Se upp med stressen!

I denna fråga gäller det att se upp!
När facket gör undersökningar av stressnivån blir resultatet alltid att stressnivån är för hög, oberoende av yrke, Man ska komma ihåg att dessa stressiffror utgör en del av en facklig kamp. Det finns nog få arbetstagare som, när facket frågar, uppger att de har en lugn och trivsam arbetsplats utan stress.
Begreppet stress används också odefinierat. Stressbarometern börjar mäta stress redan från siffran 1, till 100. Stress är inte det samma som oro eller "för mycket att göra". Begreppet stress överanvänds i dag.

Den sköterska som i tidningen rapporterar vad hon gör under en arbetsdag har stora fria hål i arbetet som inte rapporteras. En hel del av de uppgifter hon gör utförs i stället av undersköterskor. Arbetsbeskrivningar brukar, som här, alltid vara fyllda med uppgifter som tar lång tid och sådana som knappast tar någon tid alls. Så är fallet även här.

LIta aldrig på sådana här rapporter från facket. De har samma trovärdighet som en skådespelare som uttalar sig om sin senaste film!

Lärarutbildningens svarta hål

MInst ett pekfinger måste riktas mot lärarutbildningen. De tar emot en hel del svaga elever, möter dem med låga krav under utbildningen, har en världsfrånvänd syn på teoretisk kunskap, där didaktik sätt före ämneskunkaper . "Toppläraren" Gunilla Hammar Säfström uttryckte det så här: "I pedagogiken syns kunskaperna". Vi får alltså ut en hel del underutbildade lärare i skolan. De blir legitimerade som andra,
kunniga lärare och försvinner i massan. Vetenskapssynen är också en akilleshäl i och med att postmodernistiskt gods ofta förekommer.

Attt bedöma folk ät ine lätt

Rekryterare tillhör de jobb där man inte kan lära av erfarenheter. De som inte rekommenderas till anställning och många av dem som anställs vet man inte någonting om på längre sikt. Man kan ha missat en toppkandidat! Man kanske tillsatte en som klarar jobbbet men det fanns bättre kandidater. Det vet man aldrig. Man får, som man ofta säger i branschen,  "gå på magkänsla". Denna magkänsla anses utvecklas mer för varje åt varför en rekryterare med många år bakom sig betraktas med respekt eftersom han har erfarenhet.

I själva verket är branschen i mycket ett gebiet för lycksökare, självsäkra psykologer, och ekonomer som tror att de kan rekrytera andra ekonomer. Felrekryteringar tillstås sällan.

Utbildning och kvalitet

Bubblan har redan spruckit. De som nu får ut fil. kand.-examina kan inte räkna med att den får någon som helst betydelse i fortsättningen. Nu blir det likadant med fil. mag.-examina och även de högre examina. Samtliga har devalverats kraftigt under de senaste åren. Detta har i sin tur inneburit att vi fått ett antal docenter och professorer som måste betraktas som en slags sekunda varor. Speciellt inom humaniora är det väldigt lätt att kvalificera sig till högre titlar. I pedagogik och didaktik vimlar det av professorer. Sådant ger inget, men drar en hel del kostnader.

Minska antalet högskolor och öka kraven för inträde. Låt inte universitetsadjunkter undervisa i åratal utan flitigt påbörja doktorandstudier. Lås oss behålla kvalitetem i den högre utbildningen!

Prov och betyg i skolan? Några svar.

1. Det finns en mängd studier som relaterar stress (test anxiety) till prestation på prov.  Resultaten är lite förvirrande men det man kan märka är att stress (testängslan) kan ge upphov till kognitiva störningar som tendenser till distraktion o dyl. Stress är ett överanvänt ord, anser jag. Nuförtiden kallas allt från lätt oro till svår ångest och hårda påfrestningar för stress, vilket gör begreppet svåranvänt. Man ser det då fackförbund gör undersökningar av sina medlemmars arbetssituation (t.ex. lärarorganisationerna). Man får då en mängd svar som  antyder att man är stressad. Den mening man då inlägger i ordet är nog ofta ”mycket att göra”. Få anställda vill ju uppge att det inte har så mycket att göra.

Sedan får man inte glömma att det ofta är de testängsliga som presterar väl. Man talar ju ofta om prestationsångest (främst flickor brukar tillskrivas sådan). Dessa elever vill lyckas och mår dåligt när det någon gång möjligen går dåligt för dem. Ofta är det dessa elever som alltså ängslas inför prov och även efter dem, då man bäst minns vilka fel man tror sig ha gjort.

