onsdag 11 maj 2011

BEHAVIORISM - EN DÖD IDÉ?


Behaviorismen har gamla anor. Den bygger på en antal inlärningsteoretiska satser som är väldigt allmänna. Några exempel är Bolles´ två enkla inlärningslagar, som sannerligen gäller än i dag: 1) Om A händer, så händer sannolikt B, och 2) om jag gör C så resulterar det sannolikt i D. Dessa kopplingar lär vi oss livet igenom och de ger stadga åt livet (och förväntningar, fördomar) och kontroll (hur ska jag bete mig?)  över skeendena omkring oss. Det är klart att så korrekta och rakt-på-sak-teorier får evidens. Annat är det med de snåriga, mångordiga icke-teorier som omger mycket av dagens skoldebatt. De går inte att mäta (det är väl OK), men hur kan de då vila på vetenskaplig grund, som skolans arbete ska göra?

Hur ska vi veta att icke-evidensbaserade metoder fungerar? Går vi på magkänsla?
Den forskning man åberopar är mest kvalitativ forskning, där inga säkra metoder finns för att försäkra sig om undersökningarnas värde eller resultatens hållbarhet.

På vetenskaplig grund? Lösan sand.

6 kommentarer:

  1. Så ingeting som inte går att mäta får finnas i skolan? Vad mycket i världen som vi då skulle bortse ifrån. Hur mycket av de mål som finns i läroplanen skulle få finnas kvar?

    Bertil, är du bara för kvatitativ forskningsmetod?

    SvaraRadera
  2. Jovisst.
    Sång och musik ska man inte mäta. Tänkandet ska man inte mäta. Öppna intresserade ögon ska man inte mäta.
    Förskollärares entusiasm ska man inte mäta.
    Men där man kan ska man mäta (eller utvärdera, om det känns bättre) i stället för att bara tro.

    Jag är för båda metodinriktningarna,
    är du?

    SvaraRadera
  3. Ja det är jag Bertil :)
    Jag vill bara att man också ska prata om det som inte går att mäta :) jag tror at det finns mycket viktigt i diskussionen som ofta tappas bort. Vad är det vi gör idag och hur kan vi bli bättre?

    SvaraRadera
  4. Ja, kan du svara på det, Linda?
    Vad gör du på dagarna?

    SvaraRadera
  5. Hela ideén med Re-filosofin eller realtionspedgogiken innebär ju att man som lärare hela tiden forskar i verksamheten.
    Carla Rinaldi (pedagog och verksamhetsforskare i Reggio Emilia) pratar om att vi ska skapa en forskningskultur i skolan där vi hela tiden reflekterar, knyter an till teori och tänker över praktiken. Varje dag ska vi gå medvetna till vår arbetsplats och veta vad vi gör och varför.

    SvaraRadera
  6. För mig betyder forskning något annat.
    Räcker det inte med att reflektera?

    Vad är det för skillnad mellan "tänka", "reflektera" och vara medveten" i detta sammanhang?

    Du vet att jag är försiktig med orden.

    SvaraRadera