Flickan som det bara går
väl för under uppväxten, hon är söt och beundras av släktingar och vänner, man
överser med hennes dåliga uppförande för hon är så charmig. Hon visar sig vara
begåvad och klarar skolan galant. Hon är bäst i nästan allting och glider genom
årskurserna. Hon kan ha blivit en gyllene tjej, som den amerikanske psykologen Martin Seligman
kallade henne. En tjej som vid första stora motgång i livet bara inte förstår
något, vid nästa motgång blir alldeles förtvivlad och vid påföljande negativa
upplevelser blir deprimerad på riktigt. Den gyllene tjejen är ett exempel på tillståndet inlärd
hjälplöshet. Det tillståndet kan
inträffa om det inte finns någon tydlig koppling mellan vad man gör i tillvaron
och vilka konsekvenser det får. Om allt bara går väl för en i livet, hur man än
uppför sig så tappar man ju kontrollen över tillvaran. Allt man gör får bara
positiva följder. En motgång blir oväntad och hemsk.
Elever i skolan kan råka
in i inlärd hjälplöshet om de
inte får lära sig att deras uppförande och beteenden inte spelar någon roll för
hur de bemöts. Om elever som stör lektionen får fortsätta med det och inte känner
av några följder av det, lika lite som den elev som inte alls stört lektionen,
så förstår eleven snart att han eller hon kan bete sig hursomhelst. Det spelar ju
ingen roll. Om man alltid får godkänt betyg hur illa eller gott man än
ansträngt sig så blir följden densamma i det långa loppet: Inlärd hjälplöshet.
Inlärd hjälplöshet utgör
en risk för depression och utbrändhet men framför allt för en känsla av
hopplöshet. Man kan ingenting göra. Allt känns förgäves.
Jag citerar dig här:
SvaraRaderahttp://birkebo.blogspot.se/
Bertil!
SvaraRaderaBörjar du erkänna att samanhang har betydelse?
Inlärd hjälplöshet är det jag finner att skolan ger eleverna med idag...bara en massa "kunskap" i ett samanhang som inte är på riktigt....Hur ska man förstå världen sen, när man kommer ut?
SvaraRadera...och hur ska vi mäta hur eleverna lär sig att t.ex. delta i demokratiska samanahang, där demokrati får stå för gemensamma beslut....ska vi hålla på med sånt i utbildningen eller ska vi bara mäta...i så fall är vi tillbaka där vi börja.
SvaraRaderaJag vet inte om föregående debattör är lärare. Hon verkar inte vilja ha "kunskap" utan i stället sammanhang. Ordet sammanhang lyckas hon stava fel i alla tre inläggen (samanhang, samanhang och samanahang). Jag tror att skolan ska lära eleverna att stava (kunskap) och en mängd andra saker som man kunskapsmässigt behöver ha med sig för att sedan kunna hävda sig och få sammanhang i den stora världen.
SvaraRaderaLinda Linder verkar ha missuppfattat begreppet "inlärd hjälplöshet". Det har väl föga med synen på kunskap i skolan att göra. Jag förstår för övrigt inte hur man kan se "kunskap" som något som inte är på riktigt? Dessutom finns det ingen motsättning mellan att "mäta" (vi måste ju utvärdera vår pedagogik, och elevernas utveckling!!) och att träna elever att kunna, veta, tänka, debattera och finna lösningar på problem. Det är ju sådant som behövs i "demokratiska sammanhang". Eller är inte det heller "på riktigt"?
RaderaVari ligger motsättningen? Obegripligt!
Tänk anonym (!!!) att du förstod vad jag menade fastän jag kastade om bokstäverna :) Att peka ut människors tillkortakommande verkar vara din specialitet vilket du antagligen ser som värdefullt i din roll som lärare (?!)
SvaraRaderaBertil och jag har haft en dialog om vår syn på lärande (som jag igentligen tror är ganska lika) under en lång tid. Vi tycker olika om vissa saker och lika om andra men respekterar alltid varandras utryck och tillägg. Det är liksom det som är grunden i demokratin, att människor får vara de de är och uttrycka sig på det sätt de önskar utan att bli dömda, hånade eller dylikt. Som lärare borde du veta att värdegrunden är grunden i allt arbete inom våra utbildningar oavsett vilka människor vi arbetar med. Jag hoppas du inte behandlar dina elever eller kollegor som du behandlat mig.
