Lärarförbundets ordförande analyserar
I dagens Aftonbladet (23/8, -12) gör Eva-Lis Sirén en analys
som i sin mångtydighet saknar få motstycken. Hon hävdar att elevers kunskaper
är direkt relaterade till lärarnas lönenivåer och hänvisar till internationella
kunskapsundersökningar. Samtidigt menar hon att dessa studier visar att svenska
lärare utgör ett slags undantag från denna princip, eftersom dessa producerar
elever med så bra resultat så att detta motsvarar en 10 000 kronor högre lön i
månaden än den nuvarande. Men, fortsätter Sirén sin analys, om lärarlönerna
ökar ytterligare skulle för yrket fler väl lämpade personer välja att påbörja
sin lärarutbildning. Slutsatsen måste då rimligen bli att en del studenter, som
i dag väljer lärarbanan, är mindre lämpade för yrket, men trots detta har 10 000 kronor
för lite eftersom deras elever presterar så bra.
Och sedan så säger man att facket inte gör något för sina
medlemmar.
Bertil: Har du någon länk? Skulle gärna vilja läsa artikeln. Fredrik
SvaraRaderaSorry! Nu är den inlagd.
SvaraRaderaTack Bertil.
RaderaFullt rimlig hypotes att de skolsystem som kan rekrytera
SvaraRaderalärare bland de bästa studenterna är mer framgångsrika än
de som inte kan det. Har för mig att McKinseyrapporten
verifierade detta. Också sannolikt att den svenska skolan
fortfarande drar nytta av äldre lärare med högre kognitiv
förmåga än yngre, som kommer från lägre skikt om man
räknar utifrån studentbetyg. Ett privat företag med högt
förädlingsvärde i sina produkter skulle
aldrig konsekvent anställa folk med allt lägre allmän
kompetens.
Bertil,
SvaraRaderajag har svårt att se något märkligt i Siréns artikel. Jag skulle kunnat hålla med dig om återkopplingarna i systemet varit mycket snabba, men så är knappast fallet här.
Följande samband framstår som plausibla: Goda löner gör det lättare att rekrytera kvalificerade personer till läraryrket. I dagens skola arbetar alltjämt ett betydande antal som valt att utbilda sig till lärare för flera decennier sedan. Vid den tidpunkten var lärarlönerna konkurrenskraftiga. Gradvis har lönerna sjunkit, vilket möjligen främst drabbat rekryteringen av Ma/NO-lärare, där det finns gott om mer välbetalda alternativ. Eftersom det tar runt 5 år att utbilda sig till lärare har vi en första eftersläpning. Därtill dröjer det ytterligare ett antal år innan de nyutbildade hunnit bli en stor del av yrkeskåren.
Jag vill framhålla att jag inte har någon solid grund att uttala mig om relativa skickligheten hos lärare i olika åldrar, men det jag beskriver ovan är i alla fall fullt möjligt och därmed har jag svårt att se något ologiskt i Siréns artikel. Möjligen kan resonemangen vila på falska premisser, men den interna logiken brister inte på något för mig uppenbart sätt.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaLärarlönen är ett av flera incitament som ger upphov till att några eller flera individer (potentiella lärare) bestämmer sig för att utbilda sig till en specifik lärarbefattning. För en del är löneförmåner avgörande, vad gäller sitt yrkesval, medan för andra är lönen mindre väsentlig under förutsättning att det valda yrket uppfyller vissa elementära kriterier. De villkoren är ofta förknippade med den egentliga existenskvalitet som är:
SvaraRadera• En marknadsmässig lön som man kan ”leva” på
• En anständig, stimulerande och kreativ arbetsmiljö
• Tydliga och helst meritokratiska vägar på utvecklingsmöjligheter inom yrket
• Yrkesstolthet på basis av samhällsnyttiga insatser och betydelsen för ungdomarnas kunskap och fostran
• Lust som grundas på att man ”gör” det man trivs mest med (och det man tror man är bäst på…) och det man betraktar som överordnat de ekonomiska incitament.
För de som har bra insyn i skolväsendet är det mindre svårt att inse att de adekvata kriterier för ett yrkesval som lärare inte uppfylls. Detta i sin tur innebär att skolan går miste om både de potentiellt ”duktiga” opportunister och de ”brinnande” idealister.
