fredag 8 juni 2012

Intervjun - en svag metod

 
Tidigt på 1900-talet intresserade sig  forskare alltmer för frågor om attityder. Man trodde att om man förstod individers attityder till en viss företeelse så kunde man förstå hur människor sedan skulle bete sig i samband med denna företeelse. Ganska snart visade det sig att människors svar på attitydfrågor hade mycket lite att göra med hur de sedan betedde sig. Folk kunde besvara frågor där de uppgav att de tog ett personligt ansvar för miljöförstöringen och sedan direkt efter strunta i att plocka upp miljöfarligt skräp som lagts utanför forskarnas lokal. Man fann att mängder av faktorer påverkade hur man svarade i enkäter eller intervjuer.  Grupptryck, rådande normer och förutfattade meningar färgade hur och vad man svarade på attitydfrågorna. Omedvetna föreställningar om hur människor och världen fungerade befolkade människors sinnen, fann man.

Nuförtiden görs många intervjuundersökningar på svenska universitet. Inom pedagogiken med angränsade ämnen bygger nästan alla uppsatser på data insamlade med hjälp av intervjuer. Helt okritiskt tar man folks svar som giltiga för hur deras föreställningsvärld ser ut.
Man negligerar då helt en mängd forskningsresultat som verkligen borde vara relevanta.

Människor är inte rationella varelser. Till och med ekonomiforskare har till sist insett detta. I våra huvuden spökar omedvetna impulser och hemmagjorda idéer om hur världen och människor är. De förklaringar vi ofta ger till våra handlingar är efterhandskonstruktioner och inte den verkliga bakgrunden till hur vi betett oss. Vårt sätt att hantera information av allt möjligt slag från omvärlden är mycket primitivt. Ny information inpassas i och omformas våra tidigare erfarenheter så att minnet av något som skett lätt blir förvrängt.

Av dessa skäl blir undersökningar av människors idéer, föreställningar eller uppfattningar av någonting lätt en studie i människors officiella tankevärld, dvs. svar anpassade för stunden och till rådande normer. När forskarna sedan finner att forskningsresultaten i form av intervjusvar är rimliga betyder det egentligen att de sammanfaller med rådande normer och politiskt korrekta uppfattningar.

När kvalitativt inriktade forskare i dag anser sig undersöka elevers och lärares uppfattningar av företeelser i skolans värld får man med stor säkerhet tillbaka svar som uppfyller förväntningarna. De intervjuades föreställningsvärld är ungefär likadan som forskarnas och då blir ju inte svaren så överraskande.

6 kommentarer:

  1. Intressant och elegant avslöjar du att intervjuer säger det som man förväntar sig medan ifall man vill upptäcka något riktigt nytt så är det nog så att man ofta får söka andra vägar. Ifall man ser forskning som ett sätt att skapa ny kunskap så är stora delar av "skolforskningen" inte någon forskning. ;-)

    SvaraRadera
  2. Fallstudier kan vara nästa område att undersöka. Nedanstående länk handlar om detaljstudier av sju elever. Målet för studien är väldigt intressant och de sju eleverna väljs ut med kriterier som om vore det en statistisk undersökning. Dock skulle med så här få elever och en så bred frågeställning så skulle alla de statiska metoder jag kännner till ha totalt skenande stora konfidensintervall och producera fullständiga allt är möjligt resultat.

    http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/kollakallan/forskning/vit-1.176703

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra poäng! Fallstudier kan verkligen behöva granskas!

      Radera
  3. Tack Jan!

    Djupa fallstudier av en typ du beskriver är väl ett bättre alternativ än intervjuundersökningar i alla fall.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja risken för felaktiga resultat är mindre men fallstudier har fortfarande ofta så lite generaliserbarhet att det är tveksamt om de kan betraktas som forsknig.

      Radera
    2. Instämmer! Dessutom kallas allt möjligt för "fallstudier" nuförtiden, utan de krav på djup, detaljrikedom, longitudinalitet och systematik som fallstudier måste ha för att de överhuvudtaget kan vara intressanta som någon form av information - om än inte som forskning.

      Radera