KVALITET I FÖRSKOLAN - VAD ÄR DET?

 Reviderad version

Forskarkollegerna Gillian Croad och Sarah Farquhar gick för ett antal år sedan igenom ett stort forskningsprojekt (The Competent Child Project) på Nya Zealand, vars resultat hade påverkat regeringens förskolepolitik under lång tid. Det forskarna då fann att forskningen var behäftad med en rad allvarliga fel. Det var t.ex. betydligt färre barn än det uppgivna antalet som hade deltagit och dessutom var de i fel åldrar. Samband mellan variabler hade uppenbarligen valts ut för att ge det mest passande resultatet. På flera olika sätt lyckades forskarna till sist få gehör för sin kritik av studien. Kvaliteten på forskningen var således urusel.

Speciellt Farquhar är noga med ordens definition, som varje god forskare, och när hon i ett annat sammanhang diskuterar begreppet kvalitet skriver hon:

”Quality is an over-used word and it has been argued here that it is not a particularly helpful word…… It has been suggested that in being more specific we need to introduce more precise terminology focused on what we actually mean and are interested in”.

Hur menar då Farquhar att ordet kvalitet har använts? Det är för det första klart att begreppet har många olika betydelser. Huvuddelen av forskningen anser inte att föräldrar kan avgöra förskolors kvalitet och dessa har också svårt att få gehör för andra åsikter. För det andra är den ledande forskningen skriven på ett sådant sätt att gemene man inte förstår den så väl. För det tredje så verkar forskarna oftast stödja de riktlinjer som samhället har lagt ut. Generellt sätt har alltså forskningen varit i linje med den aktuella politiska agendan i stället för att komma med nya friska idéer. Ofta tar forskarna inte hänsyn till sina forskningsresultat utan går bortom dem och föreslår bättre bemanning eller mer driftsmedel för att höja kvaliteten.

Den dominerande synen på kvalitet har att göra med hur konsekvenserna för barnen är. Detta görs dock ofta i termer av kvantitativa mått som kvoten barn/vuxna, gruppstorlekar och personalens utbildningsnivå. Detta synsätt har då fokuserat på frågor om personaltäthet i stället för på motivationen hos personalen. På detta sätt kommer pengar och kvalitet att ses som nära förknippade.

Ett annat synsätt på kvalitet är det postmodernistiska (t.ex. Dahlberg, Moss och Pence) som lägger tonvikt på pedagogisk dokumentation och ett processtänkande i stället för på hur det går för barnen.. Här betonas en förståelse för vad som pågår i förskolans verksamhet som viktig för kvaliteten.

Min favoritforskare inom området, Sarah Farquhar, menar att ord som kvalitet ska man använda när det är ordentligt definierat. Detta gäller självfallet andra begrepp också.