Späd inte på mobbningen!

Det diskuteras mycket om mobbning och kränkning i det här landet. Frågan är om det är bra. Vi har fått en kränkningskultur där det som på minsta sätt kan upplevas kränkande innefattar även sådant som är småelakt, ironiskt och skämtsamt. Det är individerna själva som avgör när de är kränkta och när svar ska ges på enkäter kan man nog alltid hitta någon episod man varit med om och som då  räknas in undersökningsresultatet. Frågorna i undersökningarna är dessutom ofta ledande och förutsätter att den som svarar har blivit kränkt.

Mobbning kan inte förebyggas med informationsinsatser eller genom kartläggning med enkäter. Just information har den bieffekten att den i sinnet aktualiserar just det problem som man tänker arbeta mot. Det som är aktuellt för oss styr i högre grad än vi anar våra handlingar. Om mobbning kommer "högst upp" i vårt medvetande kan det utgöra en grogrund för mobbning, enligt en mängd psykologisk forskning (s.k. priming-effekter). Det som bör göras utan allt för mycket ståhej är att förbereda lärarna på att vara vaksamma och ingripa vid första tecken på misstanke om mobbning.

Förmodligen kommer kränkningar och mobbningsbeteenden alltid att förekomma. Det låter trist men vi måste ju vara realistiska. I den mänskliga naturen är det inbyggt sedan länge att kategorisera människor i enkla grupperingar: sådana som är töntiga, svarta, de som inte kan svara för sig, de tuffa och de övriga osv. Den enklaste kategoriseringen är vän-fiende och uppkommer snabbt i gruppkonflikter, ofta i större skala. Det är viktigt att ha socialpsykologiska kunskaper när man arbetar med mobbning, Alltför välmenande insatser kan slå helt fel. För de elever som är drivande bakom mobbningen (brukar vara några få) är prognosen för framtiden ganska dyster. De är de oempatiska och aggressiva människorna som vi senare får besvär med i samhället. De flesta som mobbar hänger bara på de få ledarna dels för att själva slippa bli mobbade, dels för att de av grupptrycket blir upphetsade och gör vad de annars inte skulle göra. De är inte i riskzonen för framtiden.

Att bedöma elever

Vad är det som gör att vi uppfattar det som sker omkring oss just nu på ett visst sätt? Är bedömningar av händelser och människor byggda på all information vi har tillgänglig sedan tidigare genom egna eller andras erfarenheter?  Det borde ju vara så. Det är ju naturligtvis en mängd faktorer som påverkar oss i ett visst ögonblick i klassrummet, i lärarrummet, hemma eller var vi än befinner oss. Varför blir vi plötsligt förargade på en elev utan uppenbar orsak?

Det är faktiskt så att en mycket viktig faktor för vår syn på omvärlden i ett visst ögonblick är vad som just då råkar vara aktuellt i vårt sinne. På den svengelska som är psykologins språk alltför ofta brukar man tala om priming (ung. grunda, grundmålning). Det vi är primade med styr kraftfullt hur vi uppfattar omvärlden.

Några forskningsexempel får illustrera primingens mycket  överraskande starka följdverkningar.

Ett forskarlag visade en grupp av försökspersoner ett antal ord som alla kunde associeras med ålderdom. En annan grupp visades neutrala ord. Därefter mätte de med vilken hastighet försökspersonerna gick ifrån själva experimentplatsen. De som sett ord kopplade till ålderdom gick mycket långsammare än de som inte sett sådana bilder. De associationer som den ena gruppen hade till äldre människor hade fått dem att bete sig i enlighet med den stereotypa bilden av äldre.

I ett annat projekt bad man två grupper av undersökningsdeltagare skriva en fri berättelse om sig själva. Instruktionerna gavs på en stor bildskärm. För hälften av deltagarna lät man orden

SKRIV KORTFATTAT glimta fram så snabb att ingen medvetet uppfattade dem (s.k. subliminal perception), och den andra hälften fick motsatt instruktion SKRIV UTFÖRLIGT.

Resultaten visade att gruppen utan att vara medvetna om det hade följt de subliminala instruktionerna (sub = under, limen = tröskel, under tröskeln för medvetet uppfattande). I det här fallet tillkommer att primingen skedde under medvetandet tröskel.

Priming kan också förekomma i samband med olika känslor. När man är glad ser man omgivningen i mer försonande ljus, när man är arg ser man lättare konflikter omkring sig. Ångestfyllda människor är benägna att se hotfulla situationer i omvärlden.

Så det gäller att vara medvetna om att vi i stunden kan vara styrda av ibland helt ovidkommande ting, som vad som för tillfället upptar tankarna. Vår bedömning av elever i ögonblicket kan vara färgad av allsköns störande faktorer.

Vår förfalskade verklighet

Vad är det som gör att vi uppfattar det som sker omkring oss just nu på ett visst sätt? Är bedömningar av händelser och människor byggda på all information vi har tillgänglig sedan tidigare genom egna eller andras erfarenheter?  Det borde ju vara så. Det är ju naturligtvis en mängd faktorer som påverkar oss i ett visst ögonblick i klassrummet, i lärarrummet, hemma eller var vi än befinner oss.

Det är faktiskt så att en mycket viktig faktor för vår syn på omvärlden i ett visst ögonblick är vad som just då råkar vara aktuellt i vårt sinne. På den svengelska som är psykologins språk alltför ofta brukar man tala om priming (ung. grunda, grundmålning). Det vi är primad med styr kraftfullt hur vi uppfattar omvärlden.

Några forskningsexempel får illustrera primingens mycket  överraskande starka följdverkningar.

Ett forskarlag visade en grupp av försökspersoner ett antal ord som alla kunde associeras med ålderdom. En annan grupp visades neutrala ord. Därefter mätte de med vilken hastighet försökspersonerna gick ifrån själva experimentplatsen. De som sett ord kopplade till ålderdom gick mycket långsammare än de som inte sett sådana bilder. De associationer som den ena gruppen hade till äldre människor hade fått dem att bete sig i enlighet med den stereotypa bilden av äldre.

I ett annat projekt bad man två grupper av undersökningsdeltagare skriva en fri berättelse om sig själva. Instruktionerna gavs på en stor bildskärm. För hälften av deltagarna lät man orden

SKRIV KORTFATTAT glimta fram så snabb att ingen medvetet uppfattade dem (s.k. subliminal perception), och den andra hälften fick motsatt instruktion SKRIV UTFÖRLIGT.

Resultaten visade att gruppen utan att vara medvetna om det hade följt de subliminala instruktionerna (sub = under, limen = tröskel, under tröskeln för medvetet uppfattande). I det här fallet tillkommer att primingen skedde under medvetandet tröskel.

Priming kan också förekomma i samband med olika känslor. När man är glad ser man omgivningen i mer försonande ljus, när man är arg ser man lättare konflikter omkring sig. Ångestfyllda människor är benägna att se hotfulla situationer i omvärlden.

Så det gäller att vara medvetna om att vi i stunden kan vara styrda av ibland helt ovidkommande ting, som vad som för tillfället upptar tankarna.