Smultron och skolor här och där

 

Om man hittar några smultron på sitt lantställe i Småland så är det ju trevligt. Några av smultronen har också lustiga utseenden. Vi kanske fotografer vårt smultronställe och skriver något lyriskt på vår blogg om smultron och lärande. Men vad vet vi då om smultronställen i hela Sverige? Vi kan ju gissa att de är lika vanliga som på lantstället och att smultronen smaker likadant och ser likadana ut som på vårt lantställe. Men vi har ingen kunskap om det.

Vi kan ju också intervjua tjugo (i bästa fall) människor i Sävsjö om deras syn på skolans verksamhet och få fram intressanta åsikter som vi kan skriva en liten artikel om. Men vad vet vi då om vad svenskar i allmänhet anser om skolan? Inte mycket, och någon eller några i Sävsjö kanske har mycket avvikande åsikter.  Sävsjöbornas svar presenteras i form av lösryckta citat i artikeln för att belysa helheten. Forskaren väljer fritt bland intervjusvaren och läsaren vet inte vilka svar som inte kommit med.

En stor del av de uppsatser och avhandlingar som produceras vid svenska högskolor och universitet plockar så att säga smultron i Sävsjö och resultaten av intervjuundersökningarna

presenteras utförligt men med av forskaren utvalda citat. Forskaren har själv valt ut frågorna som ställs, sammanställer svaren, väljer citat, kategoriserar dem och skriver den vetenskapliga rapporten. I rapporterna tas sällan eller aldrig upp det metodvidriga i att samma individ är med under hela forskningsprocessen. Inte heller problematiseras pålitligheten i själva intervjusvaren. Vi vet att människors handlingar i hög utsträckning styrs av omedvetna processer och överväganden (inte Freuds omedvetna!). Risken är alltså mycket stor att människor antingen svarar på intervjufrågorna med svar som de antar förväntas av dem och att de dessutom inte har självkännedom nog att veta vad som styr dem i många situationer.

Smultronen i Sävsjö kan knappast vara representativa för Sverige smultron. Vi vet i alla fall inte om så är fallet där vi går och plockar på småländska höglandet. Likadant är det med intervjuerna i Sävsjö.

Detta är en mycket allvarlig kritik som de kvalitativa forskarna borde ta till sig i stället för att undvika att svara eller börja tala om annat när deras forskningsinsatser kritiseras. Så sker faktiskt nu.

Smultronen i Sävsjö är goda men det finns mycket smultron i Sverige.

Det omedvetna lärandet

 

En hel del studier inom skolforskningen  bygger på att människor på ett korrekt sätt kan återberätta sitt tänkande, sina beslutsvägar och sina upplevelser. I intervjuundersökningar där människors representationer (eller uppfattningar) av olika fenomen ska belysas tas ofta de svar man får fram som precisa återgivningar av inre skeenden. Denna inställning till människors informationsbearbetning är egentligen mycket naiv. Med tanke på den mängd information vi ständigt bombarderas med  kan vi människor knappast klara oss utan att omedvetna processer hanterar våra reaktioner och handlingar i omvärlden. Detta kognitiva omedvetna är inte detsamma som Freuds gamla omedvetna utan ett mer kognitionsinriktat omedvetet som silar information beroende på tidigare erfarenheter, förförståelser eller fördomar.

Hermeneutisk forskning bryr sig inte alls om sådana omedvetna processer och den kvalitativa forskaren tycker oftast därför att om det som intervjupersonerna säger verkar rimligt så är utsagorna också i någon mening ”sanna”. Sanningen kan dock lika väl vara att både intervjupersoner och forskare delar sin förförståelse om det undersökta fenomenet.  I någon mening har hermeneutikern då förskrivit sig till något slags behavioristisk modell där man bara litar på sådant som man kan se och höra  och bortser från inre kognitiva processer.

Den skolforskning vi ska ha kan inte bygga på modeller som inte tar i beaktande hur människor fungerar. Det kognitivt omedvetna, vars existens är övertygande bevisad sedan decennier, måste inrangeras i skolforskarens tankevärld. De pedagogiska modeller som dominerar forskningen måste släppa in lite psykologisk kunskap för att på ett fullödigt sätt kunna kasta ljus över lärandeprocesserna.

Det är märkligt att debattera med pedagoger som helt negligerar de kognitiva fynd som har med lärandet att göra. En hel del lärande försiggår ju på ett omedvetet plan; ett exempel på det är  språkinlärning. Språkets regler styr på ett omedvetet plan vår språkanvändning. Be någon berätta om principerna för bildandet av imperativ i svenska språket.  Få kan göra det, men alla kan tillämpa dem. Så förhåller det sig också med många andra aspekter av människors liv.