FINNS DET NÅGOT SOM HETER PLACEBO?

Den vanliga förklaringen till s.k. placeboeffekter är att blott och bart en förväntan att en viss behandling mot en åkomma kommer att bota eller lindra symptomen. Så enkelt är det nog inte, enligt senaste forskningsrön. Det finns många olika placeboeffekter. Merparten av den effekt som man kan tycka sig se är helt enkelt en felsyn hos dem som observerar sjuklingen under behandlingen. Hit kan räknas den s.k. återgången till medelvärdet (att otäcka toppar och friskare perioder under ett sjukdomsförlopp jämnar ut sig), vilket kan ge illusionen av förändring till det bättre  - - men också sämre. En försämring förväntas och ses dock inte lika gärna. De investeringar i behandling i tid och/eller pengar som ofta gjorts av patient och anhöriga gör att behandlingen tenderar att upplevas som positivare än vad den är.

Ett annat känt psykologiskt fenomen är den ”Hawthorne-effekt” som vid kliniska prövningar av nya behandlingar gör att den sjuke hamnar i centrum för uppmärksamhet och respekt. Andra följder av en behandling kan vara att den sjuke upplever sig uppmuntrad av en ny medicin och därmed blir mer avslappnad, glad och känner sig friskare.

I en undersökning behandlades grupper av patienter med IBS (irriterad tjocktarm) på tre olika sätt: en grupp fick endast placeboakupunktur (verkningslösa stick mot kroppen), en grupp fick

samtal med terapeuten och därmed uppmärksamhet kring sina problem och placebo-

akupunktur, och, till sist, en grupp som inte fick någon behandling alls. Före och efter studien fick de uppge hur de mådde. I den sista gruppen kände 30 % av patienterna sig bättre, i gruppen där endast placebobehandling gavs blev 44 % bättre och i gruppen som fick både placebo och terapeutens kärlek och värme kände sig 60 % bättre. Nästan var tredje icke alls behandlad blev alltså förbättrad. Detta kan endast tillskrivas den uppmärksamhet de fick genom deltagandet i undersökningen.

Den forskare som skrivit om detta (Steven Novella, Yaleuniversitetet) menar att det är fel att tala om placebo som en verklig effekt med gynnsamma verkningar på sjukdomar. Han menar att lejonparten av s.k. placebopåverkan är en illusion och beror på snedvridna observationer och förväntningar hos patienter, behandlare och anhöriga. Några fysiologiska förändringar kan nästan aldrig observeras, utan det är bara upplevelsen av sjukdomen som blir mer positiv.

Författaren slutar sin artikel med att påpeka att placeboeffekten sålunda inte får användas som förevändningar för att använda hokuspokus och verkningslösa behandlingar under åberopandet av placeboeffekter som en välsignande följd.

Kanske något att uppmärksammas av vårdgivare?

Novell, S. (2010). The Poor, Misunderstood Placebo. Skeptical Inquirer, 34.6.