Svaret blir alltså inte så enkelt. Inställningen till att utvärderas skiftar starkt mellan individer och därav de olika resultat man få när man undersöker kopplingen mellan stress och prestation i skolan.

2. När jag gick i skolan fick vi betyg från första terminen i första klass i skolan. Jag tror det är viktigt att eleverna tidigt får betyg i akt och mening att göra de senare mindre dramatiska. Både prov och betyg bör alltså förekomma tämligen tidigt och bli avdramatiserade. Man säger att vissa elever bli ”stressade” av betyg och att dåliga betyg slår ner deras mod. Jag tror att den oro dessa elever kan känna är en del av livet. De flesta barn är redan tidigt van vid idrottstävlingar, tävlingar i TV etc. De elever som får sämre betyg vet i alla fall att de inte är lika bra som andra elever. Tydlighet bör vara en genomgående princip när det gäller elever, lärare och föräldrar.

3. Svaret på denna fråga är i mångt och mycket inbyggt i svaren ovan. Om vi nu ska ta ner deras vilja att prestera (och därmed förknippad oro) så bör vi tidigt vänja dem vid prov och betyg. Det viktiga i prov är ju just att elever då tvingas bearbeta (processa) information kring lärostoffet, vilket stärker det inlärda påtagligt. Prov kan ju naturligt ingå i den formativa bedömningsprocessen och dessa prov kan sedan delvis ligga till grund för terminsbetyget.

Flum och inte flum

Det är alltid intressant när lärare förklarar vad de gör i klassrummet. Det är lika intressant att få veta vad vissa lärare anser att begreppet flum står för. Enligt dessa skulle flum ha att göra med elevförståelse och mötet med eleverna. Läraryrket är ett socialt yrke, vilket tydligen försummats av dem som varit emot flumpedagogiken.

Kunskap ställs mot fostran sägs det ofta och det är oklart om man då menar att man själv står för fostran eller kunskap. Kunskap är det absolut viktigaste i skolan och ordet fostran används sällan i skoldebatten. Däremot menar flummare att major Björklund skulle bedriva någon slags osund exercis med skoleleverna.

Det som behövs är en verklig koncentration på kunskapsinhämtning. För att lärare i samspel med eleverna ska nå goda resultat fordras verklig kompetens i gruppdynamik och sociala relationer, vilket lärarstudenter får försvinnande lite av i sin utbildning. Goda kunskaper i socialpsykologi ger läraren en bättre orientering i hens plats i klassrummet.

Nej, det är inte flummigt att visa förståelse för elever, eller att ge ifrån sig små ljud när man högläser. Men att knappt nämna ordet kunskap i längre artiklar är i alla fall lite småflummigt.

Om lärares twittrande och bloggande

-->

Ute på nätets alla möjliga mötesplatser träffas människor som också har olika skäl att vara där. Somliga vill bara visa upp sig, andra främst framhäver sina förtjänster och låter sig bokas

så att allmänheten ännu närmare kan bekanta sig med deras utmärkta person. Återigen andra försöker får till stånd diskussioner men möts i skoldiskussionerna av skyttegravsliknande åsiktsdiken där var och en bara ser sin egen åsikt. Ser man en mening motsatt den egna blockerar man eller stänger ute eller svarar med klyschiga, väl inövade svar.

Själv gör jag mig skyldig det vissa av dessa fel ibland men jag försöker faktiskt att föra ut mina synpunkter och bemöta sådana som jag anser felaktiga. Bemötandet från skol- och twitterbloggare blir ofta icke-argument som ”påhopp” och att man inte förstår. Oviljan att gå in i diskussion är stor. Detta är synd eftersom  debatten om ett ämne bara kan föra oss fram mot en sanning om meningsmotsättningar får mötas och brytas mot varandra. Att undandra sig

diskussion är  inte bara fegt utan också ett gott tecken på att man själv inte har tänkt igenom sina ståndpunkter ordentligt.

De frågor som i skoldebatten väcker mest känslor är frågor om lärares arbetstid, bedömning och betyg, ”flumpedagogik” eller ej, lärares ev. ansvar i nuvarande skolkris och lärarutbildningen kvalitet.

Skolan och dess lärare vill med rätta nå högre status. En sådan kan inte uppnås genom att förskansa sig bakom en palissad av färdigsnickrade men ogenomtänkta åsikter utan genom att tankar förs fram och möter andra tankar. Först då framstår lärarkåren som mogen att möta omvärlden med högburet huvud och kan erhålla den respekt den då förtjänar.