Forskarskolor och lärares kompetenshöjning

 

Forskarskolorna ute i landet blir alltfler. Ett sätt att se hur de lyckat skapa ett vetenskapligt tänkande hos de lärare som genomgår skolorna är att studera utfall av undervisningen i form av de självständiga c-uppsatserna, som ska författas under den tredje terminen i huvudämnet till en filosofie kandidatexamen, och därmed vara ett första steg mot magister-, licentiat- och

doktorsexamina.

Jag tittar regelbundet igenom de uppsatser som produceras i olika beteendeämnen runt om i landet och jag har av naturliga skäl intresserat mig särskilt för de alster som modellskolorna presterat. En hel del människor har mejlat och ringt mig och bett mig fortsätta granskandet av modellskolan i Gränna och nu häromdagen fick jag tips på en specifik c-uppsats från en anonym kommentator. Det gäller uppsatsen Vad skapar motivation till lärande?, författad av tre lärare på Ribbaskolan i Gränna, David Bjurenfalk, Caroline Råsmar och Carina Tallefors.

En tidigare c-uppsats från samma skola har recenserats av mig på Skollyftet.

http://skollyftet.se/2011/10/21/nar-larare-forskar-i-skola/

När får uppsatsen i handen i handen slås först av att det är tre författare som tillsammans skrivit detta alster på elva sidor. Någon uppdelning av arbetet i olika ansvarsdelar har inte gjorts, varför kravet på självständigt arbetet inte alls torde vara uppfyllt. Enbart av detta skäl borde inte uppsatsen ha godkänts. Vad säger den examinerande läraren om detta? Uppenbarligen ingenting. Vad säger Högskoleverket om detta? Det vore intressant att veta.

Om vi nu lämnar denna allvarliga invändning åt sidan och tittar på det innehållsliga så slås man av det typiska angreppssättet i uppsatsen. Här finns inte spår av en originell tanke eller något som helst kreativitet utan författarna har helt simpelt valt att studera hur skolmotivation upplevs av elever genom att helt enkelt fråga dem och sedan skriva ner svaren. Svaren har sedan delats in i fyra kategorier. De kallar metoden fenomenografi och i sann kvalitativ anda skriver de att ”fenomenografi är en kvalitativ forskningsmetod som avser att beskriva människors skilda uppfattningar och inte hur många som tycker det ena eller det andra”.  Vidare menar författarna att fenomenografi  inte beskriver hur något är ”utan hur det framstår för den enskilda individen”. Svaren de får fram från eleverna representerar alltså inte någon verklighet utan bara upplevelser och man kan inte säga något om vilka upplevelser som är vanligast, eftersom det varit alltför kvantitativt. För den som vill lära sig något om verkligheten innebär dessa förutsättningar ett slag i ansiktet. Denna upplevelsebaserade

inriktning är typisk för skolforskningen av idag, även på högre nivåer. Upplevelser är i centrum, metoderna är ofta lite varianter på enkel kategorisering av erhållna intervjusvar och antalet individer som intervjuats är få. I detta arbete har tio elever från högstadiet på den egna skolan intervjuats.

Och studiens resultat? Jo, författarna kommer på icke angivet sätt fram till att elevernas svar kan indelas i fyra kategorier: intresse, kreativitet, nytta och relationer:

Det är intressant att lära sig saker i skolan.

Man kan få göra lite vad man vill (kreativitet)

Betyg och kunskaper är nyttiga

Det är viktigt med vuxna och kompisar i skolan

En c-uppsats är på 15 högskolepoäng. Det innebär att tio veckors arbete är anslagna för en elevs arbete med uppsatsen. Här har tre elever delat på uppsatsarbetet. Man undrar vilka överväganden som gjorts när man låter tre elever tillsammans skriva ett självständigt arbete. Det ska sägas att det inte bara är på Ribbaskolan det sker, men där det sker är det oförlåtligt men helt i stil med Ribbaskolans låga krav på sina lärarstudenter. Det är nämligen så att

c-uppsatser som denna ska vara lärarnas första insteg i forskarvärlden. Deras professor Tomas Kroksmark tycker det är viktigt att lärare får kunskap om forskning kring sin egen verksamhet. Flera begränsningar vidlåder dock dessa tankar. För det första är förkunskapskraven för låga, för det andra är uppenbarligen handledningen för svag och okunnig och för det tredje blir avkastningen av denna typ av forskning till föga nytta för skolan eller samhället.

De som är måna om forskningens och skolans kvalitet i framtiden måste protestera mot den utarmning av vetenskapsbegreppet och och även mot den falska kompetenshöjning som modellskolorna i landet innebär. De lärare som nu utbildas i forskningsarbete förepeglas en kompetens de inte kan uppnå med modellskolans metoder och ansats.

Uppsatsen som recenseras ovan finns på
http://modellskolan.se/wp-content/uploads/2011/12/19-Bjurenfalk.pdf