Ett rimligt utgångsläge är att samtliga frågor ovan bör besvarar rakt och utan tanke på det egna egot. Jag får en känsla när jag har kontakt med lärare som har NP-proven aktuella att alla potentiella frågor inte blir ställda utan att man stannar vid t.ex. att det NP bara mäter är ytkunskaper. Då har man inte tänkt tillräckligt utan gjort det lätt för sig och inte alls kommit vidare i sitt tänkande.