tisdag 4 september 2012

Ska skolan bara befolkas av kvinnor?

 
Jag har på olika sätt försökt jag få igång en diskussion om det stora överskottet av kvinnor i skolans värld. Jag tycker, som de flesta här i landet, att en någorlunda jämn könsfördelning i olika yrken är eftersträvansvärd.  Men mitt inledande inlägg mötte stort motstånd och bemöttes med ord som sexism och påhopp, som är ord som somliga debattörer anser räcka som argument. Jag hade nämligen pekat på några generella könsskillnader, vilket förvanskades och enligt gällande zeitgeist hamnade jag i sexistkloaken. Därmed behövde mina argument inte bemötas.

Faktum är att 96 % av förskolelärarna och lågstadielärarna är kvinnor. På mellanstadiet
är andelen kvinnor 78 %.  På gymnasiet är det faktiskt en jämn könsfördelning. Av rektorerna är 60 % kvinnor och bland övriga skolledare 65 %. Somliga måtte mena att denna kompakta kvinnovärld inte på något sätt påverkar undervisningen och elevernas uppfattning om
könsroller. I andra fall när det är manligt överskott på högre tjänster brukar alltid kvinnors ”unika kompetens” framhållas. I löneförhandlingar åberopas kvinnors ”dolda unika kompetens” ofta. Då uppges denna kompetens emanera från det sociala arv kvinnor får under uppväxten.  Kvinnors sätt att förhålla sig till elever skiljer sig nog också något från mäns på gruppnivå. Den kvinnliga kompetensen bör ju på olika sätt också visa sig i den professionella framtoningen. Det kan inte vara bra att elever bara konfronteras med en ”kvinnokultur” under sin obligatoriska skoltid. Rättviseskäl skulle också kunna åberopas. Varför ges inte fler män möjlighet att bli lärare? Fler kvinnor borde ju sitta i bolagsstyrelser. I dagarna menar EU att man avser att söka kvotera in kvinnor i just bolagsstyrelser. De åtgärder som görs för att locka lärare till lärarbanan är dock närmast försumliga.

Man kan ju alltid påstå att det inte finns några tydliga vetenskapliga bevis för skillnader mellan könen. Men samtidigt måste man fråga sig varför unga, moderna kvinnor totalt dominerar utbildningar till logoped, psykolog och sjuksköterska. I verkligheten är det faktiskt så att kvinnor väljer yrken där omhändertagande finns med i bilden. Detta är oomtvistat.
Språkkurser lockar fler kvinnor än män. Varför? Jag tror att den gemensamma faktorn är att kvinnor tidigt socialiseras till att bli mer verbala, kommunikativa och relationella än män. Detta förhållande har inte förändrats över tid. Bilden är densamma nu som så långt tillbaka som 1960-talet. Jag har själv som studierektor på en psykologisk institution talat med psykologprogrammets studentråd för att försöka få hjälp att få in fler män på utbildningen.
Det svar jag fick från studentrådets (helkvinnliga) ledning var att män hade dominerat över hela fältet så länge att det nu var dags för kvinnor att ta över. För dem som har den inställningen är ju könsfördelningen bland lärare som den ser ut nu förmodligen fullt tillfredsställande. Men kanske inte bland ledamöter i bolagsstyrelser…?

Ett sätt att locka fler kategorier till lärarutbildningen vore att göra den mindre verbal och lättsam som den nu är. Den kvinnliga dominansen bland lärare bäddar ju för en mer
omhändertagande och vårdande syn på lärarprofessionen. Den slutsatsen är väl inte så svår att dra utifrån ren empiri? Om vi för in en mer vetenskaplig syn på undervisning och lärostoff
skulle förmodligen fler kategorier, t.ex. fler män, nog söka sig dit. Dessutom ska ju undervisningen vila på vetenskaplig grund, vilket den knappast gör nu.

Debatten om undervisningen om könsroller i skolan blir egendomlig om denna egendomliga snedfördelning vad gäller kön inte tas med i debatten. Det är dags att börja den diskussionen nu.