Å nej, jag vill inte ha kunskap utan sammanhang (känns det bättre med stavningen nu?) för jag vet att de är beroende av varandra.
Har du funderat något på varför samhället ser ut som det gör idag? Varför skolan får svårare och svårare att motivera eleverna och varför fler och fler inte klarar godkänt? Eller kanske det är så att barnen och ungdomarna helt enkelt bara är dummare? Har du någosin haft en tanke på vad som har hänt de senaste 20 åren med utvecklingen av tillgängligheten till information som jag skulle vilja kalla det och funderat på vad det har för koppling till hur många unga idag upplever skolan som meningslös?
Ikväll lyssnade jag på en man som arbetat med att göra barn uppmärksamma på kommunikation genom att ge dem egna postfack på sin förskola. Varje barn hade sitt fack. Detta gav att barnen en önskan att kommunicera och genom att pedagogerna gav dem möjligheter att utforska sina teorier om på vilka sätt de kunde kommunicera med hjälp av sina postlådor samt material som pedagogerna samlat åt dem. Barnen böcjade skicka en mängd meddelande och började snart tolka olika symboler och koder. Här menar jag att man utgår från ett sammanhang där man förstår varför och på så sätt blir motiverad att lösa sitt problem, Jag behöver skriva detta till Kalle, hur gör jag då? Genom att bli motiverad att lösa något för att man behöver det på riktigt. Jag såg desutom på Twitter att Jan Lenander hade lagt in en länk till hur man i skolan arbetar i projekt (har du sett den Bertil? Säg gärna till mig vad du tänker :)
Zvirre; Allt har med synen på kunskap att göra. Det är här diskussionen från början har startat. När Björklund vill lyfta vad skolan skall syssla med lyfter han också sin tanke om vad kunskap är, vad som är viktigt att få med sig i livet. Bertil hävdar (och har alltid hävdat) en strikt tanke om att allt som skolan gör ska ha vetenskaplig grund. Han har också dragit många exempel där han har påpekat att subjektivt tyckande (intervjubaserat) oavsett från antalet personer, inte kan skapa vetenskapliga teorier. Han ställer sig väldigt tveksam till att man kan forska vetenskapligt inom det pedagogiska (didaktiska) området. Vad är det då skolan får syssla med?
Du har också missuppfattat mig (otydligt av mig) när du tolkar att jag tror att kunskap inte är på riktigt, det är kunskap utan riktiga sammanhang jag talar om. Bertil tycker om att ta reda på ords ursprung och han brukar ofta vilja att vi klargör vad vi talar om när vi slänger oss med begrepp. Så vad är kunskap för dig?
På något sätt lyfter nu ändå Bertil in kopplingar till hur vi fostrar demokratiska medborgare och min fråga blir då hur vi ska mäta dessa processer eftersom det slutligen ändå är mäta som Björklund vill göra. Björklund pratar ju om PISA, om nationella prov, den typen av mätning. Inte av förståelse, av gruppens sätt/utveckling i att förstå demokratiska sammanhang. Att man dessutom nu vill ta bort utvärdering av verksamhetens erbjudanden och möjliggörande för barns utveckling i förskolan och bara fokusera på det enskilda barnets uppnående gör mig galet rädd.Var hamnar vi då?
En tanke bara.
Gonatt kollegor.
Det du skriver tangerar snömos. Jag förstår inte mycket av det. Vad är egentligen att "förstå demokratiska sammanhang"? Många pedagoger talar om dylikt, men preciserar det aldrig. Det verkar vara en klyscha som står för allt som representerar Det Goda och Gemenskap, eller? Och vad innebär "verksamhetens erbjudanden och möjliggörande av barns utveckling"? Det som inte går att undersöka/mäta ska man heller inte framhålla. I annat fall kan vi lika gärna syssla med vidskepelse.
RaderaTvå saker.
Radera1. Du skriver att "Björklund pratar ju om PISA, om nationella prov, den typen av mätning. Inte av förståelse…"
Det finns nationella prov som mäter förståelse. Du beskriver en motsättning som endera är sann endast för vissa ämnen eller inte alls.
2. Du skriver:
"[Bertil] har också dragit många exempel där han har påpekat att subjektivt tyckande (intervjubaserat) oavsett från antalet personer, inte kan skapa vetenskapliga teorier. Han ställer sig väldigt tveksam till att man kan forska vetenskapligt inom det pedagogiska (didaktiska) området. Vad är det då skolan får syssla med?
