Ledarskapets betydelse i skolan diskuteras ständigt och är
ju fortfarande föremål för en oblyg popularisering av konsultkulturens
utövare. Det finns nog en hel del problem förknippade med att
koncentrera alltför mycket energi på frågor om ledarskap i skoldebatten.
Utbildningar i ledarskap har visat sig ge tämligen dåliga resultat att
döma av en hel del tillgänglig forskning. Till stor del är det nog så att vissa
människor är goda ledare i vissa sammanhang och när dessa lyckliga
sammanträffanden äger rum är det svårt att sia om. Det är då bättre att
se efter om man inte i stället kan betona det goda medarbetarskapet. I
skolorna behöver samarbetet kolleger emellan bli livligare och tätare
och skolorna måste i högre utsträckning bli ”lärande organisationer”.
Det är verkligen en paradox att en sådan uppmaning ska behöva riktas
just till utbildningsvärldens viktigaste aktörer. Bättre än att satsa på
ledarskapskurser är att med olika metoder söka efter bättre samverkansformer mellan
kolleger.
Ibland kopplas ledarskap och även den nya teknikutvecklingen samman med en ny syn på kunskap. Kunskap kommer alltid att vara fakta, sammanhang mellan fakta och förståelsen av faktabaserade idéer. Den relativisering av kunskaps- och vetenskapsbegreppet som mycken modern skolforskning står för får inte vinna ytterligare insteg i den svenska skolan. Lärarutbildningens slappa syn på forskningsmetodik och vetenskap hjälper till på ett olycksaligt sätt. Det har kanske redan gått för långt.
Ibland kopplas ledarskap och även den nya teknikutvecklingen samman med en ny syn på kunskap. Kunskap kommer alltid att vara fakta, sammanhang mellan fakta och förståelsen av faktabaserade idéer. Den relativisering av kunskaps- och vetenskapsbegreppet som mycken modern skolforskning står för får inte vinna ytterligare insteg i den svenska skolan. Lärarutbildningens slappa syn på forskningsmetodik och vetenskap hjälper till på ett olycksaligt sätt. Det har kanske redan gått för långt.
Ett modernt ledarskap handlar i mycket om att skapa en lärande organisation som utvecklar sig själv genom samarbeten mellan kollegor. En organisation med så många mål att uppnå som skolan kan inte utvecklas på något annat sätt. Jag är dock mycket orolig över att de ledarskapskurser ges istället försöker skapa ett Steve Jobs ledarskap, ett fantastiskt ledarskap när man ska prioritera bort, fokusera på det viktigaste, uppnå spetsresultat men är detta det vi vill uppnå med svensk skola?
SvaraRaderaEtt Steve Jobs ledarskap tillsammans med en "ny kunskapssyn" känns som en total katastrof där vi helt överger det metodiska bygget av grunden för vidare utveckling och kunskap.
En skole uten ledelse er en formålsløs skole og et enkelt bytte for spekulative konsulentfirmaer. Jeg tror det er en forutsetning med god ledelse hvis en skal skape gode samarbeidsvilkår og utvikle skolen til å bli en lærende organisasjon.
SvaraRaderaEn skole uten ledelse er en formålsløs skole og et enkelt bytte for spekulative konsulentfirmaer. Jeg tror det er en forutsetning med god ledelse hvis en skal skape gode samarbeidsvilkår og utvikle skolen til å bli en lærende organisasjon.
SvaraRaderaEn skole uten ledelse er en formålsløs skole og et enkelt bytte for spekulative konsulentfirmaer. Jeg tror det er en forutsetning med god ledelse hvis en skal skape gode samarbeidsvilkår og utvikle skolen til å bli en lærende organisasjon.
SvaraRaderajjgangsoy
SvaraRaderaKonsultbranschen har redan förstört ledarskapstänket. Forskningen inom området står stilla eller går i cirklar. I stället för att utse människor som vi TROR kan leda bör vi satsa på medarbetarskap. Ur ett utvecklat medarbetarskap växer möjligen naturligt ledare fram.