Inför tingsrätten

Jag har nu suttit i flera hundra mål av de mest skiftande slag som nämndeman och har där lärt mig en hel del. Förutom att jag har blivit fullt på det klara att nämndemän är nödvändiga i vårt rättsväsende, så har jag fått möta en mängd människor i en högst ovanlig situation, nämligen som tilltalad, kärande eller vittne inför en domstol. Det märks tydligt och är ju helt naturligt att många är spända inför sitt framträdande, men ganska snart brukar de lugna sig och då slås jag av någonting jag nog inte hade väntat mig: Svenskar i gemen är duktiga på att uttrycka sig. De allra flesta, från de yngsta till de äldsta, har ett verbalt flöde som jag, fördomsfullt nog, inte hade tillskrivit dem.

Det är roligt när man får sina fördomar totalsågade.

Att släta över och gå vidare...

I media och på bloggar pågår debatter om både känsliga och vardagliga ämnen. Ofta finns olika åsikter om skilda fenomen och
diskussioner uppstår. Men mitt i diskussionerna finns ibland människor som vill släta över och gå vidare. Detta yttrar sig i svepande ord om "våra fantastiska lärare ska inte behöva få höra sådana  påhopp, nu ska vi jobba vidare i stället"  eller  "alla våra elever klarade inte godkänt, men nästa termin tar vi nya tag".

Att glida vidare i tillvaron utan att analysera brister är mycket vanligt i mänsklig verksamhet. Det kan också förekomma i andra sammanhang och då kan det ibland bli omedvetet komiskt:

Nämndemannaföreningen hade varit på resa i Ukraina. De fann tillvaron för invånarna mycket trist och eländig. Korruption och kriminalitet härjade. En av nämndemännen yttrade sig vid hemkomsten om det besökta landet:

"I Ukraina finns självklart också krafter som kämpar mot eländet i detta land . Svåra förhållanden varar ju inte för evigt, efter regn kommer sol, efter en natt kommer gryning med en ny morgon."