Det här borde väl Bertil själv svara på, men jag tvivlar på att han anser att man inte kan forska vetenskapligt inom pedagogik och didaktik. Däremot kan man hävda att det forskningsparadigm som verkar rådande där inte har stora möjligheter att producera hållbara och användbara vetenskapliga resultat. Det finns dock ett flertal andra vetenskapliga metoder som skulle kunna användas i betydligt större omfattning och med bättre hopp om goda resultat.
Svirre, för det första får du gärna respektera min åsikt och inte kalla den för snömos. Det är väl för det första oerhört odemokratiskt, eller?
RaderaJag förstår att du inte har mött särskilt många som för dig kan förklara dessa samband eller hur de arbetar och att du har fått ett intryck av att det inte har något struktur. Jag antar att du också tillhör de som tagit till sig av den sk."flum-diskursen" (vilka Bertil också har tillhört).Detta är också en intressant diskurs där man genom att håna avskriver en idé som man inte förstår istället för att bli nyfiken. Prata om att vara i demokratiska samanhang....
Att förstå (få tillgång att öva sig i) demokratiska samanhang kan vara att t.ex. få uttrycka hur man tänker och att andra (vuxna, barn) lyssnar på det, att inte en person (den vuxne, ett anant barn) sitter inne med "sanningen" och ska överföra den på barnet/eleven, att få höra hur olika barn tänker om samma sak och dela sina erfarenheter, att gemensamt undersöka sina teorier utifrån sin förståelse, att ta gemensamma beslut, att få ta ansvar för konsekvenser (t.ex. när jag lämnar en aktivitet få förklara för de andra i gruppen varför jag lämnar) att få förståelse att ens handlingar påverkar gruppen.
Jag behöver ju förklara för dig hur vi tänker när vi arbetar projektbaserat. Bertil har läst massa om detta på min blogg så han är insatt.
Jag förstår av ditt uttalande att du är intresserad av struktur. Det finns struktur. Den ser ut som följer. Observation-dokumentation-reflektion-projektplan-inspiration-observation, metoden är cirkulär.
Du får läsa mer om detta på min blogg. Jag ska snart (när jag kommer hem från semestern) skriva ett inlägg om generativa frågor som du kanske skulle finna intressant dvs om du är intressserad.
Det finns också en struktur (ett demokratiskt sammanhang) i hur dagen är organiserad men samling på morgonen där man strukturerar upp dagen. Lärarna har en struktur som de har arbetat fram utifrån sin erfaranhet av hur barnen arbetar och vad de vill att barnen hamnar i för sammanhang och sedan bestämmer man tillsammans utfirån dagens erbjudanden vilka barn som ska göra vad. Varje barn får också en uppgift att ta ansvar för i alla de omkringliggande sakerna som man måste göra som att plocka iordning efter aktiviteterna, duka till maten, slänga sopor eller vad de nu kan vara. Här har alla sin uppgift och på så sätt tar de tillsammans ansvar för sin förskola. Efter varje grupps arbete så tänker man tillsammans om vad som hände.Före lunch samlas man igen för att delge varandra vad man har gjort i de olika grupperna. Detta tror jag gör att man som barn/elev hamnar i sammanhang där man får ta ansvar för sig själv, för gruppen, få delge sina tankar, bli lyssnad på och lyssna själv o.s.v. Detta är en oerhört viktig del av att fostra demokratiska medborgare (som också är vårt uppdrag). Kalla det flum om du vill, jag ser det inte så.
Det jag tror händer när vi individualiserar in absurdum är att vi just hamnar i det som Bertil beskriver som inlärd hjälplöshet. Vi förstår inte sambandet. Vi förstår inte vårt förhållande till andra vi förstår inte kontexten vi är i. Att utbilda är att skapa demokrati, att göra alla delaktiga, att inte undanhålla utan att dela.
Niklas, vilka metoder tänker du generar i saker som kan vara generella för allt lärande?
Din avslutande mening är svårtolkad, men först av allt behöver inte en metod generera saker som är generella för ALLT lärande. Det räcker gott om metoder medger viss, om än begränsad, generaliserbarhet. För det andra är bristen på generaliserbarhet inte den enda invändningen. Det handlar också om krav på stringens, repeterbarhet, validitet, reliabilitet, osv. Varför ska vi acceptera en lägre tillförlitlighet hos forskning för skolväsendet än för exempelvis sjukvården?