12 kommentarer:

  1. När det gäller lärarutbildningen på SU i sin helhet har jag inte längre någon överblick, men hade det då vi var på LHS. Och det skilde sig då beroende av vilka ämnen det handlade om. Jag kan därför inte hålla med om att kurserna har varit lättsamma. Gästspelade på BUV i december och det var en mycket kompakt vetenskapligt baserad kurs. Och våra kurser är inte speciellt lättsamma. Därmed inte sagt att inte andra kanske är det, om man ser på verbalitet på ett speciellt sätt.

    De flesta av mina kollegor är och har varit män. Kan bero på ämnena. Ibland är jag ensam kvinna i ett lärarlag. Nu, när jag tittar efter är det fem män och en kvinna i en av kurserna. I en annan kurs är det två män och tre kvinnor och i en tredje är det två kvinnor och tre män. Jag kan även se en viss skillnad i studentgrupperna när det är en större balans mellan könen. Iofs är skillnaden inte alarmerande stor, men den finns. Och för mig har det inte någon betydelse vilken orsaken är till den? Den finns!

    Och jag håller med om att fler män behöver komma in i skolan. Och det är fler män på lärarutbildningarna idag än det var för 14 år sen. Däremot är det fortfarande flest kvinnor som läser till förskollärare.

    När det gäller examinationer mm. ser jag inte någon större skillnad. Men dynamiken blir annorlunda mellan studenterna. Och det gäller för övrigt de lärarlag som jag varit med i, som dominerats av män.

    Och naturligtvis anser jag det felaktigt att se den första artikeln du skrev som sexistisk. För då är det sexistiskt att propagera för fler kvinnliga poliser.



    SvaraRadera
    Svar
    1. Sen kan jag väl tycka att männen skall ta ett större ansvar för det uppväxande släktet från förskolan och uppåt. Men då måste de ju också söka sig in. Om det inte vore så riskabelt så borde alla oavsett könstillhörighet göra samhällstjänst under en termin inom skolan. Men det kanske rubbar skolverksamheten.

      Radera
    2. Monika

      När du skriver att kurserna inte varv lättsamma, vad jämför du då med? Det var en ofta hörd kommentar från studenter (de som var lite mer begåvade) att utbildningen på LHS att alltför lätt att glida igenom.

      Radera
    3. Det beror på när studenterna gick på LHS. När jag själv gick var det lätt, men från 2001 och framåt har det blivit helt andra krav och nu är det nog få som kan glida igenom. Det har sagts så många gånger, utifrån enskilda uttalanden att det blivit en sanning. Min erfarenhet är den motsatta - att de flesta upplever att studierna är tunga, mycket litteratur som skall läsas in under kort tid, VFU-uppgifter, redovisningar, individuella uppgifter och en examinationsuppgift inom en fyra veckors period.

      För tio-tolv år sen kunde en pedagogik-kurs ges under en hel termin. Nu är det fyra veckors-perioder och har varit under många år.

      Det som ofta tas upp är den äldre ordningen, därför att de som tar upp detta gick som studenter för ett tag sen. Men visst finns det studenter som anser att kurserna är lätta, men det finns inget tak. Man kan arbeta hur mycket man själv vill. Det är ingen som stoppar studenterna, utom dom själva i så fall.

      Radera
  2. Bertil, med all respekt för dig som individ vill jag uppmärksamma dig om att din alldeles för höga inläggshastighet utgör ett hinder för kvalitativa och välgenomtänkta debatter och interaktioner. Vill du verkligen öppna en möjlighet till mer fördjupande dialoger bör du dra ner inläggstempot och reflektera kring ditt syfte (vad du vill uppnå).

    Jag förlitar mig till att du läser avsändarnas ståndpunkter och att du gärna vill respondera, men din respons inskränks av dessa multistimuli. Om ditt syfte är att enbart beröra på ytan för att skapa opinion utan att kommunicera med dina bloggdeltagare finns det risk att du faller i samma fack som dina ”kritiker”. Det är flera frågor som har ställts både från mig och de andra på de två senaste inlägg, men man fick inget svar.

    Det finns en mycket god intention bakom mitt påpekande och jag hoppas att du tar till dig detta.

    Och nu till själva dagstemat som förekommer upprepade gånger i din blogg.

    Om din mening inte är att skjuta ”budbäraren” borde du engagera dig i en undersökning om alla dessa systemfel som höjer risken för en obalanserade lärarrepresentationsuppdelning. Till detta ska man också reflektera kring dillemmat kvotering vs axiokrati. Utifrån min egen betraktelse finns det två huvudalternativ:

    1) Politisk reformering som leder till mäns kvotering (men då ska man kvotera kvinnor i samtliga manliga ”yrkesfästen”).
    2) Politisk reformering med avseende på en markant förändring på lärarvillkoren, skolkontext, lärarrollen, lärarutvecklingsmöjligheter och löneutsikter. Detta innebär en attitydförändring som ska genomsyra hela skolväsendet.

    I övrigt är jag ytterst tveksam till ditt påstående om att ”Den kvinnliga dominansen bland lärare bäddar ju för en mer omhändertagande och vårdande syn på lärarprofessionen”. Även om vi antar att det finns en differentiell ”natur” hos kvinnan som gör henne mer omhändertagande, utesluts det inte att kvinnorna, liksom män, kan vara professionella i sitt yrkesutövande som i sin tur stöds av en detaljstyrd skolreformering. Att vara professionell handlar just om att överskrida även dina naturliga böjelser…

    konstantin meleounis

    SvaraRadera
  3. Min käre fd elev.

    Du har fallit i PK-fällan. Allt jag skriver är faktaoch stöds av det jag framför och av det jag varit med om. Det finns dessutom i skrift. Jag förstår inte vad det är som jag inte tagit till mig av kommentatorerna. Berätta!

    Skyr du sanningen om den framförs alltför bryskt, i din mening?

    SvaraRadera
  4. Bertil,

    Tack för din fina beteckning (jag är stolt över att jag har varit din elev i psykologi, men min filosofiska indoktrinering har övat mig på att skilja mellan person och problem)

    Mitt resonemang kring din uppmärksamhet om det som skrivs och tillfrågas uppdelas i två parametrar.

    1) Med avseende på min observation av din höga inläggshastighet och denna företeelses konsekvenser. Du får gärna ta ställning.

    2) Följande frågor som blev obesvarade på de senaste inlägg:


    Om multikulturalism

    a) "Det vore ändå mer rimligt att precisera vad du menar med multikulturalism". (filosofen)

    b) "Sedan problematiserar du såväl värdegrunden som multikulturalism utan att precisera vad du menar med dessa begrepp". (Pär Engström)

    c) "Om det finns något värde som världens alla sju miljarder människor idag kan eller vill ställa upp på, vilka är dessa? Hur vet vi att alla ställer upp på dessa värden?". (Pär Engström)


    I övrigt tar du ingen ställning till deltagarnas kommentarer (kan det vara inläggshastigheten?).

    Ska skolan bara befolkas av kvinnor?
    d) " …är jag ytterst tveksam till ditt påstående om att ”Den kvinnliga dominansen bland lärare bäddar ju för en mer omhändertagande och vårdande syn på lärarprofessionen”. Även om vi antar att det finns en differentiell ”natur” hos kvinnan som gör henne mer omhändertagande, utesluts det inte att kvinnorna, liksom män, kan vara professionella i sitt yrkesutövande som i sin tur stöds av en detaljstyrd skolreformering. Att vara professionell handlar just om att överskrida även dina naturliga böjelser…". (filosofen)

    Inget svar eller ställning till argumentationen och ingen ställning till min problematisering och förslag i sakförhållande.

    Psykopater dominerar oss
    e) "Men det finns dock en sak vi inte borde vara naiva inför , nämligen impulsiviteten.
    Denna dysfunktionella patient som precis har ankommit till akuten har innan dess gjort allt som låg i sin makt för att omvandla människornas själar till derivata ”valutor”. Detta gjordes med noggrannhet, listighet, metodik, taktik, strategi och girighetsöverdos". (filosofen)

    Detta utgör en obesvarad argumentation på ditt framställning av ”impulsiviteten”.

    PS. Jag bibehåller rätten att inte kommentera förhastade aforismer sådana som ”du har fallit i…” , ”Skyr du sanningen om…” etc. men ser fram emot sakliga och rättfärdigade argument!

    konstantin meleounis

    SvaraRadera
  5. Käre fd student!
    Jag visste inte att det fann filosofiskt grundade hastighetsbegränsningar när det gällde blogginlägg. Nu vet jag.

    Multikulturalism och mångfald finns med i läroplanerna. Jag håller mig till den vedertagna definitionen. Begreppet värdegrund har jag inte hittat på. Jag är ju i inlägget lite tveksam till om alla ställer upp på alla värden där. Där slår Pär in öppna dörrar.

    Jag menar inte att alla kvinnor är omhändertagande. Jag bygger mina antaganden på vilka yrken de väljer.

    Det där med psykopati och impulsivitet begriper jag inte.

    SvaraRadera
  6. Bertil (det går bra att kalla mig med mitt namn, jag skriver i din blogg i egenskap av filosof och filosofi och psykologilärare),

    Ironi är de svagas redskap har en av mina förtjusande Filosofiprofessorer sagt… Det jag säger är att dina inledande kommentarer utgör vare sig något sakligt svar eller något argument.

    Nej Bertil, du behöver inte filosofins bidrag för att förstå konsekvenserna av en ytterst hög inläggshastighet. Förnuft och naturvetenskap kan vara tillräckliga i detta fall och för att exemplifiera och precisera ytterligare vill jag att du uppmärksammar följande liknelse:

    Vi antar att du åker tåg, du sitter vid fönstret och åskådar alla dessa landskap som tåget passerar förbi. Varje landskap A är likställt med ett bloggtema B. Tågets inledande hastighet är 50 kilometer i timmen, men successivt höjs detta till 350. När tror du att du har bättre insyn? När tror du att det blir lättare för dig att avgöra om någonting är grönt, gult eller rött, rosor eller bolmörten och slutligen människan eller krokodilen?

    Låt oss nu se detta utifrån ett perceptionspsykologiskt perspektiv. Vad är risken när färghjulens hastighet ökar avsevärt? Ja, just det, perceptionen hinner alltså inte med och det blir ett ”sensationellt” utfall. Och visst kan du sitta bekvämt på tåget och ”kritisera”, men då blir det en kritik som saknar insyn…

    Vad gäller impulsiviteten är vi överens om att den utgör en av flera komponenter i diagnostisering av psykopati, men ”marknadsimpulsivitet” är, enligt min mening, ett skenalibi som tillämpas för att rättfärdiga misstagen i efterskott, d.v.s. den existerar ej i egentlig mening. Marknaden är betydligt mer listig, strategisk, metodisk och valutagirig än din patient…

    konstantin meleounis


    SvaraRadera
  7. Konstantin!

    Marknaden kastar sig alltid över varje möjlighet att tjäna pengar. Säljer man cigaretter utnyttjas omedelbart möjligheten att sälja medel mot rökbegär också. List och impulsivitet går att förena. Ibland går man ju också på bakstötar och lär sig ändå inte av misstagen.

    Om du måste blanda in perceptionspsykologi för att argumentera om blogginläggs sätt att inledas tror jag du låtit fantasin skena iväg väl långt.

    SvaraRadera
  8. Bertil,

    Till skillnad från många andra försöker jag rättfärdiga mina utsagor via välbyggda och logisk koherenta argumentationsstrukturer. Detta är inte enbart en filosofisk tradition utan en uppvisning av respekt för medtalaren/medskrivaren, eftersom man inte vill utsätta någon för nonsens och emotionell ”bespottning”.

    Mina argument (som är ett resultat av renodlat intellektuellt arbete) förtjänar en mer saklig och fokuserad respons (jag säger inte bättre, eftersom ”bättre” kan låta väldigt flummigt).

    Alla vetenskapliga discipliner är välkomna som argumentationsparadigm (och upplysningsmedel) och vare sig naturvetenskapliga eller perceptionspsykologiska argument är någonting som ska bortses eller klassas som ”fantastiska”. Om du ändå anser detta bör du vara angelägen att argumentera för din sak i sakförhållandet.

    Dessvärre gör du inte detta (i denna diskussion) och det vore inte fel att undersöka validiteten i ditt eget bloggsystem (hastighets konsekvenser och motverkande av djupa och kvalitativa interaktioner).

    Jag hoppas att du ser dina bloggdeltagare som intellektuella resurser och inte som potentiella ja-sägare.

    Jag kommer ändå att vara en av dina lojala skribenter och går direkt till nästa tema…

    konstantin meleounis

    SvaraRadera
  9. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera