Kan lärare sätta betyg?

-->

I Dagens Nyheter (4 april 2013)  diskuteras betygssättning och betygssystem. Det framförs åsikter om att betyg aldrig kan bli objektiva utan är subjektiva bedömningar. Statistik från mängder av gymnasier i landet presenteras och man häpnar, minst sagt. På naturvetenskapliga program har 49 % av eleverna fått MVG med den tregradiga skalan och med den nya femgradiga har nära en fjärdedel (24 %) fått A. Detta är förbluffande och man undrar hur betygsättande lärare tänker. Om man nu har en differentierad skala så ska ju den användas. Man kan liksom inte hävda att med fem godkända skalsteg så har hälften det högsta betyget.

Lärarna efterlyser fortbildning i hur man sätter betyg enligt den nya skalan. Det jag efterlyser är en skvätt sunt förnuft. Man kan helt enkelt inte börja utnyttja de högsta skalstegen på ovanstående sätt. Då har vi bäddat för en betygsinflation utan dess like där betyget C snart (?) kommer att bli upplevt som underkänt. Kan det vara flathet eller feghet som gör att lärare lägger sig så högt upp när de ska bedöma elever? Vågar man inte skilja elever åt med olika betyg bara för att man tidigare var van att klumpa ihop hälften med MVG, som i exemplet ovan. För okunnighet kan det väl inte vara...?

Formativt eller summativt?

Det diskuteras mycket om bedömning och betygssättning i skolan nu. Betyg från åk 6 och en ny betygsskala har intensifierat debatten. Mycket ofta betraktas bedömningar av elevers prestationer antingen som formativa eller summativa. Formativa är bedömningar som görs under resans gång för att kunna förändra undervisningen och lektionsupplägg  medan summativa bedömningar sker med hjälp av slutbetyg eller nationella prov. Man kan självklart se dem som kompletterande varandra, men särskilt progressiva lärare betonar ofta vikten av formativa bedömningar eftersom de anses mer givande ur både elev- och lärandesynpunkt. De summativa bedömningarna anses däremot ofta då som ett oåterkalleligt avgörande beslut om elevers förmågor.

En forskare, David Hopkins (1989), fann likheter mellan formativ bedömning och en kocks avsmakande av maten före serveringen, medan gästens grad av uppskattning vore att likna vid

summativ bedömning.  Kocken är ju en  del av matlagningsprocessen och hens omdöme är självklart inriktad på att förbättra maten och göra gästerna nöjda. Gästens uppskattning är en slags slutbedömning. Vad är syftet med utvärderingen? Att göra kocken bättre på att laga mat eller att gästen ska bli nöjd? Vilken bedömning är viktigast? Vems bedömning är mest objektiv?