Ofta tas problem med etik och moral upp till diskussion, även i skoldebatten. Vi har här en
mängd olika principer för moraliskt handlande från "ändamålet helgar
medlen" till "allt vad I viljen att människorna skola göra Eder....".
Från början emanerar orden etik och moral från ord som kännetecknar tings normala tillstånd. Mores betyder ju ungefär sedvänjor. Etik är egentligen läran om moraliskt handlande och ligger alltså högre upp i hierarkin av begrepp. Faran med moraliserande är att ju att detta blandas samman med (till synes) rationella argument, som när politiker talar om orättvisa. Det finns nämligen åtminstone tre typer av rättvisa; att alla får lika belöning för sitt arbete, att de som arbetat mest får mest belöning och att var och en som arbetat får just sina behov tillfredsställda. Om allt detta kan man diskutera sig blå under åberopandet av moraliska principer. Skolans värdegrund är ett desperat försök att få på pränt principer som möjligen alla är överens om under vissa bestämda omständigheter.
Jag har själv sökt studera människors värderingar bland mina studenter i centrala moralfrågor och då funnit en mycket stor spridning i ståndpunkter. Vår konsensus i moralfrågor är till stor del en synvilla eller önskedröm eller en fråga om just omständigheter. Eller snarare om brist på omständigheter; moraliska värderingar uttalas nämligen oftast säkrast och med stor av emfas utan anförande av några illustrativa exempel. Det blir enklare så. Värdegrunden vi bygger på är ihålig.
Från början emanerar orden etik och moral från ord som kännetecknar tings normala tillstånd. Mores betyder ju ungefär sedvänjor. Etik är egentligen läran om moraliskt handlande och ligger alltså högre upp i hierarkin av begrepp. Faran med moraliserande är att ju att detta blandas samman med (till synes) rationella argument, som när politiker talar om orättvisa. Det finns nämligen åtminstone tre typer av rättvisa; att alla får lika belöning för sitt arbete, att de som arbetat mest får mest belöning och att var och en som arbetat får just sina behov tillfredsställda. Om allt detta kan man diskutera sig blå under åberopandet av moraliska principer. Skolans värdegrund är ett desperat försök att få på pränt principer som möjligen alla är överens om under vissa bestämda omständigheter.
Jag har själv sökt studera människors värderingar bland mina studenter i centrala moralfrågor och då funnit en mycket stor spridning i ståndpunkter. Vår konsensus i moralfrågor är till stor del en synvilla eller önskedröm eller en fråga om just omständigheter. Eller snarare om brist på omständigheter; moraliska värderingar uttalas nämligen oftast säkrast och med stor av emfas utan anförande av några illustrativa exempel. Det blir enklare så. Värdegrunden vi bygger på är ihålig.