torsdag 8 mars 2012

Lärare, behörighet och friskolor.

 
Det talas från många håll om lärares kompetens. Vissa framhåller att våra lärare håller en god standard, andra att en del lärare snarare är mediokra på grund av en dålig lärarutbildning. De som har lärarutbildning och är behöriga i ett visst ämne kommer snart att bli legitimerade lärare. Många menar att friskolor behövs för att nya pedagogiska idéer ska uppstå,  kommunala skolor ska skärpa sig och att lärare och föräldrar ska ha frihet att välja en skola som de anser vara bra. Vad är då en bra skola? Är det en skola med många kompetenta lärare? Eller är det en friskola? Låt oss titta på statistiken för behöriga och obehöriga lärare i friskolor och kommunala skolor.


I tabellen nedan syns i procent andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i friskolorn resp.
kommunala skolor.
           
                         Friskolor             kommunala skolor
     
 Grundskolan       70                                            88

 Gymnasiet           58                                            80



Tid för eftertanke.

3 kommentarer:

  1. Mycket upplysande! Jag trodde att det förhöll sig så med lärarkompetensen i friskolorna, men det är intressant att se statistik. Friskolereformen är på många sätt katastrofal. Vinstmaximerande företag, stora PR-budgetar, ytligt attraherande "profiler" , amatörmässiga rektorer och tveksam lärarkompetens. Dessutom negativa följdeffekter på elevsammansättningen i många kommunala skolor. När ska politikerna backa?! Principen måste gå före realiteten, tycks det.
    Jag är ingen vän av lärarlegitimation, men det ska bli intressant att se hur friskolorna tacklar detta...

    SvaraRadera
  2. Ja, det var intressanta siffror! Och vad göra med alla dem som inte kan få lärarlegitimation i friskolorna på grund av att de inte har en pedagogisk högskoleexamen.

    SvaraRadera
  3. Måttet håller inte måttet. Det räcker inte med enbart
    pedagogisk examen. En lärare skall vara utbildad för de
    ämnen eller det stadium som hans/hennes undervisning är
    förlagd till. Kvackningen förklarar antagligen stor del
    av det svenska fallisemanget i matematik. Vissa kommuner
    har skapat så smala grundskolor (F-9) att det inte blir
    möjligt att erbjuda heltidstjänster i mindre ämnen (hög-
    stadiet). De bjuder eleverna på kort skolväg till priset
    av undermålig undervisning.

    SvaraRadera