LÄRARE BLIR VILSNA UTAN DIDAKTIK

Ludvigsson, D. (2011). Lärarstudenters relation till historieämnet. Nordidactica, 1, 40-57. Karlstad: Karlstads universitet

I tidskriftens Nordidacticas första nummer finns bl.a. en artikel av David Ludvigsson, som disputerat i historia vid Uppsala universitet och som undervisat både i gymnasieskolan och på universitetet. Ludvigsson, som är intresserad av didaktik, har för tidskriften skrivit en artikel om historieämnet och lärarstudenter.

Ludvigsson har intervjuat nittioen blivande historielärare om deras relation till sitt valda ämne. Dessa har i sin tur intervjuat gymnasieungdomar om samma sak. Jag koncentrerar mig här på resultaten av de förstnämnda intervjuerna.

Ludvigsson citerar forskare som kritiserat lärarstudenters bristande faktakunskaper i historia.  Han går nu vidare för att studera hur de ser på sitt ämne. Han upptäcker att de blivande lärarna inte alls använder ämnet för att träna elevernas källkritiska kännedom. Inte heller söker de genom sin undervisning forma demokratiskt sinnade medborgare. Lärarstudenterna reflekterar inte gärna över historieämnets legitimitet. De kvinnliga studenterna tycker att det är för mycket makt och maktövertag över stoffet och föredrar kulturhistoria.

Historiesynen präglas av ett slags eurocentrism, som dock ibland utmanas av invandrargruppers frågeställningar. Kopplingen mellan historiens då och nuet används rätt ofta, men utan att det i kursplanen nämna begreppet historiemedvetenhet alls tas upp.

Ludvigsson menar att lärarstudenternas historiedidaktiska språk är svagt utvecklat. Didaktiken har misslyckats med att ge studenterna ett språk om undervisning. De intervjuer med elever som lärarstudenterna gjorde, som kort nämnts, visade sig öka medvetenheten om elevernas potential och förkunskaper och bör ingå i lärarskolningen som ett slags utbildningsverktyg.

Ludvigsson framställning är klar och redig. Att studien är kvalitativ gör att den har sina begränsningar. I en mer kvantitativ undersökning hade man säkert talat om hur många tillfrågade som inte ställt upp i undersökningen och även kanske kunnat ge mer precisa slutsatser. Generaliseringar hade åtminstone kunnat diskuteras.