Jansson, Tobias (2011). Vad kommer på provet?
Gymnasielärares provpraxis på gymnasiet.
Licentiatavhandling,
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper (Statsvetenskap), Karlstad
University Studies 2011:2
I en avhandling för licentiatexamen på
forskarskolan i Karlstad har Tobias Jansson
tagit som sin uppgift att reda ut hur samhällskunskapslärare värderar och
betygssätter sina gymnasieelever. Det är sedan tidigare väl känt att lärare
ämnesdidaktiska språk inte är så väl utvecklat som vore önskvärt och detta
gäller naturligtvis även samhällskunskap. Janssons studie visar att
verkligheten är ännu mer skrämmande och att lärare har svårt att skilja på
olika typer av kunskap. Detta får då implikationer för deras sätt att utforma
prov i ämnet.
Tobias Jansson sände ut 135 inbjudningar till lärare i
samhällskunskap i ett visst län och bad att få exempel på givna prov. Han
fick bara in 21 provuppsättningar, vilket innebär en långt ifrån acceptabel
svarsfrekvens på 15,5 %. Författaren menar att den geografiska spridningen på
svaren kan gottgöra den låga svarsfrekvensen, men där tar han grundligt fel. En
låg svarsfrekvens är alltid en låg svarsfrekvens. Nu har ju aldrig Tobias
Janssons avsikt varit att avge ett generellt svar om hur lärare hanterar
didaktiska problem, så frågan om generaliserbarhet har ju aldrig varit på
tal. Som läget nu är kan svaren
inte ens anses giltiga för den population Jansson vände sig till, nämligen de
135 inbjudna lärarna.
Förutom dessa prov så har Jansson intervjuer som underlag
från sin studie. Urvalet gjordes mycket smart så att två respondenter fick
representera de lärare vars prov hade utformats så att de mest (>50 %) mätte
det Jansson kallas ”minneskunskaper” dvs. faktakunskaper och begreppskunskaper.
Här gör sig Jansson skyldig till ett kardinalfel, som ha delar med en mängd
lärda inom gebitet. Alla kunskaper är ju faktiskt minneskunskaper men Jansson
faller i fällan. Nästa par av intervjuade hade prov som mellan 50 % och 80 %
mätte ”minneskunskaper”, och till sist var det två som hade mer än 80 % av vad
Jansson då kallar ”minneskunskaper”.
Man kan ju skilja mellan normrelaterade prov som främst ska
visa på differenser mellan testade och kriterierelaterade prov som ska visa vad
eleverna presterat. Det visade sig att alla sex lärarna främst litade till
”minneskunskaper” när de skulle bedöma betyget godkänt. De såg alltså på betyget godkänt, som något
man kunde ge elever som snappat upp begrepp och fakta tillräckligt bra. När det
senare gällde högre betyg så blev skillnaderna stora mellan lärarna. Några
lärare fortsatte enbart att bedöma efter kännedom om fakta och begrepp medan
andra drog in analyser och kritiskt tänkande och andra djupare kunskapselement.
Detta gör att man kan ifrågasätta likvärdigheten i bedömningarna.
I avhandlingen för Jansson vidare resonemang kring Blooms
taxonomi, bedömningsfrågor, betyg och samhällsvetenskaplig didaktik.
