Elevers inlärda hjälplöshet

 

Flickan som det bara går väl för under uppväxten, hon är söt och beundras av släktingar och vänner, man överser med hennes dåliga uppförande för hon är så charmig. Hon visar sig vara begåvad och klarar skolan galant. Hon är bäst i nästan allting och glider genom årskurserna. Hon kan ha blivit en gyllene tjej, som den amerikanske psykologen Martin Seligman kallade henne. En tjej som vid första stora motgång i livet bara inte förstår något, vid nästa motgång blir alldeles förtvivlad och vid påföljande negativa upplevelser blir deprimerad på riktigt. Den gyllene tjejen är ett exempel på tillståndet inlärd hjälplöshet. Det tillståndet kan inträffa om det inte finns någon tydlig koppling mellan vad man gör i tillvaron och vilka konsekvenser det får. Om allt bara går väl för en i livet, hur man än uppför sig så tappar man ju kontrollen över tillvaran. Allt man gör får bara positiva följder. En motgång blir oväntad och hemsk.

Elever i skolan kan råka in i inlärd hjälplöshet om de inte får lära sig att deras uppförande och beteenden inte spelar någon roll för hur de bemöts. Om elever som stör lektionen får fortsätta med det och inte känner av några följder av det, lika lite som den elev som inte alls stört lektionen, så förstår eleven snart att han eller hon kan bete sig hursomhelst. Det spelar ju ingen roll. Om man alltid får godkänt betyg hur illa eller gott man än ansträngt sig så blir följden densamma i det långa loppet: Inlärd hjälplöshet.

Inlärd hjälplöshet utgör en risk för depression och utbrändhet men framför allt för en känsla av hopplöshet. Man kan ingenting göra. Allt känns förgäves.

Kunskap och optimism i skolan

Det finns forskningsresultat som antyder att människor som är deprimerade har en mer realistisk inställning till sina prestationer i olika avseenden än "normala". Om man sätter sig in i vad optimism egentligen innebär rent psykologiskt så inser man faktiskt lätt varför det måste vara  så. Att vara optimist betyder att tillskriva sina framgångar sin egen förmåga och motgångar externa faktorer, omständigheterna eller otur. Den pessimistiske finner hela orsaken till sina misslyckanden hos sig själv och eventuellt goda prestationer (om h*n nu ser dem..) utanför sig själv eller i turen. Den deprimerade har, eller får, en dyster syn på sig själv; allt är mitt fel, jag duger ingenting till.

På lite annat sätt förhåller det sig med kunskap. Sanningen är ju den att ingen egentligen vet hur mycket vetskap h*n har inom ett visst område. Speciellt de som känner ett områdes vidd och komplexitet, dvs. de kunniga, är ofta lite osäkra på sig själva. De okunniga tror sig veta.

Är de okunniga människorna  dessutom optimister så bör man se upp.

Det vi behöver i den svenska skolan är lärare som är både begåvade och optimistiska. Utan djup i kunskaperna faller människor lätt offer för tidens flyktiga idéer, ytlig men slagkraftig propaganda och vidskepliga föreställningar. Nära hälften av de intervjuade eleverna i en åttondeklass i Småland trodde att man kunde lita på horoskop. I  en tv-kanal sänds allvarliga program där spöken ses som den naturliga förklaringen till allehanda fenomen.

Didaktik i all ära, men innehållet i lärostoffet måste vila på en solid kunskapsgrund.