torsdag 15 mars 2012

Har lärare svårt att förstå?

 
I skoldebatten singlar begreppen runt i en salig röra. Ord som demokrati, inflytande och delaktighet används ibland som vore de utbytbara, och det är de ju inte alls.  Andra ord som ofta förekommer är utmaning,  synliggöra, formativ, samspel, process, kommunikation, struktur och möten och många andra. De flesta är ganska lätta att förstå men några kan ställa till bekymmer.

Kollektiv kunskap och kollektivt lärande är ett annat populärt ordpar. Själv så tror jag att allt
lärande i grunden är individuellt och att varje individ antingen måste sträva efter ny kunskap, eller också kommer den in den omedvetna, automatiska vägen, och i båda fall utmanas jag av dessa ord som antyder något kollektivt. Vad innebär begreppen?

Jag har diskuterat dessa frågor med några lärarbloggare men dessa drog sig sakta tillbaka när jag ställde frågor alltför rakt om vad kollektiv kunskap och kollektivt lärande egentligen stod för. Det var som om de försvann i en dimridå tillsammans med orden.

För mig är begreppen kollektivt lärande och kollektiv kunskap exempel på hur centrala ord och samtal kan förses med mystik och besvärjelser. Det är svårt att första varför man på detta sätt försvårar kommunikationen med andra lärare genom sitt undflyende obestämda språk.
För mig betyder kollektiv kunskap helt enkelt närmast att en grupp gemensamt lär sig något, var och en på sitt vis, och kollektivt lärande kan ju förstås på samma sätt. Det är inget egendomligt alls här alltså.

Jag tror att det finns flera skiljelinjer mellan lärare. En viktig sådan är hur man använder språket. Använder man ord som man i grunden inte kan definiera ens själv, men inte bryr sig om detta så mycket, och gärna bygger upp vackra ordsammanställningar som fördunklar budskapet, men förtrollar en och annan läsare, så tillhör man en viss grupp. En andra grupp har ett mer direkt språkbruk rakt på och talar om elevers prestationer och klassrumbeteenden, vad som behöver göras för att förbättra skolan i utan att klä det i teoretiskt diminsvepta termer.

Själv föredrar jag det raka språket. Det dunkla språket är för mig också förknippat med
en oklar hållning till kunskapsbegreppet och lärandeprocessen.  Språket kring skolans problem måste vara handfast och verklighetsanknutet. Skolan finns ju i verkligheten.


5 kommentarer:

  1. Bra Bertil! Jag retar mig också på detta otyg. Har pedagogikpacket ett påhittat språk för att framstå som mer vetenskapliga och avancerade inför andra (typ lättlurade politiker utan studielån)? När begreppen saknar tydliga definitioner går det ju knappast att dra logiska slutsatser, ställa upp teorem som kan bevisas eller falsifieras etc. Varför dessa oklara flummiga begrepp som ingen begriper? Är flummisarna avundsjuka på naturvetenskapen som faktiskt har ett svårforcerat språk (det matematiska) eller kanske njuter de bara av att självbefläcka sig med nonsensresonemang vilka måste kodas så det inte blir uppenbart att det är strunt? För det är till största delen strunt! Vilken nytta har landets lärare egentligen haft av all pedagogisk forskning? Är det någon som vet?

    SvaraRadera
  2. Rätt! De flumpedagoger som alltid har ivrat för grupparbetet
    tror att vi andra är lättlurade och inte upptäcker det som
    fortfarande är grupparbete, men under nya beteckningar: PBL,
    kollektivt lärande och annat.

    SvaraRadera
  3. Per Faxman Johansson15 mars 2012 18:05

    Precis.

    SvaraRadera
  4. Jag är en varm anhängare av grupparbeten. Dock viktigt att vi talar klarspråk med vad vi vill. Om vi använder ett tydligt språk kring vad vi vill med skolan och vår undervisning så har vi också större förutsättningar att få med oss andra på det sättet att arbeta då vi kan förstå varandra.

    Dessutom viktigt för allmänheten. Om någon talar om kollektivt lärande så är det ingen som förstår utanför skolan. Talar man däremot om grupparbete så tror jag de flesta förstår vad man menar. Med andra ord handlar det om att våga stå för sin åsikt och tala klarspråk!

    Fredrik

    SvaraRadera
  5. Det är nog lite så överallt.

    Kolla in den här länken:

    http://filosofia.fi/se/ordbok/I

    SvaraRadera