Forskning om skolan som inte är forskning

Undervisningen i våra skolor ska bygga på vetenskap och s.k. beprövad erfarenhet. Vad det senare egentligen innebär har aldrig blivit ordentligt klargjort. Oftast avser begreppet något som en individ eller grupp av individer hållit på med länge och så att säga själva beprövat, utan egentlig kritisk utomstående granskning. Man tycker helt enkelt att det fungerat. Forskning står högt i kurs i vårt samhälle och många varuproducenter vill kunna hänvisa till forskningsresultat som stöd för sin verksamhet. Man använder ofta då omskrivande formuleringar som t.ex. ´kliniskt testad´ eller ´säljs endast på apotek´ eller också så anlitar man verkliga eller ”utklädda” läkare eller tandläkare som utifrån sin status uttalar sitt förtroende för en specifik produkt.

Forskning är en verksamhet som ytterst bygger på mänsklig nyfikenhet. Denna för mänsklighetens utveckling så avgörande egenskap har under åren kommit att institutionaliseras och utförs nu i stor utsträckning på våra universitet, högskolor eller i stora organisationer. Forskningsresultat har bidragit till vårt välstånd, botandet av sjukdomar, en ökad förståelse av oss själva och till kunskap om vårt släktes utveckling och ovissa framtid.

Forskning är oerhört viktigt för människor och begreppet forskning och det kritiska, metodologiska tänkande som hör samman med den måste bevaras i sin seriösa form och inte

omvandlas till  nyckfulla idéströmningar där tyckanden och upplevelser antas kunna bilda underlag för ökade kunskaper.

I skolan skall alltså forskning hållas högt och det kritiska tänkandet får inte förfuskas. På senare tid har en diskussion uppstått om inte lärare skulle börja forska på sin verksamhet för att därmed öka sin kompetens. I samband med denna debatt har i Gränna i Jönköpings län en s.k. modellskola skapats i samarbete mellan länet och Högskolan i Jönköping. Den drivande kraften har varit professor Tomas Kroksmark på högskolan. Förväntningarna är att lärarna där genom egen forskning ska utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt. I juni år lade femton lärare fram sju c-uppsatser, av vilka en antagits i Didaktisk tidskrift och sedan recenserats av mig på Skollyftet.se  http://skollyftet.se/2011/10/21/nar-larare-forskar-i-skola/

Nu har en ny artikel från Modellskolan publicerats i nämnda tidskrift. Den är skriven av Ann-Christine Wennergren och Pia Åman (Didaktisk tidskrift, vol. 20 (4), s. 207-230) och söker beskriva Modellskolans utveckling under den första perioden. Det måste omedelbart sägas att läsningen av artikeln inger allvarliga betänkligheter.

Det som gör att man blir undrande är författarnas (och Modellskolans(?) inställning till forskningsverksamhet. En huvudingång till deras forskning är s.k. praxisgemenskaper. En sådan gemenskap är helt enkelt en form av samtalsgrupper där dialogiska möten mellan lärarna sägs leda till att berättelser, reflektioner och perspektiv uppstår. Man ska lyssna aktivt och se för att kunna ifrågasätta det för-givet-tagna. I praxisgemenskapen antas också kunskap genereras samtidigt som omvärlden relativiseras. Ett annat passande ord för denna gemenskap skulle kunna vara samkväm.

En metod som används är s.k. skuggning, vilket beskrivs som  ett mellanting mellan deltagande och icke-deltagande observation. Forskarna blev därmed både deltagare och iakttagare. De olika delarna av den process som studien omfattar skapade tre berättelser; en om föreläsningen, en om ett seminarium och en om handledningen.

Därefter följer berättelserna som består av en blandning av objektivt observerbara fakta och upplevelser, känslor, repliker och slutsatser. Berättelserna är utformade som små noveller

som för handlingen framåt.

Författarna betonar att det är deras verklighet som beskrivs. De skriver också att ”trovärdigheten i förfarandet inte innebär att uppnå konsensus utan att göra våra slutsatser transparanta och möjliga för andra att bedöma”.

Projektet är avsett att pågå i fyra år till och författarna menar att aspekter av projektet är överförbara till andra skolor.

Bland det som kan kritiseras finns bland annat forskarrollen i studien. Författarna uppträder

i sin skuggning i dubbla roller, både som observatörer och aktörer. Detta gör att författarna både medvetet och omedvetet påverkar det som görs och sägs omkring dem. Enbart detta faktum gör hela förfarandet tveksamt från en vetenskaplig synpunkt.

Möjligheten för andra lärare och skolor att göra om förfarandet är tämligen stor. Men poängen med att låna en metod är ju att den har något påtagligt och mer allmänt att bidra med. Det har inte denna studie. Generaliserbarheten och användbarheten ute i lärandepraktiken är så obetydlig att de medel som lagts på denna studie och de kommande insatserna under de fyra år projektet ska pågå kan betraktas som bortkastade.

Resultatredovisningen i form av s.k. berättelser ger ett närmast naivt och amatörmässigt intryck. Det liknar det som skulle ske om man direkt återgav allt som förekommit under en föreläsning, en handledning,  ett seminarium eller rentav en längre diskussion i ett lärarrum. Slutsumman blir ett sammelsurium av repliker, observerbara fakta och upplevda känslor och stämningar.

Läsaren bör gå till originalartikeln men min slutsats av läsningen av rapporten är att så här kan det inte få fortsätta varken i Modellskolan eller annorstädes i vårt land.  Begreppet forskning urholkas helt av det föga strukturerade angreppssätt som introduceras i forskarutbildningen på skolan. Jag har hört om liknande försök till s.k. forskning på andra lärarutbildningar men detta postmodernistiska sätt att arbeta och tänka förtjänar inte att upprepas. Modellskolans syn på verkligheten är ytterligt socialkonstruktiv och förnekar att sanningar finns. En sådan flytande syn på omvärlden är varken forskningsmässig eller vetenskapligt givande. Det skulle förvåna mig om inte professor Kroksmark som Modellskolans inspiratör håller med mig om att denna väg för skolan inte alls är framkomlig om avsikten är att lärarna ska bli mer kritiskt medvetna och därmed komma att inta ett mer vetenskapligt förhållningssätt..

SE DISKUSSIOM MED KROKSMARK FÖLJANDE INLÄGG !