Det är alltid intressant när lärare förklarar vad de gör i klassrummet. Det är lika intressant att få veta vad vissa lärare anser att begreppet flum står för. Enligt dessa skulle flum ha att göra med elevförståelse och mötet med eleverna. Läraryrket är ett socialt yrke, vilket tydligen försummats av dem som varit emot flumpedagogiken.
Kunskap ställs mot fostran sägs det ofta och det är oklart om man då menar att man själv står för fostran eller kunskap. Kunskap är det absolut viktigaste i skolan och ordet fostran används sällan i skoldebatten. Däremot menar flummare att major Björklund skulle bedriva någon slags osund exercis med skoleleverna.
Det som behövs är en verklig koncentration på kunskapsinhämtning. För att lärare i samspel med eleverna ska nå goda resultat fordras verklig kompetens i gruppdynamik och sociala relationer, vilket lärarstudenter får försvinnande lite av i sin utbildning. Goda kunskaper i socialpsykologi ger läraren en bättre orientering i hens plats i klassrummet.
Nej, det är inte flummigt att visa förståelse för elever, eller att ge ifrån sig små ljud när man högläser. Men att knappt nämna ordet kunskap i längre artiklar är i alla fall lite småflummigt.
Heja Bertil!
SvaraRaderaMer socialpsykologi på lärarutbildningen och fokus på kunskapsuppdraget i skolan. Jag vill också tillägga mer ämnesdidaktik på lärarutbildningen av lärare som doktorerat och helst även har ena foten kvar i undervisning på den nivå som lärarstudenten utbildar sig för.
Bra inlägg. Håller med fullständigt, många psykologiska verktyg för relationsbyggande, gruppformande osv bör vara verktyg för alla lärare!
SvaraRaderaLäs gärna vår blogg www.pflbloggen.wordpress.com, där vi för liknande tankegångar.
Tack för en bra blogg!
Jag blir inte klok på Jan Björklund.
SvaraRaderaNär antalet studenter som hoppar av första året i sin lärarutbildning ökar säger Jan Björklund i TVs aktuellt för någon vecka sedan att det beror på att den nya kärarutbildningen har högre krav än den gamla och att söktrycket har ökat. Sedan nämner han att metodik har införts eller kanske menar han att det kommer att införas. Det har inte införts, fortfarande heter det ämnesdidaktik som mer teoretisk än metodik.)
Jag uippfattar hela aktuelltdebatten, med Björklund och Baylan, som flummig.
Om ett antagande görs, t.ex. högre krav, så bör detta dels på något sätt beläggas, dels på något sätt ge effekter. Problemet blir att högre krav kan förklara ett ökat avhopp men att samtidigt som Björklund gjorde hävda ett ökat söktryck som förklaring borde snarare motverka ett ökat avhopp. Dvs. högre söktryck borde leda till att de med bättre meritvärden kommer in än om det är ett lägre söktryck.
Att Björklund nu försvarar den lärarutbildning som han själv initierat är förklarligt, men han borde kanske läsa lite socialpsykologi och historia för att få distans till regeringens reformer.
Högskoleverket har formulerat examensmålen för lärarutbildningen. Varken kravnivåer eller innehåll av de 23 examensmålen (för några examina 24 examensmål) har ändrats särskilt mycket i jämförelse med 2001 års lärarutbildning. Det nya är att lärarna ska ha kunskaper om ledarskap, relationer och konflikter.
Och av detta målet att döma torde socialpsykologi få ett större utrymme i den nya utbildningen än i den gamla. Om nu inte Björklund får sin vilja igenom.
Björklund framförde i Aktuelltsinslaget att lärarutbildningen har innehållit för mycket teori och sakande praktiska metoder, mindre teori, mer metodik utan teori. Den nya lärarutbildningen för ämneslärare har dessutom inneburit mindre VFU (dvs. praktik) än den gamla. När Aktuelltreporten ställde denna fråga till Björklund svarade han inte utan pratade allmänt om metodik i högskolan.
Högskoleverket har tidigare underkänt utbildning för att de har för dålig teoretisk anknytning i sina kurser, t.ex. vid GU vad gäller konflikthantering.
För lärarutbildningarna gäller det således att balansera mellan Högskoleverkets krav på teoretisk anknytning och på Björklunds retorik om en avskalad metodik och mindre teori.