-->
Friends är en organisation som bekämpar mobbning. Man gör
det med hjälp av insatser i skolorna och genom information genom olika
medier. Friends har ett s.k. 90-konto, som är ett kontrollerat pluskonto.
Friends har cirka fyrtio anställda och leds av en verksamhetschef (ibland
kallad generalsekreterare) som heter Lars Arrhenius, som förut varit Barn- och
elevombud hos Skolverket. Han har en månadslön på 45 000 i månaden.
Styrelseordföranden heter Sara Damber (hon tog 1997 initiativet till Friends
efter en mobbningsincident) och hon avlönas med 10 000 kronor i månaden. Övriga
styrelseledamöter är tryggt förankrade i näringslivet: entreprenörerna Peter
Settman, Helena Anderberg och Jan Wifstrand samt företagsledaren Peter
Wallenberg jr. Dessa ledamöter är oavlönade.
Det totala insamlade beloppet var år 2011 ca 22,5 miljoner kronor. De totala
lönekostnaderna för Friends personal uppgick till 14,8 miljoner kronor. Detta
innebär att lönerna uppgick till 66 % av de insamlade beloppen. Av de insamlade
medlem kommer endast drygt två miljoner från allmänheten. Det övriga utgörs av
gåvor, bidrag och sponsring från företag som t.ex. Svenska Postkodlotteriet
(4,4 miljoner) och Swedbank (2,1 miljoner). Dessutom har Allmänna Arvsfonden
bidragit med 1,1 miljonor kronor för år 2011.
Friends arbetar huvudsakligen ute i skolorna och
organisationen menar att den med femton års erfarenhet och kunskap vet att det
går att göra något åt mobbning. Deras uttalade mål är att få stopp på
mobbningen. Vad gör då Friends ute i skolan och samhället? Jo, de arbetar för att elever ska känna
ökad trygghet i skolan och deras utbildningar är, enligt dem själva, förankrade
i aktuell forskning om kränkningar, diskriminering, skolstrukturer, normer, grupprocesser
och mobbning. Deras utbildning riktar sig mot både elever och föräldrar.
Friends tror alltså på upplysning och information. När Skolverket för något år
sedan granskade mobbningsprogram fick Friends kritik för sina
kamratstödjarprogram, som ansågs snarare kunde bidra till mobbning.
Det är alltså en ganska stor organisation som Friends byggt
upp på femton år. När man granskar deras egna siffror över förekomsten av
mobbning uppkommer automatiskt vissa frågor. Begreppet mobbning vävs in med
andra benämningar som elaka ord, miner, gester, suckar och blickar. I
statistiken blir detta att 7-8 % av alla elever blivit kränkta, mobbade, råkat
ut för hot eller ryktesspridning. I statistiken är det inte alltid uppenbart
vad man talar om. Mobbning definieras som att bli kränkt mer än en gång. 14 % av
eleverna i åk 3-6 har blivit mobbade under det senaste året, 8 % av dem i åk
6-9. Bland termer som anges som besläktade med mobbning och kränkning finns
trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. För den ovane läsaren
kan allt detta bli förvirrande då begreppet mobbning ibland får täcka alla
dessa former av icke önskvärt beteenden, ibland inte. Man får bara hoppas att
denna förvirring inte är avsiktlig.
Det må låta cyniskt, men egenintresset talar även i ideella
organisationer. Det kan sägas ligga i Friends-organisationens intresse att
mobbning o. dyl. inte helt försvinner utan vidmakthålls på en lämplig nivå. Nu
invänder kanske läsaren att Friends ju gör en samhällsnyttig insats. Jag skulle
vilja hävda att den insats de gör är mycket vällovlig i ett avseende. De har
skapat jobb för ett fyrtiotal människor. Men arbetet ute i skolorna mot
mobbning? Ja, där är det svårare att veta hur effektivt arbetet är.
Information, som är det som Friends främst arbetar med, är
en ytterst tveksam metod att få människor att ändra inställning eller attityd
till mobbning. För det första så tas i första hand mobbning främst tacksamt
emot av individer som redan tror på budskapet Är vi emot ett budskap eller
likgiltiga så lyssnar vi inte. Information i skolorna emot mobbning kan också
få den inom psykologin kända men för de flesta tämligen okända effekten att
mobbningen ökar. Detta beror på att vi människor egentligen är ganska enkelt
funtade på många sätt. Det vi ofta hör och ser kommer att finnas ”överst i
huvudet” på oss när vi betraktar och agerar mot omvärlden. Och om då
mobbningsbegreppet är aktuellt för oss tenderar vi att se skeenden omkring oss
genom mobbningsglasögon och därmed ökar risken för mobbning. Det finns andra
psykologiska mekanismer som arbetar i samma riktning.
Friends Arena i Solna har fått Swedbank att betala för benämningen
på arenan. Hur viktigt är det för Friends att göra sitt engelska namn känd för
en svensk allmänhet? Bidrar namnet till att människor börjar mobba mindre?
Kommer insamlingen från privatpersoner att öka utöver de två miljoner som nu
kommer in per år?
Frågan är: Lönar sig Friends, annat än möjligen som alibi
för företag och i någon mån vissa privatpersoner?