RaderaFör övrigt tror jag du har en väldigt personlig tolkning av begreppet demokrati, som inte har stöd i styrdokumenten.
Svirre du skriver- "Det som inte går att undersöka/mäta ska man heller inte framhålla. I annat fall kan vi lika gärna syssla med vidskepelse." Då kan vi ju inte heller göra något åt det som Bertil beskriver som inlärd hjälplöshet eftersom det inte går att mäta hur man tar ansvar. Och vad går att mäta igentligen? Det är precis detta som är min poäng. Vi kan inte tro att vi i utbildningen bara ska syssla med saker som går att mäta. Då har vi ingenting kvar och vårt samhälle kommer bara ännu mer åt fanders än vad det redan håller på att göra....Demokratin kommer fallera eftersom man inte förstår systemet.
RaderaNilkas hur menar du?
Radera"Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt ska delta i samhällslivet."
"Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs."
"En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö."
"Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra
ska stödjas."
"Förskolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Varje barn ska ges möjlighet att bilda sig egna uppfattningar och göra val utifrån de egna förutsättningarna. Delaktighet och tilltro till den egna förmågan
ska på så vis grundläggas och växa."
Intressant Niklas, hur tokar du det?
Linda, de styckena du citerar är dessvärre så pass otydliga att du från dem inte kan härleda det du skrivit längre upp.
RaderaLInda skrev: "Då kan vi ju inte heller göra något åt det som Bertil beskriver som inlärd hjälplöshet eftersom det inte går att mäta hur man tar ansvar."
RaderaVad har du för grund att påstå att det inte går att mäta hur man tar ansvar? OM det inte går att mäta, hur kan du då veta om det du gör får någon som helst positiv effekt?
Linda skrev:
"Och vad går att mäta igentligen? Det är precis detta som är min poäng. Vi kan inte tro att vi i utbildningen bara ska syssla med saker som går att mäta. Då har vi ingenting kvar…"
Hur vet du att inget finns kvar?
Linda skrev:
"…och vårt samhälle kommer bara ännu mer åt fanders än vad det redan håller på att göra....Demokratin kommer fallera eftersom man inte förstår systemet."
Vem sitter på den förståelsen idag? Har någon gjort det?
De styckena har jag kopierat ur läroplanen för förskolan du hittar den här.
Raderahttp://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2442
Jag menar Niklas, att vi måste fundera tillsammans kring vad detta innebär. Det finns stora och fina ord i våra läroplaner men vad betyder de för oss. Du menar alltså att du inte kan se något samband? Intressant....
Niklas, nu kallar mitt liv och jag måste åka iväg och köpa en väska till min son :) Jag fortsäter gärna dessa reflektioner med dig så fort jag kommer hem från min semester. Vi kan träffas här igen då. Detta är en grundläggande diskussion som förs alltför sällan.
RaderaHär kan du läsa mer om vårt arbete som ständigt är i rörelse. Kommentera gärna!!
www.pedagogikframtid.blogspot.com
Ha en glad Påsk!
Linda, för att förtydliga vill jag säga att jag menade att det inte finns något entydigt samband mellan dina ståndpunkter och styrdokumenten.
RaderaHa en trevlig semester!
Den inlärda hjälplösheten drabbar (leta efter ironin här) de flesta i Sverige och andra nanny-states. Vem skrev om trygghetsnarkomanernas land? Där finns svaret.
SvaraRaderatråkmagistern
Hej hopp Linda Linder! Det var jag som var "anonym" ovan. Vill bara förtydliga att jag alls inte är lärare, så behöver du inte gå omkring i tron att du har så elaka kollegor.
SvaraRaderaJag har (kanske för att jag inte är lärare) svårt att hänga med i alla vindlande teorier. Så mycket har jag i alla fall förstått som att det verkar finnas någon slags motsats hos vissa (hos dig?) när det gäller att förmedla kunskap och att stå för ett demokratiskt och sammanhangsinriktat lärande. Jag anser att lärare i väldigt många fall kan förmedla kunskap och att en relativism i form av att alla teorier är lika goda inte leder någon vart. Lärare kan lära ut hur ord stavas, lärare kan lära ut hur en andragradsekvation löses, lärare kan lära ut hur matspjälkningen fungerar eller varför lampan lyser. Däremot kan lärare förstås inte lära ut att vänsterpartiet har rätt och moderaterna har fel eller att kristendomen har rätt och islam har fel. Här har läraren ett ansvar att lära eleverna att reflektera, fundera över värderingarna, diskutera och debattera och respektera olika människors värderingar. Så tycker jag - som "icke-lärare"!
