lördag 11 augusti 2012

Det finns för många kvinnor i skolan

 
Det talas mycket om snedrekrytering vad gäller kön på universitet och högskolor. På t.ex. Göteborgs universitet har man bestämt att inom varje yrkeskategori måste varje kön vara representerad till minst 40 %. Kompletterande rekryteringsåtgärder rekommenderas annars starkt. Jag tycker det låter som en hållbar vision. Det talas ofta om att kvinnor behövs på högre positioner för att de har annan syn på verksamheter av olika slag än män. Det kan vara sant och är ju ett ytterligare argument för att utjämna sneda könsfördelningar.

Men hur väl uppfylls detta i ungdomsskolans värld? Nästan alla skolpsykologer och kuratorer är kvinnor och minst 70 % till över 90 % av lärarna från förskola och upp genom den obligatoriska skolan är också kvinnor. Kan denna kvinnliga dominans påverka eleverna på något sätt? Det vi vet är att kvinnor som grupp är bättre på sociala relationer än män som ofta är mer inriktade på prestationer. Nu får man ju inte hårdra sådana här skillnader men rent generellt existerar de faktiskt. Kvinnor är ofta dessutom mer verbala än män och redan tidigt kan man spåra en ökad verbal förmåga hos flickor, jämfört med pojkar. Pojkar är på gruppnivå bättre än flickor på rumslig uppfattning. Om nu kvinnors särskilda begåvningar slår igenom när de arbetar som lärare så borde detta rimligen gynna flickor i högre grad än pojkar. Om så är fallet kommer skolan att uppmuntra verbalitet på bekostnad av spatialitet och logiskt tänkande. Det finns också en myckenhet av studier som visar att verbal förmåga är den överlägset bästa egenskapen för att nå framgång i alla teoretiska skolämnen, alltså även matematik (se t.ex. Smedler & Törestad, 1996, en studie en kollega, Anne-Charlotte Smedler, och jag gjorde på ett mycket stort antal ungdomar i en mellansvensk stad; Verbal intelligence: A key to basic skills?, ur Educational Studies, vol 22, s. 343-356).

Om vi drar ut ovanstående resonemang lite längre så kan flickornas överlägsna skolresultat till okänd del faktiskt förklaras med att det intellektuella klimatet i den obligatoriska skolan präglas av just verbalitet och relationsinriktade aktiviteter. Pojkar får alltså i betydligt mindre utsträckning sina förmågor uppmuntrade. Det är således mycket som talar för att det borde satsas resurser och medel för att genom rekryteringsinsatser öka männens andel som lärare i den obligatoriska skolan. När sådana synpunkter har framförts framförs ofta motargumentet att om man bara är lärare så räcker det. Lärarnas kön skulle då alltså inte ha någon betydelse. Detta är en intressant synpunkt, särskilt när den framförs från vanligtvis feministiska debattörer, vilket faktiskt händer.

När det talas om att anställa fler män som lärare är det ofta förskolan som är på tapeten. Detta arbete är naturligtvis oerhört viktigt. Men samtidigt får vi inte glömma tillståndet i åk 1 – 9,där eleverna således möter till övervägande del kvinnor. Det viktiga arbete som lärarna bedriver i skolan för att motverka stereotypa könsroller torde i eleverna ögon motverkas av den majoritet av kvinnor de dagligen möter.

Låt oss därför satsa stora resurser på att få fler män att söka läraryrket. Ett sätt att göra detta är att satsa mer på vetenskaplighet i lärarutbildningen och på så sätt komma bort från den kvinnlighetens subkultur som nu alltför starkt präglar skolans värld.

14 kommentarer:

  1. Är det så att studien du nämner (Smedler & Törestad, 1996) gör det möjligt att uttala sig om de i matematik allra mest högpresterande eleverna?

    SvaraRadera
  2. Det borde vara så. Om jag minns rätt så var sambandet mycket starkt.

    SvaraRadera
  3. Håller med om att vi behöver locka fler män till skolans värld, för vad det än beror på, biologi eller inlärning eller både-och, så finns skillnaderna. Men hur får vi de unga män som suckar när det handlar om de yngre eleverna att vilja bli lärare för dem, därför att de inte ser någon utmaning i att vara det.

    Hur vänder vi på trenden att skolan domineras av kvinnor? Och hur får vi kvinnor att acceptera männens sätt att förhålla sig? Kanske en ännu större utmaning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, om vi gör skolan mer inriktad på ett vetenskapligt förhållningssätt och sant kritiskt tänkande så kunde vi kanske få männen med oss. Den nuvarande snällismen i skolans värld tror jag åtminstone delvis beror på den enorma kvinnodominansen.

