Bedömningsforskaren Victoria Crisp har studerat lärares bedömningar av skriftliga, komplicerade arbeten. Hon har ställt sig frågan ”Hur
går läraren tillväga för att göra bedömningar?”
Ca 30 % av lärarna hade redan efter att ha läst halva
arbetet bestämt sig för hur det skulle bedömas, men det vanligaste var att läsa
hela alstren först. Ca 35 % av lärarna inkluderade aspekter som inte ingick i bedömningskriterierna
som självständighet, originalitet och handstil.
Förmodligen är en hel del av fynden direkt överförbara till
svenska förhållanden. Att rättningar av nationella prov inte har en
tillfredsställande interbedömarreliabilitet måste nog delvis tillskrivas de
olika sätt lärare har att närma sig det material de ska bedöma. Förmodligen är
undervisningen i mer komplicerad bedömningslära inte så utvecklad och till
detta kommer att de som under flera år antagits till lärarutbildningen har haft
låga förkunskaper, vilket naturligtvis bidragit till att de senare blivit mer
ängsliga och skakiga i sina bedömningar.
Jag tror att debatten om bedömningar och betyg har blivit så
infekterad bl.a. just på grund av att många lärare inte har kunnat uppöva den
blick som behövs för att göra fördjupade bedömningar av komplexa arbeten.
Sådant skapar osäkerhet och oro i leden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar