Kan Freud lära oss något?

 

Freuds psykodynamiska teori är på väg ut. Den ersätts allt snabbare av kognitiva teorier som också medför bättre behandlingsmöjligheter. Det kan i alla fall vara givande att betänka några av de centrala Freudianska termerna. Till de mest använda hör de s.k. försvarsmekanismerna, som är till för att på ett för oss själva omedvetet sätt skydda de centrala delarna av vårt jag från obehagliga och överrumplande impulser. Det heter alltså inte numer undermedvetet.

Många psykologiska termer singlar runt i våra samtal och skriftliga meddelanden.  Vi säger att vi förträngt en händelse. Egentligen borde vi använda den korrekta termen trängt bort  och då avses en helt omedveten glömska från vår sida. Eftersom den varit omedveten kan vi ju dessutom inte uttala oss om den.

Vi tycker kanske att någon bara projicerar sina egna fel och brister på andra.  Egentligen borde vi använda ordet tillskriva eftersom projektion är ett helt omedvetet förläggande av egna obehagliga impulser till andra. Homofobi anses ofta vara en omedveten projektion av egna omedvetna och föraktliga homosexuella impulser på andra.

Försvarsmekanismerna kan ibland anta egendomliga mönster. En kvinna som har omedvetna

önskningar att skada sitt eget barn kan i stället överdrivet börja bry sig om och vårda barnet.

Här har en reaktionsbildning skett vilket innebär att en naturlig, negativ reaktion förbytts i en positiv. Känslorna har alltså fått ett utlopp men lite missriktat.

Den enda fullt medvetna försvarsmekanismen är förnekande. Det innebär att man helt enkelt låter bli att tänka på något otäckt, t.ex. rökningens eller alkoholens farlighet.