lördag 11 februari 2012

Skolan i kris - ingens ansvar?

 
Det bloggas mycket på nätet om skolan. En hel del av bloggarna är lärare som är verksamma ute i skolorna denna bistra tid. Det är förståeligt att en hel del av dessa dels försvarar sitt yrke och sina kolleger, men måste det göras in absurdum. Det svängs med uttryck som våra fantastiska lärare och andra generaliserande överord när problemet naturligtvis inte är de goda lärarna utan de som aldrig medges, de mediokra och dåliga lärarna. Följaktligen får debatten en olycklig slagsida efter blomsterspråket och de goda lärarna lyfts fram som det normala.  Men vore det så så skulle inte skolan vara i den kris den nu är.

Jag tro att vi måste bli mer precisa i vår kritik för att den ska bli begriplig. Det finna vissa bloggare som går några steg längre mot ett rejält avståndstagande till den gamla flumskolan. En sådan lärare är  Johan Kant, som i ett utmärkt inlägg beskriver skolans förfall, men ändock tvekar inför att nämna några namn på kända förgrundsfigurer och avantgardister för den gamla ordningen.
Han väjer också för ordet flum och vill i stället säga progg.

Jag vill nämna två: professor Tomas Kroksmark som med sin oklara inställning till vetenskap förvirrar forskare, men går hem hos många lärare eftersom han framställer lärarforskning som något ganska enkelt som vem som helst efter en lågkravsutbildning kan ägna sig åt.  Detta är en fortsättning på flumpedagogikens förakt för kunskap och fakta, som nu genom forskarskolor över hela landet förs vidare till nya generationer lärare. Dessa kan uppnå en licentiatexamen i t.ex. didaktik utan att läsa någon metodik (åtminstone i Jönköping).

Ett andra exempel är Ingrid Carlgren, f.d rektor för lärarhögskolan i Stockholm. Hon var i det längsta emot en sammanslagning med Stockholms universitet och ville behålla den administrativt och utbildningsmässigt nedgångna lärarhögskolan i Stockholm. Hennes argument var klart ämnes- och kunskapsfientliga. Hon är nu involverad i en forskarskola vid Stockholms universitet.

Skälen till att skolan nu är i kris kan naturligtvis bara kopplas indirekt till vissa personer. Men jag tycker det är viktigt att dessa personer får stå till svars för sina göranden och låtanden i det förgångna och nu. En slags sanningskommision vore faktiskt på sin plats. En av bakgrunderna är naturligtvis det postmodernistiska tänkande som fortfarande influerar många  människor,
men vars relativiserande tankar är lätta att driva för långt.  Ursprungligen ansågs känslor kunna vara föremål för tolkningar och olika sanningsbegrepp. Detta vidgades sedan till allt fler områden. När kunskapen blev relativiserad så föll skolan ner i en avgrund av ”anything goes”.

23 kommentarer:

  1. Det är väldigt enkelt att peka ut vissa nyckelpersoner och ge dem ansvaret för hur det har blivit. Tomas Kroksmark och Ingrid Carlgren kan försvara sig själva. Därför tänker jag inte lägga ner någon tid på att redogöra för deras tänkande. Det gör de bäst själva.

    Men du glömmer en grupp viktiga nyckelpersoner och det är politikerna. Om vi nu skall fokusera på det istället för att se på vilket sätt annat kan ha betydelse för den uppkomna krisen.

    Vi på f.d. LHS följde inte Ingrid Carlgrens läroplan utan den borgerliga regeringens när den klubbades igenom år 1994, dvs. lpo94. Det var utifrån den lärarutbildningen organiserades, liksom en nu organiseras efter lgr 11. Det är så det går till.

    Iofs var Carlgren sakkunnig bland en hel del andra, men det var inte deras utlåtande som togs utan en läroplan efter vissa justeringar och kompromisser av den dåvarande borgerliga fyra-parti-regeringen.

    Sen vad gäller den påstådda uselheten på Lärarhögskolan orkar jag inte ens försöka tillrättalägga hur det verkligen var. Kommer ingenstans med att göra det ändå. Uselheten har blivit en medial sanning.

    Jag själv och många andra var för ett samgående. Vi var mest kritiska över hur det gick till och över den rapport som vi skulle bestämma utifrån, då den inte riktigt höll måttet. :-) Men det är en annan historia som jag inte tänker gå in på här. DET är historia. LHS finns inte mer och det är SU som gäller nu OCH framtiden.

