Intervjun - en svag metod

 

Tidigt på 1900-talet intresserade sig  forskare alltmer för frågor om attityder. Man trodde att om man förstod individers attityder till en viss företeelse så kunde man förstå hur människor sedan skulle bete sig i samband med denna företeelse. Ganska snart visade det sig att människors svar på attitydfrågor hade mycket lite att göra med hur de sedan betedde sig. Folk kunde besvara frågor där de uppgav att de tog ett personligt ansvar för miljöförstöringen och sedan direkt efter strunta i att plocka upp miljöfarligt skräp som lagts utanför forskarnas lokal. Man fann att mängder av faktorer påverkade hur man svarade i enkäter eller intervjuer.  Grupptryck, rådande normer och förutfattade meningar färgade hur och vad man svarade på attitydfrågorna. Omedvetna föreställningar om hur människor och världen fungerade befolkade människors sinnen, fann man.

Nuförtiden görs många intervjuundersökningar på svenska universitet. Inom pedagogiken med angränsade ämnen bygger nästan alla uppsatser på data insamlade med hjälp av intervjuer. Helt okritiskt tar man folks svar som giltiga för hur deras föreställningsvärld ser ut.

Man negligerar då helt en mängd forskningsresultat som verkligen borde vara relevanta.

Människor är inte rationella varelser. Till och med ekonomiforskare har till sist insett detta. I våra huvuden spökar omedvetna impulser och hemmagjorda idéer om hur världen och människor är. De förklaringar vi ofta ger till våra handlingar är efterhandskonstruktioner och inte den verkliga bakgrunden till hur vi betett oss. Vårt sätt att hantera information av allt möjligt slag från omvärlden är mycket primitivt. Ny information inpassas i och omformas våra tidigare erfarenheter så att minnet av något som skett lätt blir förvrängt.

Av dessa skäl blir undersökningar av människors idéer, föreställningar eller uppfattningar av någonting lätt en studie i människors officiella tankevärld, dvs. svar anpassade för stunden och till rådande normer. När forskarna sedan finner att forskningsresultaten i form av intervjusvar är rimliga betyder det egentligen att de sammanfaller med rådande normer och politiskt korrekta uppfattningar.

När kvalitativt inriktade forskare i dag anser sig undersöka elevers och lärares uppfattningar av företeelser i skolans värld får man med stor säkerhet tillbaka svar som uppfyller förväntningarna. De intervjuades föreställningsvärld är ungefär likadan som forskarnas och då blir ju inte svaren så överraskande.