Tänk Anonym att vi inte tycker så olika ändå, och att vi kan mötas i det :) Tack för din reflektion!
SvaraRaderaJag instämmer helt med "Anonym".
RaderaOch vad jag inte kan begripa är den misstänksamhet många pedagoger riktar mot begreppet "kunskap". Detsamma gäller "mätning". Jag undrar om lärarutbildningen präglas av sådan misstänksamhet... Var annars har en sådan inställning kommit ifrån? Varför bibringas inte en förståelse av vad vetenskaplighet och utvärdering egentligen kräver?
Tack Linda för att du konkretiserade vad träning i "demokrati" kan innebära! (För övrigt var det inte dina åsikter jag menade tangerar snömos utan ditt luddiga sätt att skriva om dem...) Men du refererar då till förskoleverksamhet, medan diskussionen började med skolan.
Du skrev ju till exempel i början:
"Inlärd hjälplöshet är det jag finner att skolan ger eleverna med idag...bara en massa "kunskap" i ett samanhang som inte är på riktigt...."
Alltså, med sådana svepande påståenden är det väl inte så konstigt att man undrar? Och om man ska utveckla demokrati krävs verkligen medborgare med kunskaper. Hur ska man annars kunna debattera och vara delaktig?
Glad påsk!
Jo Svirre!
RaderaVi gör allt för att skapa misstänksamhet och våra mål är att studenten inte skall lära sig någonting. Vi har tagit det här jobbet för att jävlas och se till att de inte skall klara jobbet.
Självklart vet vi ingenting om vetenskaplighet - vi är totalt förledda av de professorer som har undervisat oss och universitetet som har examinerat våra doktorsavhandlingar.
;-)
Hur vore det om man en gång för alla kunde förstå att vi inte är skolans eller lärarnas fiender, lika lite som skolans lärare inte är elevernas fiender.
Aha! Äntligen kommer sanningen fram! Min misstanke om lärarutbildningens/pedagogers misstänksamhet mot "kunskap" verkar bekräftad! Många pedagoger verkar ägna sig åt oartikulerat fluff-fluff och pekar finger åt Björklund utan att förklara vad som är så fruktansvärt med "kunskap"...
RaderaAbsolut Zvirre ..
RaderaJag har spenderat 10 år att skaffa mig en lärarutbildning och doktorandexamen, bara för att få den möjligheten. Det har varit min livsuppgift!
;-)
Det blev ingen väska :( Fanns inga. Det var tydligen inte säsong för att resa, enligt expediten...helt fel ute att åka till Spaninen nu tydligen....
SvaraRaderaJag är ledsen över att jag skriver "skolan" när det jag egentligen menar är Jan Björklunds (och en hel del lärares) syn på hur utbildning borde gå tillbaka till katerundervisning, diciplin (i formen av att här bestämmer jag och du gör som jag säger). Jag finner den populistiska utbildningsdebatten så oerhört likriktad och snäv, vilket jag vet att många lärare med mig gör.
Jag tar också ställning när jag tänker att motivation och förståelse för att lärade är positivt och värdefullt behöver föregå "kunskap" (förstå vad jag menar när jag skriver så) för att kunskapen ska upplevas som meningsfull.
Jag vill inte stryka något ur utbildningen jag vill hellre tänka "både och" istället för "antingen eller".
Glad Påsk till dig med!
Jag tror du ger en nidbild av Björklund och katederundervisning.
RaderaNär jag undervisar mina elever ingår katederundervisning som en del. Med det menar jag att jag håller till exempel en genomgång som förklarar hur produkter av funktioner deriveras. Då beskriver jag hur man härleder den metoden, ger något exempel på hur den tillämpas och även exempel på problem som inte kan lösas utan den metoden. Vad är felet med det?
I vilka sammanhang har Björklund hävdat något i stil med "här bestämmer jag och du gör som jag säger"?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaNu tar vi påskpaus från denna livliga diskussion!
SvaraRaderaGLAD PÅSK