På marknaden finns goda varor, mindre goda varor och dåliga varor. När varor marknadsförs vet man naturligtvis inte vilka som är bra och vilka som är dåliga. Priserna varierar ofta mycket mellan varor i samma grupp och det är också svårt att veta vad som är ett rimligt pris för en viss vara. För att försvåra för kunden att få en överblick över en viss marknad kan man göra som läkemedelsföretaget Glaxosmithkline som säljer två olika nässprayer med identiskt samma innehåll för helt olika priser. Båda innehåller det verksamma medlet oximetazolin, men med samma volym och samma styrka så kostar NASIN 30,50 kronor och NEZERIL 40 kronor, dvs. nära nog 32 procent högre pris för det senare. Varför gör man så? En inte helt omöjlig tanke är att man då fångar in både de prismedvetna kunderna och de som tror att inköpspriset säger något om kvalitet på produkter. Man kan heller inte göra sig fri från misstanken att det är NEZERIL man främst gör reklam för och därmed lockar med, medan NASIN smygs in för den mer prisuppmärksamma kunden.
Jag tänkte ta upp etiska aspekter på marknadsföring i några blogginlägg, varav detta är det första.
