Idag kan vi säga att en
elev har en attityd, och då mena att hen är speciell, knepig eller svår att
förstå. Men attityd inom psykologin betyder vilken hållning en
människa har till någonting, t.ex. hur en viss elev ser på lärare. Då måste man tänka i tre lager: 1) Vad har
eleven för känslor inför lärare? Hur är det spontana allmänna intrycket? 2)
Vilka tankar och kunskaper har eleven om lärare? och 3) Hur är elevens beteende
mot lärare? Känsla, tanka och beteende bildar tillsammans en attityd.
Kan man då ändra en elevs
negativa attityd mot lärare? Ja, men det är svårt. Det hjälper knappast att
tala om för eleven hur hen ska uppföra sig Det man måste göra för att få till
stånd en förändring är att först försöka ändra elevens beteende mot en lärare
eller lärare i allmänhet.
Om eleven börjar uppträda
trevligt mot läraren så uppstår nämligen det som psykologerna kallar kognitiv
dissonans. Det innebär en obalans mellan tanke, känsla och
beteende. Om beteendet görs positivt och tanke och känsla är negativa så vill
eleven komma bort från detta tillstånd och ändrar då också på sina tankar och
känslor inför lärare. Då uppnås kognitiv konsonans, dvs. en samklang mellan de tre
attitydkomponenterna.
Men då återstår frågan:
Hur ändrar man elevens beteende? Jo, det kan ske på många sätt. Läraren kan själv
börja uppträda på ett annorlunda sätt mot eleven, eleven kan ges extra positiv uppmärksamhet
eller eleven kan på något sätt fås att känna sig som centrum i klassen. Sådana
enkla ting kan ge effekt och om läraren då lyckas kan en total
attitydförändring komma till stånd.
Intressant inlägg! Som lärare på ett SiS-hem, för den oinvigde ett ungdomshem inom Statens Institutionsstyrelse, så möts jag "dagligen" av ungdomar som oftast har misslyckats i skolan innan de kommer till oss. Lärare står inte högt i tak( liksom poliser m.fl.). Men trots allt lyckas vi med ganska enkla medel vända eleven till att börja tro på sig själv, att börja prestera i skolan, att få en tilltro till vuxna o s v. Hur intressant och stimulerande arbete som helst!
SvaraRaderaDet gläder mig att Törestads analyser idag visar tendenser att sträcka sig aningen längre än till lärares tillkortakommanden.
SvaraRaderaKlarar du att se ett helt spektrum!? Bra.
RaderaAtt den anställde läraren på SIS-hemmet ibland tycker sig kunna vända elevernas tilltro till sig själva beror självklart på att det på SIS-hemmet finns enorma resurser, typ en lärare en elev. Jämför resurserna i skolan - en lärare på 30 elever ibland.
SvaraRaderaÅ andra sidan är väl inte utvärderingarna efter SIS-hemsvård så särskilt lysande alltid, trots stora resurser.....
/reflekterar en annan Anonym än den som uttalar sig ovan.
Synd att så många insiktfulla kommentarer kommer från människor som inte vet vad de heter....
SvaraRaderaVisst finns det många sätt. De sätt som du nämner används dock i stor utsträckning med synnerligen dåliga resultat.
SvaraRaderatråkmagistern
Hej Bertil,
SvaraRaderaTack för kommentaren på min blogg om Otterborgs avhandling om entreprenöriellt lärande. Min blogg hade strulat till det och din kommentar hade därför kommit i skräp posten (det händer någon enstaka gång dessvärre i Wordpress). Din kommentar är självklart publicerad nu (intressanta synpunkter från dig).
Ha en trevlig dag,
Fredrik
Jag har lagt ut information om detta tekniska problem på min blogg permanent nu. Det är viktigt för min del att kommentar fältet ska vara öppet för fri diskussion.
RaderaViktig inlägg Bertil. Jag tror att man som lärare måste förstå att man representerar en institution och att det tar tid att bygga upp ett förtroende. Anonyme läraren på SIS-hemmet har dock alldeles rätt i att det går att vända med mycket enkla medel. Genom att enträget möta eleven som en person och ha höga förväntningar från början (inga förutfattade meningar) och istället diskutera eller kritisera händelser i sak så är det min erfarenhet att man når långt. Tänk en så självklar sak som att verkligen lyssna och att återkoppla till det man hört, lyfta fram det som är tänkvärt i det eleven sagt och samtidigt visa att man själv inte sitter inne med några universella svar.
SvaraRadera