    SvaraRadera
  2. Skälet till att jag nämner några namn är att debatten har blivit så ansvarslös. Ingen person nämns och det är bara "lärarna", "SKL" eller "politikerna" som får kritik.
    LHS följde säkert en läroplan, men vilken?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lpo94

      Men vi följde den på så sätt att utbildningen organiserades så att lärarna när de kom ut skulle kunna följa läroplanen. Jag uttryckte mig lite fel i min tidigare kommentar.

      Vi kan inte köra vårt eget race, vilket en del tycks tro.

      Radera
  3. Har du sett att fler uppsatser kommit ut från Modellskolan. Skulle gärna vilja ha din kommentar till denna.
    http://modellskolan.se/wp-content/uploads/2011/12/19-Bjurenfalk.pdf

    /Någon som med intresse följer din kritiska granskning

    SvaraRadera
  4. Jag lyfter fram ett antal inlägg av Johan Kant kring pedagogiskt nätverk där han inte skräder orden kring vilket ansvar för skolans förfall vissa namngivna personer har.

    Själv ser jag en grupp i Karlstad kring Mats Ekholm som de som starkast agerat mot alla former av uppföljning och struktur. De har också byggt ett nyspråk, ett blomsterspråk för att kamouflera vad det egentligen är de föreslår.

    När det gäller SKL är det svårt att kräva individuellt ansvar för det döljs vems som är roten till tokiga direktiv som de skickar ut till sina "medlemmar". Att Ilmaar Reepalu står bakom åtskilliga har jag från välunderättad källa.Tokiga idéer behöver någon med pengar som står bakom att de lanseras så ansvaret för alla tokiga reformer måste också läggas hos SKL fastän jag räknar med att du bara viftar bort mig som SKL negativ när det gäller detta.

    Avslutningsvis ett blomsterspråkcitat hämtat från twitter signerat Thomas de Ming "Med inlevelsbaserad pedagogik skapar man symboliska scenografier av knskap/processer i vilka man sedan agerar /reflekterar"

    SvaraRadera
  5. Per Faxman Johansson16 februari 2012 23:13

    Jag har nu ögnat igenom ett antal uppsatser från Modellskolan i Jönköping. De finns här: http://modellskolan.se/forskning under fliken "Lärarforskning". Måste erkänna att det tog emot att läsa. Där finns även den text "Anonym" refererar till ovan. Måste bara få sagt, som lärare, att jag tycker detta är p i n s a m t!
    Hur ska vi återupprätta vår professions heder? Detta gör det inte lättare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror man måste sätta sig in i idén om Modellskolan och inte endast läsa uppsatserna och jämföra dem med t.ex. doktorandarbeten som produceras under den utbildningen. Som jag förstått det hela, både av att läsa om syftet med den och Kroksmarks åtskillnad mellan lärares forskning och traditionell forskning, handlar det om en typ av kompetensutveckling för lärarna och en mer kunskap om deras eget arbete. Forskning- och utvecklingstimmar har ju t.ex. syftet att höja vetenskapligheten hos dem som arbetar som lärare på alla nivåer.

      Men jag vet för lite - skulle vilja läsa kursplaner, men hittar inga.

      Radera
    2. Per Faxman Johansson17 februari 2012 10:12

      Jag är nog nästan så insatt man kan bli, utan att själv deltaga. Det finns väldigt mycket att skriva om och ifrågasätta med modellskolan. Jag valde denna gång just de resultat som hittills kommit ut.
      Varför skall lärares forskning vara åtskild från övrig/traditionell forskning? Det kommer att få ödesdigra konsekvenser inte minst om man vill öka yrkets status och legitimitet.

      Radera
    3. Bra fråga, varför lärares forskning skall vara åtskild, men om den nu är det, kanske man inte skall jämföra resultaten av lärares forskning med övrig/traditionell.

      Det kanske är den frågan man skall diskutera!

      För som jag uppfattar det handlar det här projektet om att höja lärares vetenskaplighet inom lärarprofessionen, inte att de skall få en doktorsexamen. Och frågan blir då. har lärare möjlighet att producera uppsatser på samma nivå som doktorander. Det skiljer sig ju en hel del åt vad gäller förkunskaper mm.

      Radera
    4. Då jag mött en hel del lärare som tagit licentiat och doktorsexamen och flera som inte haft några svårigheter att klara av att skriva uppsatser på doktorandnivå så förvånas jag över att vi skulle behöva sänka kraven på lärare som forskar parallellt med lärararbetet. Det är klart att de kan behöva längre tid men inte ska det behöva vara så att vi ställer lägre krav på förkunskaper än på doktorander.

