En del lärare blir besvikna när de ser dåliga resultat på de
nationella proven. De fruktar med rätt eller orätt att eleverna ska slås ner i
skoskaften av de dåliga resultaten.
Det mest konstruktiva är kanske att då ägna en snabbanalys åt var
orsakerna till de dåliga resultaten kan tänkas ligga. Nästan alltid finns det
flera orsaker till att saker och ting går som de går, även om vi människor, som
alltid, vill förenkla och kanske främst urskilja en orsak. Men ställ några
frågor till er själva!
Har alla klasser så här dåliga resultat? Är min klass
bland de sämsta?
Kan resultaten bero på att de nationella proven är dåligt
utformade? Var frågorna svåra att förstå?
Mäter de nationella proven fel sorts kunskaper? Mäter NP
bara ytkunskaper?
Är det fel på min pedagogik? Hur är en bra pedagogik om
inte min är det?
Är allt i grunden SKL:s fel? Kan SKL verkligen ta ansvar för lärandet i klassrummet?
Ett rimligt utgångsläge är att samtliga frågor ovan bör
besvarar rakt och utan tanke på det egna egot. Jag får en känsla när jag har
kontakt med lärare som har NP-proven aktuella att alla potentiella frågor inte
blir ställda utan att man stannar vid t.ex. att det NP bara mäter är ytkunskaper.
Då har man inte tänkt tillräckligt utan gjort det lätt för sig och inte alls
kommit vidare i sitt tänkande.
Bertil, i engelska är provet så bra att skulle mina elever klara sig dåligt skulle jag ifrågasätta min undervisning, upplägget - dvs tid, fördelning, material, stämningen i klassen - allt.
SvaraRaderaOm en klass misslyckas uppfattar jag alltid det i första hand som ett lärarmisslyckande. På individnivå kan det däremot bero på massor av saker.
Jag kan säga ungefär samma sam om NP i matematik på gymnasiet som Helena skrev om NP i engelska. Om jag blir negativt överraskad över mina elevers resultat har jag gjort minst ett allvarligt fel. Det kan vara min undervisning, det kan vara min fortlöpande bedöming av eleverna, en kombination av dem eller kanske någon annan omståndighet. Det beror i vart fall inte på att proven är dåligt utformade eller bara mäter ytliga kunskaper, för det gör de inte.
SvaraRaderaHuvudmannen är ansvarig för rekrytering av lärare, är ansvarig för att kompetensutveckla lärare och slutligen ansvarig för att lärarnas mål är tydliga. Alla de första punkterna är lärarens ansvar att kunna besvara men att de finns lärare med förmåga att göra det är huvudmannens/SKLs ansvar. Alla de lärare som arbetar professionellt och bra har inget som helst ansvar för de som inte gör det.
SvaraRaderaMisslyckandet finns ju bara i ett fall: nämligen när klassen
SvaraRaderapå ett NP gör ett mycket bättre eller sämre resultat än
läraren förväntat sig. Att en svag klass presterar svagt och
att läraren förutspått detta är inget misslyckande från
lärarens sida.
Men frågan är ju var förklaringen till det förväntade resultatet ligger....
RaderaJag tror att erfarna lärare är ganska bra på att bedöma vad som är rimligt att lyckas med när det gäller en viss grupp elever. Höga förväntningar arbetar vi alla med som redskap men när det kommer uppifrån som ett trollspö känns det som att det handlar om orealistiska förväntningar.
Radera