Tidigt på 1900-talet intresserade sig forskare alltmer för frågor om
attityder. Man trodde att om man förstod individers attityder till en viss
företeelse så kunde man förstå hur människor sedan skulle bete sig i samband
med denna företeelse. Ganska snart visade det sig att människors svar på
attitydfrågor hade mycket lite att göra med hur de sedan betedde sig. Folk
kunde besvara frågor där de uppgav att de tog ett personligt ansvar för
miljöförstöringen och sedan direkt efter strunta i att plocka upp miljöfarligt
skräp som lagts utanför forskarnas lokal. Man fann att mängder av faktorer
påverkade hur man svarade i enkäter eller intervjuer. Grupptryck, rådande normer och förutfattade meningar färgade
hur och vad man svarade på attitydfrågorna. Omedvetna föreställningar om hur
människor och världen fungerade befolkade människors sinnen, fann man.
Nuförtiden görs många intervjuundersökningar på svenska
universitet. Inom pedagogiken med angränsade ämnen bygger nästan alla uppsatser
på data insamlade med hjälp av intervjuer. Helt okritiskt tar man folks svar
som giltiga för hur deras föreställningsvärld ser ut.
Man negligerar då helt en mängd forskningsresultat som
verkligen borde vara relevanta.
Människor är inte rationella varelser. Till och med
ekonomiforskare har till sist insett detta. I våra huvuden spökar omedvetna
impulser och hemmagjorda idéer om hur världen och människor är. De förklaringar
vi ofta ger till våra handlingar är efterhandskonstruktioner och inte den
verkliga bakgrunden till hur vi betett oss. Vårt sätt att hantera information
av allt möjligt slag från omvärlden är mycket primitivt. Ny information
inpassas i och omformas våra tidigare erfarenheter så att minnet av något som
skett lätt blir förvrängt.
Av dessa skäl blir undersökningar av människors idéer, föreställningar
eller uppfattningar av någonting lätt en studie i människors officiella
tankevärld, dvs. svar anpassade för stunden och till rådande normer. När
forskarna sedan finner att forskningsresultaten i form av intervjusvar är
rimliga betyder det egentligen att de sammanfaller med rådande normer och politiskt korrekta uppfattningar.
När kvalitativt inriktade forskare i dag anser sig undersöka
elevers och lärares uppfattningar av företeelser i skolans värld får man med
stor säkerhet tillbaka svar som uppfyller förväntningarna. De intervjuades
föreställningsvärld är ungefär likadan som forskarnas och då blir ju inte
svaren så överraskande.
Intressant och elegant avslöjar du att intervjuer säger det som man förväntar sig medan ifall man vill upptäcka något riktigt nytt så är det nog så att man ofta får söka andra vägar. Ifall man ser forskning som ett sätt att skapa ny kunskap så är stora delar av "skolforskningen" inte någon forskning. ;-)
SvaraRaderaFallstudier kan vara nästa område att undersöka. Nedanstående länk handlar om detaljstudier av sju elever. Målet för studien är väldigt intressant och de sju eleverna väljs ut med kriterier som om vore det en statistisk undersökning. Dock skulle med så här få elever och en så bred frågeställning så skulle alla de statiska metoder jag kännner till ha totalt skenande stora konfidensintervall och producera fullständiga allt är möjligt resultat.
SvaraRaderahttp://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/kollakallan/forskning/vit-1.176703
Bra poäng! Fallstudier kan verkligen behöva granskas!
RaderaTack Jan!
SvaraRaderaDjupa fallstudier av en typ du beskriver är väl ett bättre alternativ än intervjuundersökningar i alla fall.
Ja risken för felaktiga resultat är mindre men fallstudier har fortfarande ofta så lite generaliserbarhet att det är tveksamt om de kan betraktas som forsknig.
RaderaInstämmer! Dessutom kallas allt möjligt för "fallstudier" nuförtiden, utan de krav på djup, detaljrikedom, longitudinalitet och systematik som fallstudier måste ha för att de överhuvudtaget kan vara intressanta som någon form av information - om än inte som forskning.
Radera