      Radera
    5. Per Faxman Johansson17 februari 2012 14:56

      Projektet syftar till mastersexamen, så en jämförelse bör inte vara så komplicerad. Om man ska jämföra. Det tycker jag man ska! Vi ska i n t e ha någon sorts b-lagsforskningsexamina enbart för skolområdet.

      @jan: Läs uppsatserna och bedöm själv.

      Radera
    6. Där jag jobbar, har vi samma krav för lärarstudenters uppsatser som för dem som läser allmän pedagogik som riktar sig mot forskningen. Men de har inte samma förutsättningar, då de sistnämnda har tre vetenskapsteori och forskningsmetod-kurser bakom sig och har hittills haft en obligatorisk B-uppsats de skall skriva. Obligatoriet har tagits bort av någon märklig anledning.

      Men så har vi betygskriterierna och här är det stor skillnad mellan A och E.

      Personligen bedömer jag att en C-uppsats skall ha samma kriterier oavsett vilken grupp som än skriver den. Samtidigt som jag anser att alla skall få möjlighet att tillägna sig samma förkunskaper.

      I drygt 10 år har jag efterlyst detta för lärarstudenterna, men av något skäl införs det inte.

      Radera
    7. Ojdå, jag hade missat att det bara vara uppsatser till masters. För mig som har en utbyggd mastersexamen och inte betraktar mig som forskare så känns det konstigt att kalla det hela för forskarskolor om förkunskaperna är på den nivån.

      Radera
    8. Men, de här uppsatserna är väl inte masteruppsatser?

      Radera
  6. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  7. Nu finns en "recension" av den uppsats som Anonym tipsade mig om.

    Det hela är verkligen ett svek mot alla. En som måste anses ha ett stort ansvar är Tomas Kroksmark.

    SvaraRadera
  8. @ Faxman Det är klart att det går att jämföra c-uppsatser mellan institutioner! Skälet till att jag koncentrearr mig på c-uppsatser är att de utgör början av progressionen i utbildningen till möjlig forskare.

    @Ringborg
    Ja, det är synbarligen en gåta att förkunskapskraven är lägre för lärarstudenter. Min grissning är att lärarutbildarna inte anser vissa metodkunskaper så viktiga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja eller också att lärarutbildningen inte enligt politikerna skall innehålla vetenskapsteori och forskningsmetod-kurser i samma utsträckning som på allmän pedagogik och därför ges inte resurser till dem. Dessutom är det olika mellan lärarstudenter beroende av vilken inriktning de går. Vissa skriver C-uppsatser i sina inriktningar, medan andra inte gör det. Trots det är kraven desamma, vilket de skall vara.

      Varför man gjort den tidigare obligatoriska uppsatsen inom allmän pedagogik som ändå riktar sig mot forskningen till valbar är än mer märkligt, vilket en del har reagerat på. Varför sänka förutsättningarna istället för att öka dem? Men kanske har det med resurser att göra, dvs ekonomiska.

      Radera
  9. Per Faxman Johansson18 februari 2012 12:19

    Det finns tydligen olika krav och kvalite när det gäller lärares och andras väg mot att forska.
    Men, något jag nog tycker verkar vara ännu mer oförklarligt är att om man begränsar sig till att se på lärares forskning om och i skolan, så ser det ut som två helt skilda världar som i mina ögon omöjligt kan ge samma förutsättningar och resultat, även om man i båda fallen talar om en "mastersexamen".
    Jämför Kroksmarks "modellskola" med detta: http://www.ht.lu.se/o.o.i.s?id=12476&news_item=6953
    Förutom skilda förkunskapskrav så handlar det ju också om att i Kroksmarksexemplet ska läraren/studenten fullgöra sitt vanliga lärararbete till 100% samtidigt med studierna/forskningen. I det andra fallet handlar det om att arbeta 40%-50% och studera resten. Det sägs i båda fallen att studierna bedrivs på halvfart.
    Jag förstår det inte helt enkelt.
    Kan Bertil och/eller Monica, som är mer inne i högskolevärlden än undertecknad, förklara?

    SvaraRadera
  10. @ Faxman
    Nej, det hela är helt obegripligt. Det är helt enkelt fråga om en kraftig nivåsänkning som man tydligen menar ska passera opåkallad. Politikerna måste ha blivit förda bakom löjuset av
    dessa pedagogikprofessorer som leker med lärare och forskningen.

    SvaraRadera
  11. Intressant inlägg men dåligt för blodtrycket! Man blir ju helt vansinnig av detta flummande!

    SvaraRadera