Att finna signifikanta korrelationer mellan ekonomiska incitament och undervisningskvalitet är inte en utesluten hypotes, men då ska man kunna precisera vad man avser med kunskapsresultat och vilket metodologiskt redskap man använder för att komma fram till denna slutsats. Daniel Petterssons avhandling om ”Internationell Kunskapsbedömning som inslag i nationell styrning av skolan” kan ge oss en bra inblick i denna aspekt. Dessvärre blir korrelationen lön -kunskapsresultat alldeles för mager, förenklade och ensidig om syftet är att förklara orsaken bakom den stegvis försämrade kunskapsresultatet de senaste 20 åren.
Siréns avsikt är god (trots den retroaktiva verkan), men argumentet överlever ej en logisk koherent granskning där flera yrkesupprätthållande premisser ska inkluderas. Däremot inte sagt att en markant löneförhöjning inte behövs både för de befintliga lärare och för de blivande. Med utgångspunkt i denna fullständiga lönestagnation som har pågått länge faller det sig logiskt att undra hur facket kunde tillåta (under alla dessa år) att ett sådant fenomen uppstått överhuvudtaget…
I övrigt är det inte alls paradoxalt att somliga individer kan gynnas alternativt missgynnas på grund av kollektiva avtal beroende på sina individuella kompetenser.
konstantin meleounis
Välskriven med en utförligare hantering av de tre motivationsfaktorerna syfte, autonomi och att behärska kunskapen som jag ofta använder.
RaderaDu förklarar att det går att genomföra en argumentation av det slag som E-l Siren gör men punkterar samtidigt elegant alla som helst möjligheter att genomföra detta för en oerhört heterogen grupp som lärare.
Kanhända är det bra att ge de flesta lärare 10000 mer men det blir alldeles solklart att det inte går att hitta argument för mer än en liten andel lärare i taget.
SvaraRaderaSvaret är enkelt: 1) en lärarstrejk är ekonomiskt gynnsam
för arbetsgivaren. Förlusterna bärs uteslutande av eleverna
och av avnämarna högre upp i systemet som åläggs åtgärda /
bortse från skadorna. 2) Kvalitetsnedgången kommer inte akut.
Utan smygande, när lönerna hålls tillbaka. Nu är nedgången
verifierad, men utan internationella tester hade många
fortfarande varit i förnekelsestadiet.
.
Jag är ju rent ut sagt negativ till 10000 mer åt alla. Det går inte att hitta några rimliga argument för det kravet.
SvaraRaderaDu vet ju sedan länge att jag tycker att lärare är en eftersatt grupp som hamnat i strykklass men jag tycker det är totalt orimligt att trots att uppdragen skiljer sig dramatiskt åt ska det vara exakt lika för alla. Uppdragen för den som ska förbereda för läkarutbildningen och den som ska ha liten grupp i mellanstadiet har nästan inga likheter men ändå så drivs någon slags jämlikhetstes. Mitt i ett samhälle med stora differentieringar mellan olika yrken så får de inte skilja ens 100 lappar mellan skilda läraruppdrag. Företrädare som Eva-lis kommer aldrig ha några hållbara argument, det finns inga argument som kan gälla alla.
Vadå - det får inte skilja 100 spänn? I min kommun kan lärare med lika lång erfarenhet tjäna 23000 eller 30000. Även om man höjer upp nivån med 3000 spänn (10000 är nog orealistiskt) kvarstår löneskillnader och ska så göra.
SvaraRaderaKatrin
Ja, den enda del som tillåts skilja är de icke-formella skillnaderna och i och för sig är inte 7000 något stort lönespann men ändå mycket mer än de skillnader som kan finnas mellan lärare med olika uppdrag och utbildnng. En och annan kan tycka att det låter bra med löneskillnader beroende på "prestationer" istället för formella skillnader beroende på uppdragets svårighetsgrad men när lönesättande chefs uppföljning haltar så kraftigt blir "prestation" något ytterst subjektivt som ofta handlar om att vara "trevlig" mot sin chef.
Radera