Jag har i flera inlägg varit negativ till den pegagogiska forskningen i allmänhet. Det fanns dock undantag. Ett sådant är Lotta Brantefors
avhandling från i år (2011) "Kulturell fostran. En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning". Uppsala universitet. Den ger en fin vägledning om invandringen i Sverige och undervisning i mångfald. Läs den!
http://www.skolporten.com/art.aspx?id=JBlHv
avhandling från i år (2011) "Kulturell fostran. En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning". Uppsala universitet. Den ger en fin vägledning om invandringen i Sverige och undervisning i mångfald. Läs den!
http://www.skolporten.com/art.aspx?id=JBlHv
Ja, det finns allt en hel del matnyttigt från svensk forskning bara vi hjälps åt att gräva fram det ur dyngan runt omkring.
SvaraRaderaJa, och att vi inte frestas att gå med strömmen och försöka hitta allt man uppfattar som dåligt för att man vill få rätt i sin uppfattning om didaktiska och pedagogiska forskare och dess forskningsresultat.
SvaraRaderaDet har blivit tillåtet att visa bristande respekt för denna typ av forskare. Istället för att kritiskt granska avhandlingarna på ett seriöst sätt, utgår en del från sitt eget tyckande om hur något bör vara. Och det är en skrämmande utveckling.
Visst finns det undermåliga avhandlingar, men då handlar det inte om värderingen om praktiken har nytta av dem eller inte.
Men kanske lite för många inte alls användbara avhandlingar! Inte ens på sikt.
SvaraRadera