      Radera
  4. En kraftfull åtgärd skulle vara att betala lärare i
    naturvetenskapliga och tekniska ämnen marknadsmässiga
    löner. Men föreställer mig att både LR och LF skulle
    streta emot.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Speciellt Lf har för många olika intressenter att balansera mellan.

      Radera
  5. Monica skriver:

    "Håller med om att vi behöver locka fler män till skolans värld, för vad det än beror på, biologi eller inlärning eller både-och, så finns skillnaderna".

    Vilka skillnader?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag refererar till de skillnader som Törestad tar upp i sitt inlägg. Vi är uppfostrade efter könsrollsmönster, vilket innebär att vi förhåller oss olika, liksom även prioriterar olika. Det betyder dock inte, som jag ser det att det ena eller andra könet inte har förmågan till både verbalitet och logiskt tänkande. Men jag kan naturligtvis inte svara på i vilken grad det är biologiskt, inlärt eller resultatet av en dominerande kulturell påverkan.

      Radera
    2. Men jag vill tillägga, att om det nu skulle vara biologiska skillnader är det ju märkligt att så många har båda förmågorna utvecklade. Hur förklarar vi det i så fall?

      Radera
    3. Varför är det märkligt?

      Radera
    4. Niklas Z
      Varför är det inte märkligt?
      Ge gärna en förklaring!

      Radera
  6. Det är du som hävdade att det är märkligt, så rimligen bör du motivera varför. Jag kan inte se hur biologiska faktorer inte skulle kunna leda till att egenskaper kan återfinnas hos båda könen, men i olika grad, frekvens, etc. Därmed inte sagt att så är fallet i detta exempel, men du verkar ju mena att det är märkligt av något skäl som jag gärna lyssnar på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det handlade om verbalitet visavi logiskt tänkande. Om det skulle finnas en biologisk skillnad - kvinnor är mer verbala och män är mer logiska, borde det väl inte finnas så många som kan få båda förmågorna utvecklade som det faktiskt finns. Om det inte är märkligt, vad är då förklaringen? Man menar ju på något sätt att det skulle finnas inbyggt i biologin och att detta skiljer sig åt mellan könen.

      Men det kanske är så - men vad är då förklaringen till att både män och kvinnor kan ha båda förmågorna utvecklade.

      Om du ställer dig frågande till varför jag ställer mig undrande (jag hävdar inte) till att det är märkligt, så borde du ju i så fall kunna ha en idé eller en förklaring om varför det inte är det.

      Jag sa ju inte bara att det är märkligt utan ställde en fråga: Hur förklarar vi det i så fall? Om du sitter inne med svaret så kan du väl delge mig och andra möjliga intresserade sjäar. Hur förklarar vi variationerna när vi hävdar biologiska skillnader mellan mäns och kvinnors förmågor? Jag ställde frågan, därför att jag inte vet svaret.

      Radera
    2. Det första att notera är att verbailitet och logiskt tänkande inte är egenskaper som man har eller inte har. Givetvis har man det i olika grad. Om kvinnor har en något bättre verbal förmåga och män en något bättre logisk förmåga (vilket jag alltså inte är övertygad om, men låt oss anta det för det fortsatta resonemanget) rör det sig alltså om medelvärdesskillnader och/eller skillnader i fördelning inom populationerna.
      Det finns åtskilliga exempel på hur biologiska faktorer kan åstadkomma sådana skillnader. Ett exempel är kroppslängd, som är en egenskap båda könen besitter, men som i genomsnitt inte är lika hos män och kvinnor. Visserligen påverkas kroppslängd även av kosthållning (i viss mån), men den genetiska komponenten har mycket stark inverkan på vilken kroppslängd en vuxen människa når och härvidlag verkar kön onekligen vara en faktor som påverkar (i genomsnitt).
      Även om vi betraktar förmågor som ligger närmare ha/inte ha kan vi se hur biologin påverkar. Ett exempel är förmågan att skilja på rött och grönt. Den förmågan har de allra flesta, men en mindre del av befolkningen har röd/grön färgblindhet. Här finns en skillnad mellan könen, på så sätt att röd/grön färgblindhet är vanligare hos män. Trots att flertalet människor har förmågan att skilja på dessa färger kan vi konstatera att det finns en biologiskt betingad skillnad mellan könen.
      Det sistnämnda är ett exempel på förmågor som är av typen ha/inte ha. Så vitt jag kan se är den typen av förmågor inte framträdande när det gäller skolans värld. Det handlar nog huvudsakligen om förmågor som är av gradvis tilltagande karaktär (trots att betygskriterierna försöker framställa det på annat sätt). Biologiska faktorer påverkar även sådana förmågor och egenskaper som är av typen mer/mindre.

      Radera