fredag 19 oktober 2012

Omöjliga lärare i en omöjlig skola

 

I dagens DN (19/10 -12) rapporteras en undersökning som ger ett dystert men av många väntat resultat. Ljud- och bullernivån är mycket hög i svenska skolor. En mycket stor del av eleverna störs av denna bråkiga arbetsmiljö. Lärarna har helt enkelt tappat greppet.

Sådana här förhållanden medges sällan av de lärare som bloggar. Där framhålls skolan i stället som ytterligt progressiv och uttryck som ”våra fantastiska lärare” är inte ovanligt. ”Major” Björklund hånas ofta för att han vill införa någon form av kadaverdisciplin i skolan. Jag skulle vilja se den skola som uppvisar den grad av tystnad och lydnad som Björklundskritiker utmålar!

Vad är det för individer som är lärare svenska skolor? Jo, där förekommer även lärare som inte alls passar i lärarrollen. I undersökningen beskrivs sådana lärare som ”för snälla”. Lärare som inte klarar gränssättningen i klassrummet ska inte fortsätta som lärare. Det finns ju en del lärare som lämnar yrket. I den fackliga propagandan beskrivs dessa ofta som personer som inte klarar av den nya Björklundska skolan och därför sökt sig till ”bättre betalda” jobb.  Min kvalificerade gissning är att en del av dessa lärare lämnar sin lärargärning för att de antingen inte klarade jobbet, och var klarsynta nog att förstå det, eller inte stod ut med den bråkiga miljön.

Skolans viktigaste roll är att bibringa elever kunskaper om vår värld. Det går inte att göra det
för lärare som inte har grepp om sin klass. Med grepp menar jag inte kadaverdisciplin utan det som kan kallas auktoritet. Det senare är svårt att lära men finns i mindre eller högre grad hos varje människa. Lärarutbildningen har dock alltför mycket försummat gruppdynamiska kunskaper till förmån för didaktiska övningar. Pedagogiska lösningar har fått ersätta psykologiskt vetande, vilket är en allvarlig miss när blivande lärare ska förberedas för sin roll i samhället. Kunskapssynen är också urvattnad i lärarutbildningen vilket knappast underlättar för de nyutbildade lärarna.



8 kommentarer:

  1. Rätt! Lärarhögskolan borde avråda fler studenter tidigt under utbildningen. Det gör de inte för då får de inga pengar. Hellre utexaminera den tafatte och pedagogiskt omöjlige lärarstudenten än att visa respekt för yrkesrollen. Men då lärare ska vara "handledare" och "mentorer" så anses vilken idiot som helst kunna vägleda skoleleverna idag. Om det skulle uppstå problem löses detta med påbyggnadskurserna i kulturmöten och genuspedagogik. Den tafatte kan med fördel också skriva en uppsats med fenomenografisk ansats kring varför det inte borde gått åt helvete. Sen är fältet öppet för den tafatte att börja arbeta på lärarhögskolan istället.

    SvaraRadera
  2. Monroedoktrinen är lösningen, i alla fall för gymnasiet:
    skoluniformer, kontrakt mellan elev och skola samt
    (och viktigast): rektors oantastade rätt att omedelbart
    skriva ut elever som inte följer skolans ordnings-
    regler. Vill erinra om att på läroverken röstade klass-
    kollegiet om relegering, med företrädare för social-
    nämnden närvarande utan rösträtt. Om 2/3 av lärarna
    ansåg att en elev inte borde få fortsätta skrevs eleven
    ut. Hemskt? Ansvaret ansågs ligga hos föräldrarna.

    SvaraRadera
  3. I och med att så mycket lösningar av skolans problem ska lösas genom att byta ut olämpliga lärare undrar jag var du ska få dem ifrån. Ska det vara fler obehöriga så att ämneskunskaperna rasar helt ner genom golvet i fler ämnen? Jag anser att 90-talets stora användning av obehöriga krattade manegen för låt gå lärare så att eleverna fick göra kaststjärnor och erhöll glädjebetyg.

    SvaraRadera
  4. Efterlyser också lite mer forskning än den allmänna attityd av "spy - och galla över lärarkåren" som brukar återfinnas här. Förslagsvis en titt på professor Stefan Samuelsson (Linköpng) och hans tvillingforskning som visar att skillnader hos lärare förklarar max 8 procent av resultaten hos eleverna. 92 procent kan alltså förklaras av andra orsaker än läraren.

    SvaraRadera
  5. Jag har också tagit del av Samuelssons fynd. Samuelsson är inte lik andra pedagogikforskare, utan söker verkligen få svar på relevanta frågor. Detta svar är dock förvånande. Kanske kan det tas till intäkt för att lärare inte är så viktiga som de tror och därför inte är värda så mycket mer i lön än vad de nu har?

    SvaraRadera
  6. Här måste man ju ställa frågan hur viktiga de där åtta procenten är. Idag finns det mycket i läraryrkets attraktionskraft som talar för att läraryrket i Sverige befinner sig i det nedre spektrat för vad som är möjligt att åstadkomma. Så hur attraktivt är det att vi når den maxpotential som är möjlig? Att göra det kommer att kosta, den saken är klar.

    SvaraRadera
  7. Det finns fler liknande undersökningar med liknande resultat men de visar på att andra skolfaktorer har ännu mindre påverkan än skolan. Man kan dra slutsatsen att skolan inte är så viktig men då bör man komma ihåg att det Samuelson mfl undersöker är relativa förändringar och att det i och för sig är omöjligt att förändra samhället med skolan men fullt möjligt att med skolans hjälp lyfta samhället förbi andra länders.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "påverkan än lärarna" ska det vara

      Radera